Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedberg, Gustaf - Hedberg, John - Hedberg, John - Hedberg, Kalle - Hedberg, Karl, regissör, se s. 342 - Hedberg, Nils, industriman, se s. 343 - Hedberg, Olle, författare, se s. 344 - Hedberg, Ruth, författarinna, se s. 344 - Hedberg, Stina, skådespelerska, se s. 343 - Hedberg, Tor, författare, se s. 341 - Hedberg, Walborg, översättarinna, se s. 341 - 1. Hedberg, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedberg
340
Hedberg
i Stockholms bokbinderiidkarefören.
1906 och i Bokbindaremästarefören. i
Stockholm 1906—20. — Ogift. —
Litt.: G. Mascoll-Silfverstolpe,
"Bokbindare i Stockholm 1630—1930"
(1930). — Efter H:s död har firman
förts vidare av hans bror och
medarbetare Arvid B., f. 27 aug. 1872. Efter
studier vid bl. a. École des arts
décora-tifs i Paris 1895—97 ingick denne i
broderns firma såsom kompanjon
1900. Arvid H. liar utgivit ett flertal
publikationer och uppsatser om
bokbinderiets historia ss. "Anteckningar
om bokbinderiet i England och
Frankrike" (1910), "Bokbindare, bokförare
i Sverige 1500—1630" (1914) och
"Bokbindare i Jönköping 1672—1900"
(1927). Han innehar titeln
hovbokbindare. — Gift 1902 med Banna
Bellman. O. B—n, B. S.
Hedberg, Jolian (John) Conrad,
målare, f. 28 mars 1895 i Korsnäs, Falu
landsförs. Föräldrar:
sågverksarbetaren Anders Johan B. och Anna Brita
Johansson. —- H. gick först ett år på
Tekn. skolan i Stockholm, besökte
Althins målarskola en kort tid och
kom därefter in vid Konstakad., där
han studerade 1919—25. Han vistades
sedan i Paris under ett par år och fick
efter hemkomsten en rad uppdrag för
Kooperativa förb. Bland annat
utförde ban en serie Stockholmsbilder,
framför allt från trakten av Slussen
och Katarinahissen, samt porträtt och
gruppbilder av personer inom förb.
och närstående organisationer. Det
var flott upplagda bilder i en snabb,
impressionistisk teknik. År 1929
flyttade H. till Falun och har sedan dess
huvudsakligen ägnat sig åt att skildra
dess pittoreska partier kring ån och
dess karakteristiska röda hus i olja
och akvarell samt blomstermålningar.
Han är repr. i Nat. mus.
("Getsemane", 1928). — Gift 1920 med Gertrud
Katarina Hellqvist. Th. N.
Hedberg, Per Jolin,
baptistpredikant, filantrop, f. 23 maj 1854 i
Askersunds landsförs., Örebro län, †
17 mars 1916 på Kristinedal i
Fröskogs skn, Älvsb. län. Föräldrar:
torparen Per Gustav Andersson och Stina
Kajsa Andersdotter. — H. verkade
som baptistisk resepredikant 1872—
73 och som baptistpastor i
Norrköping 1873—74. Efter att ha gått
igenom Betelseminariet 1874—77 var
lian pastor vid Göteborgs första
bap-tistförs. 1877—79, i Stockholms södra
baptistförs. 1879—83 och i
Ebeneser-förs. i Stockholm 1883—1905. Efter
en konflikt med medarb. i denna förs.,
där man ansåg att H:s filantropiska
arbete skadade den egentliga
församlingsverksamheten, föredrog H. att ta
avsked från sin pastorstjänst för att
helt ägna sig åt sin filantropiska
verksamhet, vilken givit honom
äre-namnet "fattigprästen på Söder".
Särskilt sökte han ge fattiga ocli
försummade barn en sund omgivning att
växa upp i, men lian tog också hand
om frigivna fångar och ungdom, som
råkat i svårigheter. Av
grosshandlaren L. O. Smith fick han 1879 30 000
kr. för att hjälpa barn från av
dryckenskap förstörda hem, ocli han fann
då utvägen att skaffa dem hem på
landet. Genom fortsatt insamling av
medel lyckades han under sin
verksamhetstid bereda ej mindre än omkr.
tretusen barn goda fosterhem och han
grundade och ledde själv flera
barnhem, bl. a. i Sundbyberg och
Hagalund. Slutligen satte vännerna till
hans filantropiska gärning honom i
stånd att köpa egendomen Kristinedal
i Dalsland på 150 tunnland åker, 800
tunnland skog samt såg och kvarn.
