Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Heckscher, Eli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heckscher
337
Heckscher
ningom fram till en uppfattning, som
stod den klassiska nationalekonomin
nära, men som skilde sig från denna
bl. a. genom det starka betonandet av
de socialpolitiska frågeställningarna,
framför allt sysselsättningsproblemet.
Dessa synpunkter framlade H. i
"Gammal och ny ekonomisk liberalism"
(1921). Ett centralt
nationalekonomiskt problem tas upp till behandling
i "Intermittent freie Güter" (Archiv
für Sozialwissenschaft und
Sozialpoli-tik 1928). I fackvetenskapliga
artiklar i Ekonomisk tidskr. har han
dessutom lämnat viktiga bidrag till
utvecklingen av olika
nationalekonomiska teorier. H:s vetenskapliga
produktion faller emellertid
övervägande inom den ekonomiska historiens
område, inom vilket hans insatser ha
varit banbrytande. Under ständigt
beaktande av de studerade företeelsernas
kvantitativa omfattning ocli
betydelse har H. sökt orsakssammanhangen
genom att utgå från den teoretiska
nationalekonomins premisser. Denna
metodik har visat sig vara ytterst
fruktbar; den har i många fall
medfört helt nya aspekter på ekonomiska
och sociala förhållanden i äldre tid,
samtidigt som den givit de
ekonomiskhistoriska frågeställningarna en
relevans och en aktualitet, som tidigare
ofta saknades. Det starka intresse för
ekonomiska och sociala förhållanden,
som karakteriserar kulturlivet över
huvud under de senaste årtiondena,
liar varit en viktig förutsättning för
att liknande synpunkter på det
historiska skeendet ha kommit att
aktualiseras. På detta område har H:s insats
varit av största betydelse. Genom H:s
verk, av övervägande syntetisk art, lia
belt nya möjligheter skapats att
uppfatta förutsättningarna för den
politiska, administrativa oeh sociala
utvecklingen i äldre tid ocli därmed även
för de aktuella sociala problemens
historiska grundvalar. I anslutning till
sin lärare Harald Hjärne, vars
personligt fruktbärande inverkan H. fört
vidare med stor självständighet,har lian
i sin forskning starkt
uppmärksammat den internat, bakgrunden till de
behandlade historiska företeelserna. I
åtskilliga större arbeten behandlar han
centrala ekonomisk-historiska frågor
av internat, betydelse, bl. a.
"Kontinentalsystemet" (1918, engelsk uppl.
1922), "Merkantilismen" (1—2, 1931;
tysk uppl. 1932, engelsk 1935,
förkortad italiensk 1936, spansk 1943),
"Industrialismen" (1931; 3:e uppl. 1944;
dansk övers. 1933). Sveriges
ekonomiska historia liar H. behandlat i ett
flertal arbeten, t. ex. i inledningen till
"Sveriges industri" (1935) samt i
"Svenskt arbete och liv" (1941) men
framför allt i det grundläggande ver-
ket "Sveriges ekonomiska historia från
Gustav Vasa" (1: 1—2, 1935—36,
hittills framfört till 1720; ytterligare
två bd äro planerade). Icke minst
viktigt är det inflytande, som H. både
genom detta författarskap och på
annat sätt har utövat på den
elementära historieundervisningen. Sedan
mitten av 1930-talet ha så gott som
samtliga mer allmänt använda
läroböcker i historia omarbetats med
hänsyn till det av H. publicerade
kunskapsstoffet samt till av honom
förfäktade synpunkter, och genom
fortbildningskurser för historielärare
samt propedeutiska kurser för
blivande historielärare vid läroverken liar
H. skapat bestående förutsättningar
för att skolan skall kunna bibringa
sina elever en mångsidigare historisk
kunskap än tidigare. BlandH:s övriga
arbeten med ekonomisk-historiskt
innehåll märkas essäsamlingarna
"Ekonomi och historia" (1922),
"Ekonomisk-historiska studier" (1936),
"Historieuppfattning. Materialistisk och
annan" (1944) samt en rad uppsatser,
Eli Heckscher.
22 Svenska män och kvinnor III
vilka bl. a. behandla olika problem
i 1700-talets ekonomiska historia.
Tills, med B. Boethius har H.
dessutom utgivit "Svensk handelsstatistik
1637—1737" (1938). H:s publicistiska
verksamhet har varit synnerligen
omfattande. År 1911 grundade han tills,
med Gösta Bagge Sv. tidskr., vars red.
han var 1911—IS. I Dagens Nyheter,
där H. medarbetat alltsedan 1921,
deltog lian särskilt under 1920-talet med
iver i diskussionen om de aktuella
ekonomiska, sociala och politiska
problemen, vilka lian belyste från sina
allmänna synpunkter. H. liar också gjort
en betydelsefull insats i det officiella
utredningsarbetet. Han var bl. a. sekr.
i statistiska kommittén 1906—09, led.
och sekr. av den på hans initiativ
tillkomna krigsberedskapskommissionen
1915—17 och dess ordf. 1917—18, led.
av tull- och traktatkommittén 1921—
24 (dennas betänkande är till stor del
hans verk), led. av
arbetslöshetssakkunniga 1926—28, ordf. i Nationernas
Förbunds kommitté för konkurrens
mellan järn- och vattenvägar 1926—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
