Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedenborg, Johan - Hedendahl, Elof - Hedengren, släkt - 1. Hedengren, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedendahl
350
Hedengren
Johan Hedenborg. Litografi av J. Cardon 1840.
är i Uppsala med. kand., med. lic. ocli
med. dr. Under Berzelius’
överinseende anlade han 1823 i
Kungsträdgården i Stockholm en anstalt för
beredning ocli servering av varmt och kallt
mineralvatten, vilken lian 1825 sålde
till sin medhjälpare, kemisten C. G.
Mosander. Åren 1825—32 var H.
läkare vid sv.-norska beskickningen i
Konstantinopel, där han vid sidan av
sin tjänst studerade naturhistoria,
antikviteter och orientaliska språk.
Under denna tid fick han tillfälle att
besöka Egypten, Cypern, Mindre
Asien, Syrien och Palestina, överallt
insamlande naturalier ocli
antikviteter, vilka lian skickade till Sverige. År
1832 vistades han några månader i
hemlandet, varunder konungen erbjöd
honom en professur, som han dock
avböjde. Följ. år invaldes han i Vet.
akad., och 1834 erhöll han prof:s
namn. Han reste 1833 till Alexandria,
varifrån han 1834—35 gjorde en rikt
givande forskningsfärd över Khartum
in i Sudan. Från 1840-talets början till
1863 vistades han med få avbrott på
Bhodos, därefter till sin död i Florens.
Ekonomiska motgångar, bl. a. genom
skeppsbrott, gjorde honom en tid
utfattig. Han fick 1860 understöd från
hemlandet, och 1861 blev han sv.-norsk
vicekonsul på Rhodos. — H. var en
framstående och mångsidig
forskningsresande, som med levande intresse
ägnade sig åt naturhistorien,
etnografin och arkeologin. Sin största
berömmelse nådde lian genom de
utomordentligt rikhaltiga samlingar av
skilda slag lian hemsände. De blevo
till en del inlösta av staten, till en del
skänkta av H. och finnas nu i
Riksmus., Uppsala univ., K. bibi. m. fi.
institutioner. Särskilt Riksmus.
erhöll en mängd värdefulla och
sällsynta naturföremål, framför allt djur
ur de flesta djurgrupper, ss. insekter
(omkr. 10 000 st.), däggdjur, fåglar,
ofta förut okända för vetenskapen. I
samlingarna funnos bland
naturföremålen även växter, frön, stuffer,
mineral m. m. och bland
kulturföremålen antikviteter, böcker, manuskript,
mynt, vapen, kläder m. m. Bland H:s
arbeten märkas främst "Turkiska
nationens seder, bruk och klädedrägter"
(1839—42) samt "Resa i Egypten och
det inre Afrika, åren 1834 och 1835"
(1, 1843). Därjämte må nämnas
skrifter om Egyptens geognosi (1837) och
om de tertiära bildningarna på
Rhodos (s. å.) samt ett otryckt arbete
"Rhodos’ historia" (1—3, med atlas).
— Gift 1839 med Elise de Danelon.
S. L.
Hedendahl, Elof, industriman, f.
12 sept. 1882 i Askersunds landsförs.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan
Albin B. och Bilda Christina B
almström. — Efter studier vid Nyköpings
allm. läroverk var H. bruksbokhållare
vid Karlsdals bruk 1897—1900 och
valsverksbokhållare vid Laxå bruk
1900—03. Han genomgick 1903—04
högre avd. vid Falu bergsskola och
återvände sedan till Laxå bruk, där
han var hyttingenjör och
smidesmäs-tare 1904—10 samt valsverksingenjör
1910—14. Sistn. år blev han disponent
för ab. Bångbro rörverk. Han var
samtidigt 1915—26 disponent vid
Ställ-bergs grufve-ab. och 1920—26 vid ab.
Nya Kopparbergs bergslag. Sedan 1926
är H. disponent och verkst. dir. för
Herrängs grufab., som driver
järnmalmsgruvor i Herrängsfältet ocli
järnverk med anriknings- och
sint-ringsverk samt masugnar vid Herräng
i Häverö skn, Stockholms län. H. är
sedan 1915 led. av styr. för
Järnverks-fören. Han är styr.-ordf. i Lesjöfors
ab. sedan 1934 och i Bergslagsbrukens
kolfören. sedan 1932 samt led. av styr.
för ab. Sv. exporttackjärn sedan 1928
och för Sv. järnbrukens träkolsfören.
Under sin tid i Bångbro var lian
kommunalfullmäktig i Ljusnarsbergs
kommun och led. av Örebro läns
landsting. — Gift 1919 med Ingrid
Margaretha Kjerrulf. H. N—m.
Hedengren, släkt, vars äldste
kände stamfar, Sven Björnsson, levde i
Värmland under 1600-talets förra
hälft. Hans son, bruksägaren Olof
Svensson († 1711), antog släktnamnet
H. efter Hedenskogs bruk i Värmland.
Dennes sonson Olof H. blev genom
gifte med Brita Maria von Hofsten
ägare till Riseberga kloster med
Vil-lingsbergs bruk i Närke och far till
godsägaren Olof H. (f. 1781, † 1830).
Dennes son, bruksägaren och
riksdagsmannen Olof H. (H. 1), blev far till
generallöjtnanten David H. (H. 2)
och översten Gabriel H. (H. 3).
1. Hedengren, Olof Gabriel,
jordbrukare, politiker, f. 14 jan. 1812 på
Riseberga, Edsbergs skn, Örebro län,
† 6 dec. 1870 därstädes. Föräldrar:
bruksägaren Olof II. och Agneta
Charlotta Silfverstolpe. — Efter att lia
genomgått Krigsskolan blev H. 1836
löjtnant vid Svea artillerireg. År 1838
företog han en längre utlandsresa,
under vilken han studerade musik
och jordbruk. Följ. år tog lian
avsked från militärtjänsten för att
ägna sig åt skötseln av den fäderne-,
ärvda gården Riseberga, som han
under 1840-talet genom
rationaliserade brukningsmetoder upparbetade till
en verklig mönsteranläggning. H. var
den förste som genomförde
täckdikning i stor skala i Sverige. Han lade
vidare om jordbruket till
företrädesvis animalisk produktion. H:s gård
kom överhuvud att bli ett centrum för
modernt experimenterande
jordbruksdrift; där anlades ett av landets första
mejerier, som också tjänstgjorde ss.
utbildningsanstalt, och på grund av
H:s framgångsrika kreaturs- och
får-avel förlades till Riseberga statliga
stamschäferier och -holländerier. År
1850 inrättades på gården Närkes
första lantbruksskola. H. kom
naturligt nog att inta en ledande ställning
i länets hushållningssällskap, och efter
lians död präglade detta en
minnesmedalj över lionom för att hedra hans
insatser. H. var även politiskt
mycket aktivt reformintresserad och tog
del i 1849 och 1850 års stora
reformmöten i Örebro. År 1867 invaldes lian i
Andra K. och deltog i stiftandet av
Lantmannapartiet, vars första
förtroenderåd han kom att tillhöra.
Under de följ. riksdagarna invaldes lian
1868 i banko-, 1869 i
konstitutions-och 1S70 i statsutskottet; han var
Olof Hedengren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