Där slog lian sig ned och gav under
årens lopp åt hundratals ungdomar
både hem, arbete och yrkesutbildning.
— Från 1906 utgav lian tidskr.
Samariten. Han innehade ett stort antal
förtroendeposter inom Sv.
baptistsamfundet och inom Stockholms K. F.
U. M., till vars stiftare han hör. H.
var också en av initiativtagarna till
Stockholms evangeliska
predikant-förb. 1897. Han beskrives som en
sammansatt natur, i vilken medlidandet
med de nödställda alltifrån tidigaste
år var det förhärskande draget. —
Gift 1) 1878 med Alma Sofia Bägg,
† 1880; 2) 1883 med Frida von
Snei-dern. G. C.
Hedberg, Karl (Kalle) Villiam,
målare, f. 20 sept. 1894 i Sundsvall.
Föräldrar: målaren Karl-Alfred B.
och Josefina Lundberg. —■ H. prövade,
innan han helt ägnade sig åt konsten,
växlande yrken. Han var yrkesmålare
och gick som j ungman ocli eldare med
fartyg på England och Frankrike. Sina
konststudier började han 1920 i Paris.
Åren 1920—23 vistades han i Flo-
Kalle Hedberg.
rens och tog starka intryck av
renässansens monumentalmåleri. År 1924
bosatte han sig i Köpenhamn, varifrån
han företog studieresor till Holland,
Frankrike, Italien och Tyskland. År
1935 slog lian sig ned i Stockholm
men tillbringar i regel somrarna i
Lappland. — H. liar ända från början
gått sin egen väg inom konsten. Han
kan knappast inordnas under några
vedertagna riktningar, även om man
kan spåra intryck från Helmer
Oss-lunds naturuppfattning i hans
landskap och från tysk expressionism i
hans människoframställningar.
Färgen är hans förnämsta uttrycksmedel,
och i sina tidigare målningar nådde
han ofta en brutalt patetisk effekt
med ett brinnande rött, som han
senare dämpat eller helt övergivit för en
skala i blått, grått och grönt,
samtidigt som han frångått den
konturerande ytstilen och modellerar fram
motiven ur ett slags ljusdunkel. Det
är något av ångest, lidelse och kamp
över hans figurstudier, hans
norrländska landskap äro dramatiska och
patetiska i sin nästan spöklika
stämning, ocli i porträtten blottar lian
med omutlig skärpa modellens
fysionomiska och psykologiska egenheter.
Under 1930-talet och senare
tillkommo flera monumentala utkast med
kraftfullt gestaltade
figurkompositioner. Medan de tidigare av dessa
scener ur livsdiamat — som konstnären
betraktar dem —■ i sin dynamiska
rörelse bygga på studier av Michelangelo,
äro de senare mer samlade ocli bäras
av en lyrisk stämning. Även i
1940-talets lappländska landskap och
mystiskt skimrande stilleben kommer
sensibiliteten i hans sammansatta
målarnatur fram. H. utställde första gången
i Köpenhamn 1924 och har senare
framträtt med separatutställningar i
Stockholm 1928, 1930, 1934, 1938 och
1940. Han är repr. i Nat. mus. med
"Boman" (1930), "Bruksarbetare"
(1937) och "Grönt stilleben" (1940).
— Gift 1935—40 med Mimmi
Johanna Abramsson. — Litt.: N.
Lindhagen, "K. IL" (1944). Th. N.
Hedberg, Karl, regissör, se s.
342.
Hedberg, Nils, industriman, se
s. 343.
Hedberg, Olle, författare, se s.
344.
Hedberg, Rut h, författarinna, se
s. 344.
Hedberg, Stina, skådespelerska,
se s. 343.
Hedberg, Tor, författare, se s.
341.
Hedberg, W alb or g,
översätta-rinna, se s. 341.
1. Hedberg, Frans Theodor,
författare, teaterman, f. 2 mars 1828 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
