- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
359

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hedin, Zelma - 4. Hedin, Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hedin

359

Hedin

poststyr. Gustaf Eenrilc Leonard
Hedin. " S. T.

4. Hedin, Sven Adolf, politiker,
publicist, f. 23 april 1834 i Bo skn,
Örebro län, † 20 sept. 1905 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Jolian
Gustaf II. oeh Beata Elisabeth
Westerberg. ■— H. kom till Uppsala 1851
och blev fil. kand. 1861. Redan 1859
hade H. börjat medarbeta i
Upsala-Posten, först som litteraturkritiker.
Han ägnade därvid särskilt stor
uppmärksamhet åt den dä hos oss ännu
föga beaktade nya norska litteraturen,
särskilt Ibsen och Björnson. H:s
ursprungligen stora litterära intressen
— vilka för övrigt väsentligen gingo åt
fransikt håll — trängdes efter hand i
bakgrunden av hans allt starkare
politiska engagemang. H:s hela livet
igenom bevarade politiska
grundinställning fick sin prägel dels av den
anti-dynastiska opinion, som Karl XIV
Johans "allenastyrande" hade stimulerat,
dels av 1850- och 1860-talens
national-liberala eller nationaldemokratiska
rörelser. Han skrev sålunda under polska
resningen 1863 ryssfientliga artiklar
i Upsala-Posten, och han fängslades
av skandinavismen, vars (närmaste)
syfte han uppfattade som
Sverige-Norges och Danmarks upprättande av
en politisk enhet på demokratisk bas.
Dessförinnan borde Norge inom
unionen erhålla likställighet med Sverige
i fråga om utrikesärendenas
handläggning. H. uppträdde vid flera
tillfällen som officiell talare på nordiska
fester, bl. a. vid ett besök i Roskilde
under studentmötet i Danmark 1862.
Det dansk-tyska krigets utbrott
föranledde honom att i artiklar i
Upsala-Posten och Aftonbladet hävda, att
Sverige-Norge hade skyldighet att
bistå Danmark, samt att Manderströms
politik var svekfull och
komprometterande för Sverige. Han flyttade 1864
till Stockholm för att där helt och
hållet ägna sig ät publicistik. Den
1865 antagna
representationsreformen betraktade H. som alltför
moderat, främst därför att den inte
gjorde rösträtten allmän, och tills,
med några likasinnade bildade han
1867 i opposition mot den segrande
"gammalliberala" riktningen det
Ny-liberala sällskapet. Dess
skandinaviska och utpräglat demokratiska
program utvecklade H. i broschyren
"Hvad folket väntar af den nya
representationen. Femton bref från en
demokrat till svenska riksdagens
medlemmar". Den ryktbarhet han därmed
vann förklarar hans inval 1869 i
Andra K., som han sedan med avbrott
för 1874—76 och 1888 tillhörde till
sin död. Han ägnade från begynnelsen
stort intresse åt alla liberala och
demokratiska reformförslag, men hans

