Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedenlund, Axel - Hedenskog, Gustaf - Hedenstierna, Alfred - Hedenvind-Eriksson, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedenlund
353
Hedenvind-Eriksson
Axel Hedenlund.
Hedenlund, Lars Axel, bankman,
f. 24 april 1859 i Borås. Föräldrar:
handlanden Andreas H. och
Vilhelmina Ekman. ■—- Efter ex. vid Tekn.
elementarskolan i Borås 1876 och vid
Göteborgs handelsinst. 1878 var H. i
tre år kontorist i Frankrike oeh
England och anställdes 1882 i Borås
enskilda bank. År 1893 invaldes han i
bankens styr., 1898—1911 var han
dess verkst. dir. och ordf. i styr., och
1911—17 var han verkst. dir. i ab.
Nordiska kreditbanken i Stockholm.
Åren 1917—31 var han dir. vid
Skandinaviska kreditab:s
Stockholmskontor och 1917—34 led. av dess styr.
(1932—34 v. ordf.). Han var
stadsfullmäktig i Borås 1897—1911,
därunder 1910—11 stadsfullmäktiges v.
ordf.; 1907—19 tillhörde han som
högerrepr. riksdagens Första K. Han
var led. av Vattenfallsstyr. 1914—17,
ordf. i ab. Sveriges förenade
trikå-fabriker 1913—39, styr.-led. i ab.
Vin-& spritcentralen 1917—35 (ordf. 1925
—35), i Sv. röda stjärnan 1920—38
oeh i Franska handelskammaren i
Sverige 1931—35. — Gift 1885 med
Selma Bökman. R. T—m.
Hedenskog, Anders Gustaf,
affärsman, museiman, f. 5 jan. 1873 på
Krokebols gård, Älgå skn, Värml. län,
† 2 aug. 1941 i Arvika. Föräldrar:
byggmästaren Jacob Andersson och
Stina Jönsdotter. — Efter att ha
genomgått Tekn. skolan i Stockholm
bedrev H. konststudier i Norrköping.
År 1894 bosatte han sig i Arvika och
hade där möbelhandel och
agenturrörelse. — Under 1890-talet greps
H. av de strömningar, som utgingo
från A. Hazelius’ verksamhet, och
bildade 1904 tills, med några andra
intresserade Västra Värmlands
forn-minnesfören. Hans insatser ligga
främst på materialsamlandets
område, särskilt för det av honom
grundade Arvika mus., vars intendent han
var till sin död. Han tillhörde de
lekmän, som vid tiden omkr. sekelskiftet
voro pionjärer för sv. musei väsen i
landsorten. — H. utgav 1912 under
pseud. Anners i Raijkulla en
diktsamling "Näfverspel i Värmlandsskogen",
vilken vittnar om hans inlevelse i
värmländskt folkpsyke och i
värmländsk natur. Han erhöll Illis quorum
1934. — Gift 1909 med Gertrud Elsa
Elisabet Roth. M. B—g, B. L.
Hedenstierna, Karl Joseph
Alfred, författare, tidningsman, f. 12
mars 1852 på Skeda i Byssby skn,
Kronob. län, † 12 okt. 1906 i
Stockholm. Föräldrar: liovjunkaren,
lantbrukaren Gari Gustaf Teodor Ii. och
Sofia Elisabet Maria Berg. — H. var
lantbrukare 1872—79 och blev sistn.
år red.-sekr. i Smålandsposten samt
1S84 meddelägare där, varefter han
var tidn:s huvudred, och utgivare
1890—98. Sistn. år bosatte lian sig i
Stockholm som tidn:s korrespondent.
