Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hederstierna, Fredrik - 4. Hederstierna, Carl - Hedin, Adolf, politiker, publicist, se s. 359 - Hedin, Alma, socialt verksam, se s. 362 - Hedin, Greta, litteraturhistoriker, se s. 363 - Hedin, Gustaf, biokemist, se s. 363 - Hedin, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hederstierna
356
Hedin
Carl Hederstierna.
Posse och utnämndes i stället till
landshövding i Västmanl. län. H. var
likväl fortfarande verksam som
politiker och tillhörde 1888—91 Andra K.
Som landshövding ägnade han sitt
intresse spec. åt vattenavledningsfrågor,
väg- och brobyggnader samt
lasarettsväsendet. Åren 1884—89 var H. ordf.
i arbetarförsäkringskommittén och
1885 ordf. i länets
hushållningssällskap. Han blev led. av Lantbruksakad.
1880. — Gift 1859 med Elisabet
Lovisa Vilhelmina Lindgren, f. Eckhoff.
G. U.
4. Hederstierna, Carl Fredrik
Wilhelm, ämbetsman, politiker, f. 1
dec. 1861 på Torsjö i Höreda skn,
Jön-köp. län. † 17 nov. 1928 i Stockholm.
Son till H. 3. — Efter mogenhetsex.
1880 avlade H. jur. kand.-ex. i
Uppsala 1886, kom in i Svea hovrätt ocli
blev 189S assessor där samt 1900 tf.
och 1903 ord. revisionssekr. År 1903
gick han över till förvaltningen ss.
expeditionschef i Sjöförsvarsdep. men
återgick 1905 ss. justitieråd till
do-marbanan. Under den Lundebergska
ministärens tid fick H. till dep.-chef
Arvid Lindman, och från denna tid
daterade sig ett samarbete och en
intim personlig vänskap dem emellan,
som skulle vara livet ut. H. var
konsultativt statsråd i Lindmans första
ministär 1906—11; han fick snart
anseende för att vara Lindmans ständigt
förtrogne medarbetare, och lian torde
ha spelat en mycket stor roll i
regeringens inre arbete. Han fick också,
måhända med orätt, namn om sig att
tillhöra regeringens konservativaste
element, särskilt sedan
motsättningarna skärpts mellan regeringen och
Andra K:s vänstermajoritet efter 1908
års val. Efter ett kort förordnande
som tf. överståthållare blev H. 1912
regeringsråd och 1915 på nytt
justitieråd samt 1916 landshövding i Hall.
län. Han gjorde sig snabbt mycket be-
märkt som en skicklig,
handlingskraftig länschef, och han förflyttades 1920
till Stockholm som överståthållare.
Han kvarstod i detta ämbete till sin
död. Under hans överståthållartid
uppstodo stora politiska debatter om
den Munckska kåren, den frivilliga
polisorganisation, som bildats i
huvudstaden vid mitten av 1920-talet i visst
samarbete med polismyndigheterna
ocli med anledning av kommunisternas
växande styrka i vårt land och vissa
kommunistiska kuppförsök
utomlands. H. trädde åter in i det politiska
livet fr. o. m. 1918 års riksdag; han
var under åren 1918—21 repr. i Andra
K. för Halland och från 1922 i Första
K. för Stockholm och blev där en av
högerpartiets mest framträdande män.
Han var från 1919 led. av första
lagutskottet och från 1922 dess v. ordf. samt
utövade från denna plats ett mycket
betydande inflytande på ett årtiondes
lagstiftningsarbete. Han var även led.
av 1918 års fattigvårdsutskott och 1920
års folkförbundsutskott samt ordf. i
1925 års polisutskott. Vid Sveriges
inträde i Nationernas Förbund var H.
ende högerled. i utskottet, som
förordade anslutning; han förebragte dock
en egen motivering, gående ut på att
Sverige genom att ansluta sig till
förbundet skulle vinna ökad trygghet
mot Ryssland, det enda land från
vilket någon fara vid denna tidpunkt
enligt H:s mening kunde hota. H. var
19 april—11 nov. 1923
utrikesminister i Tryggers ministär. Hans avgång
blev brådstörtad: i ett tal vid Sv.
tid-ningsutgivarefören:s 25-årsjubileum
återkom han till sina tankegångar
från 1920 års debatter och förordade
personligen ss. en framtidstanke ett
försvarsförbund med Finland. Hans
avgång framtvingades av kollegerna
främst därför att lian inte i förväg
underrättat dem om sitt tillämnade
storpolitiska uttalande; dessutom
kunde hans tal inte påräkna någon
större genklang bland allmänheten i
dåv. läge, då en isolerad sv.
nedrustning förbereddes. Som politiker
ådagalade H. många egenskaper, som
ändrade den bild av honom, som
allmänheten tidigare gjort sig. Han var
mycket självständig — ibland nästan till
självsvåld, varpå episoden under
utrikesministertiden var ett exempel.
Han var synnerligen frigjord i sitt
förhållande till människor ur olika
partier. Utan att själv lia knutit sitt
namn till några större initiativ var
han, trots sin utpräglade juridiska
läggning och begåvning, aldrig bunden
av formalism utan anlade i hög grad
reala synpunkter på frågorna. Som
riksdagstalare var lian ursprunglig
och okonventionell ocli just därför
gärna hörd, trots inläggens brist på
retorisk elegans. — H. blev
serafimer-riddare 1928. — Gift 1887 med
Augusta Sofia Lovisa von Dardel.
E. H—d.
Hedin, Adolf, politiker,
publicist, se s. 359.
Hedin, A l ma, socialt verksam, se
s. 362.
Hedin, Greta,
litteraturhistoriker, se s. 363.
Hedin, Gustaf, biokemist, se s.
363.
Hedin, Jolin Erik, industriman,
f. 28 maj 1S71 i Badelunda skn,
Väst-mani. län. Föräldrar: lantbrukaren
Erik Albert Peterson och Catharina
Augusta Hedin. — Efter
läroverksstudier i Västerås genomgick H. Tekn.
högskolans fackavd. för
maskinbyggnad 1888—91. Han var 1891—97
ingenjör vid Köpings mekaniska
verkstad samt 1897—1904 överingenjör
och ritkontorschef vid Lidköpings
mekaniska verkstad och disponent där
1904—12. Under hans ledning
utvidgades och moderniserades
verkstaden, varvid som specialitet upptogs
tillverkning av arbetsmaskiner, till
en del utförda enligt H:s egna
konstruktioner. Han tog 1906 initiativ
till grundandet av Kraftab.
Gull-spång-Munkfors, med säte i
Mariestad; han var dess disponent t. o. m.
1942 och är styr.-ordf. sedan 1913.
Under H:s fasta och framsynta
ledning har detta bolag utvecklats till
ett av våra största privata
kraftföretag. Det äger elektriska
vattenkraftstationer vid Gullspång, Skarab. län,
och vid Åtorp (f. d. Munkfors),
öre-bro län, samt genoin dotterföretaget
Örebro elektriska ab. dylika vid
Brattfors och Skråmforsen i Svartälven
ävensom outbyggda vattenfall i
Norrland; dessa företag distribuera
elektrisk energi inom Västergötland,
Värmland och Närke. H. tog initiativ
till bildande av Gullspångs
elektrokemiska ab. 1907 samt medverkade be-
John Hedin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