politiska framträdande fick inom kort
en speciell inriktning som följd av
Tysklands enande och det fransk-tyska
krigets utgång. Bismarcks nationella
enhetsverk ogillades av H., emedan det
syntes honom klart antiliberalt och
baserat på förtryck av främmande
nationaliteter, bl. a. den danska i
Slesvig. Det storpolitiska lägets tvära
omkastning 1871 föranledde honom
att resignera beträffande det
skandinaviska programmets möjligheter att
snabbt förverkligas och tvang honom
över på defensiven: Sverige borde
först och främst rusta upp för att på
så sätt kunna skydda sig mot den
fara, för vilken det tysk-ryska blocket
ansågs utsätta vår liksom hela
Nordens nationella självständighet.
Under 1870-talet ägnade därför H. större
delen av sina krafter åt att få till
stånd en effektiv försvarsreform. Han
omfattade livligt det av vissa
militärkretsar lanserade kravet på ett
rent värnpliktssystem. Det efter
sådana linjer utarbetade
härordnings-förslag, som förelades 1875 års
riksdag, stödde H. lidelsefullt i
Aftonbladet. Den nyliberala rörelsen hade vid
1870-talets ingång gått tillbaka, men
den vid stockholmsvalen bestämmande
s. k. centern satte regelbundet upp H.
på sina vallistor, emedan den
uppskattade hans starka försvarsintresse. Som
den son av franska revolutionen lian
var, uppfattade H. den allmänna
värnplikten som oskiljaktigt
förbunden med medborgerliga friheter och
allmän rösträtt; han utvecklade dessa
tankar i broschyren "Allmän
värnepligt och fritt samhällsskick" (1880).
Vid 1880-talets början fördes de av
nyliberalerna omfattade
demokratiseringskraven ånyo fram, och
samtidigt uppstod en skarp
opinionsbrytning i den genom den norska
riksrättsstriden åter aktualiserade
unionsfrågan. H. stödde i en rad
uppmärksammade tidn.-artiklar i Dagens Nyheter
och Aftonbladet den norska vänsterns
krav och råkade därigenom i konflikt
med centern i Stockholm, vilken
inför 1884 års val till Andra K. uteslöt
honom från sina listor. Han invaldes
likväl i kammaren, emedan den
nybildade Liberala valmansfören., som
hade satt upp honom som det första
namnet på sin lista, segrade i valet.
I det följande ägnade H. den sociala
frågan ett ständigt stegrat intresse.
Han väckte vid 1884 års riksdag en
motion om olycksfalls- och
ålderdomsförsäkring för arbetare, vilken
föranledde en utredning och blev
grundläggande för följande lagstiftning. Vid
1885 och 1886 års riksdagar invaldes
H. i konstitutionsutskottet av
lantmannapartiet, som i den norska
riksrättsstriden hade intagit samma

ståndpunkt som han själv. Då kravet
på spannmålstullar vid 1887 års
A-riksdag framfördes med större kraft
än förut, uttalade sig H., som tidigare
inte hade intresserat sig för
handelspolitiska frågor, med skärpa för
frihandelssystemets bibehållande,
emedan spannmålstullarna för honom
tedde sig som en ojämnt verkande form
av beskattning. Efter det ord. valet
till Andra K. sistn. år kasserades
emellertid H:s jämte de tjuguen andra för
Stockholm valda frihandlarnas
mandat. Utestängd från riksdagen inledde
H. i Dagens Nyheter en våldsam
kampanj mot det reaktionära "nya
system", vilket enligt hans mening hade
inletts efter spannmålstullarnas
antagande. Han brännmärkte de från
regeringen utgående initiativen till
tryckfrihetsinskränkningar samt de
talrika åtalen mot den nystartade
socialdemokratiska rörelsens ledande
män. Från denna rörelses program tog
dock H. bestämt avstånd, emedan dess
genomförande enligt hans mening
skulle förkväva medborgarfriheten.
Återinsatt i Andra K. genom
fyllnadsval 1889 framträdde H. där som den
främste förespråkaren för den efter
lantmannapartiets sprängning klarare
markerade "vänster"-oppositionens
krav. Han stödde yrkandena på
rösträttsutvidgning oeh yrkade avslag på
1892 års härordningsförslag, formellt
emedan detta inte gav den allmänna
värnplikten en tillräckligt
framskjuten roll men i verkligheten även, och
kanske främst, emedan han trodde,
att det skulle konservera
livsmedels-tullarna. I den åter aktualiserade
unionsfrågan stödde H. i riksdagen
och pressen programmet "gemensam
utrikesminister — svensk eller norsk
man" och angrep med mycken hetta
den på några håll framskymtande
tanken, att Sverige skulle hävda sin
överhöghet med vapenmakt. Han
ogillade emellertid den norska
separationspolitiken. Sin syn på
unionsproblemet framlade han i broschyrerna
"De ministeriella målen och unionen"
(1892) och "Huruledes
konsulatfrågan angår Sverige" (s. å.). Placerad
i konstitutionsutskottet 1891—94
ägnade H. ett utomordentligt intresse åt
att granska statsrådsprotokollen och
dokumenterade sig därvid genom
talrika anmärkningar mot
inkonstitutio-nellt förfarande av olika slag —
särskilt vad han själv älskade att kalla
"ministerstyrelse" — som en omutlig
väktare av Sveriges grundlagar. I
flera motioner, interpellationer och
riksdagsanföranden krävde han ett
vida striktare iakttagande av den
konstitutionella ansvarighetens
principer. Riksdagens kontroll över
styrelsen borde väsentligt utvidgas dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free