I sina under sign. Sigurd publicerade
"kaleidoskop" och humoresker
förvärvade han åt tidn. en mycket stor
popularitet, som sträckte sig långt
utanför hemprovinsen. Framgången
föranledde H. att tidigt, likaledes under
sign. Sigurd, utge flera av sina
tidn.-kåserier i bokform, och sedan han även
framträtt med en rad noveller och
romaner, blev han under en lång tid den
bredare publikens älsklingsförf. i
Sverige, samtidigt som hans namn genom
talrika övers, blev känt även i
utlandet. Hans sentimentalitet och
godmodiga men mycket enkla och ytliga
humor funno aldrig nåd inför kritiken
-—-Strindberg kallade honom föraktfullt
Smålandspelle — men den burleska
stilen och de mustiga roligheterna i
hans småländska folklivsbilder vittna
ibland om god iakttagelseförmåga.
Berättelserna äro oftast oförargligt
idylliska, men de kunna även visa
prov på den satir i konservativ anda,
som H. så flitigt odlade ss. tidn.-man.
I presspolemiken kunde lian i
reaktionär iver ofta bli grov och rå: för
eftervärlden har han vunnit herostratisk
ryktbarhet genom att han angrep
Frödings "Stänk och flikar". Bland
hans mest lästa böcker märkas
"Kaleidoskop, qväden oeh oqväden" (1884),
"I svenska bondehem" (1885), "Ljud
och oljud öfver växlande ämnen"
(1886), "Svenska bilder och
vrångbilder" (1888), "Fru Westbergs
inackorderingar" (1890), "Patron Jönssons
memoirer" (1894), "Septembersol"
(1900) samt samlingsverken
"Lifsbil-der ur svenska hem" (1902—03),
"Svenskt hvardagslif" (1—3, 1905)
och "Kaleidoskop" (1—5, 1907—11).
H:s efterlämnade arbeten utgåvos
1907—08 under titeln "Vid vägen".
— Gift 1885 med Hilma Lovisa Jo-
Alfred Hedenstierna (Sigurd).
hanson. —■ Litt.: E. Ekman, "Sv.
tidningskungar" (1924). K. A.
Hedenvind-Eriksson, Gustav,
författare, f. 17 maj 1880 på gården
Gubbhögen, Alanäs skn, Jämtland.
Föräldrar: hemmansägaren Erik
Håkan Gustafsson ocli Juliana
Michaels-dotter. — H. erhöll i dopet namnen
Gustav Hedvin; det sistnämnda
ändrade ban själv till Hedenvind, vilket i
samband med utgivandet av hans första
bok kom att ingå i hans efternamn. —
H. uppfostrades under sin första
barndom av morföräldrarna. Detta
innebar, att H:s tidigaste intryck av
tillvaron kommo att präglas av
urgammal bondetradition: Alanäset var vid
denna tid ännu en isolerad bygd, dit
ingen landsväg ledde, morfadern
berättade sagor på kvällarna, när lian
slöjdade, och mormodern gick alltid
klädd i den gammaljämtska
kvinnodräkten. Men morfadern hade också
mera modernt inriktade kulturella
intressen: lian grundade tills, med förs:s
pastor ett sockenbibi. och höll för egen
räkning flera tidn. H:s intresse för
litteratur väcktes ursprungligen av
morfadern. Hans far, som hade
inflyttat från Ångermanland, var en
handlingskraftig och initiativrik man med
ett oroligt och obändigt lynne. När
den nya tiden med trävarubolagen höll
sitt intåg i Alanäset vid åttiotalets
slut, lejde lian folk och åtog sig stora
avverkningsarbeten. Så fort H. ansågs
stor nog att göra nytta, sattes han av
fadern i hårt arbete både på gården
och i skogen; däremot bekämpade
denne sonens konstnärliga böjelser och
håg för läsning. När H. växt upp, kom
lian i öppen konflikt med fadern och
lämnade sitt hem för att aldrig
återvända. Därefter blev hans liv
under många år den kringvandrande
skogs- och anläggningsarbetarens. H.
tillbragte emellertid ett läsår (1903—
04) på Birka folkhögskola i Jämtland.
23 Svenska män och kvinnor III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
