Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hedin, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedin
361
Hedin
senare utförda kartläggningsarbeten
i Pamdrområdet, vidare den
vågsamma karavanfärden våren 1895
genom v. delen av sandöknen
Takla-makan i Östturkistan. En ny,
östligare kamelfärd över Takla-makan
ägde rum i början av 1896, varefter
H. följde Tarimfloden till den
mystiska, "vandrande" sjön Lop-nor. Från
Kashgar företog lian sin första färd
genom Tibet och fortsatte till Peking,
varifrån hemfärden gick via
Mongoliet och Sibirien. Ankomsten till
Stockholm blev en triumf för H.,
som nu var en berömd man och bl. a.
erhöll Vegamedaljen. Under 189S
företog han en föredragsturné runt
Europa och utgav en diger
reseskildring i två band, "En färd genom
Asien", vilken samtidigt utkom på
sju andra språk och med sitt rika
stoff och sin livfulla stil blev en stor
framgång. Färden skildrades även i
mindre, för ungdom avsedda böcker,
"Genom Asiens öknar" (1899) och
"Forskningar i Lop-nor-området"
(1902). Den vetenskapliga
redogörelsen utkom på tvska som ett
"Er-gänzungsband" (1900) till
Peter-manns Mitteilungen; ett speciellt
vägande inslag utgjorde de sex kartblad,
som åtföljde publikationen. —■
Ändamålet med nästa färd (1899—1902)
var i första hand att fullfölja de rika
uppslag, som H. förra gången
erhållit. Av kostnaderna (80 000 kr.) för
det nya företaget täckte han hälften
medelst bidrag från enskilda
mecenater och den andra hälften genom
inkomsterna från den stora reseboken.
Sedan H. i sept. 1899 brutit upp från
Kashgar i v. östturkistan med en
karavan om femton kameler, följde en
serie givande forskningar i
Tarim-och Lop-nor-området. Tarimfloden
kartlades under en tio veckors
flodfärd, en ny resa genom Takla-makan
kom till stånd, och under en ökenfärd
mars—maj 1900 kom H. till
slutsatser beträffande Tarims och Lop-nors
hydrografi, som sedermera till fullo
bekräftats; märklig var även
upptäckten av ruinstaden Lou-lan. Därefter
bedrev Ii. under hösten och vintern
1900—01 studier inom Kun-luns
bergssystem och ökenområdena omkr.
Lop-nor. I juni 1901 drog han vidare mot
det tibetanska berglandet i s. Under
denna färd ägde den ryktbara episod
rum, då H. förklädd och med två
följeslagare sökte ta sig fram till
Lhasa men blev hejdad blott ett par
dagsresor från den tibetanska
huvudstaden. Vid sin hemkomst till
Stockholm 1902 blev H. adlad (det senaste
adlande, som ägt rum i Sverige). Även
andra hedersbetygelser regnade över
H., som trots de påkostande
föredragsturnéerna hann utarbeta reseskild-
Sven Hedin under expeditionen 1927 vid
Etsin-gol i Centralasien.
ringen "Asien, tusen mil på okända
vägar" (1—2, 1903), som samtidigt
utkom i tolv uppl. på nio andra språk.
Ett sammandrag för sv. pojkar utgavs
1905 under titeln "Tibetanska
äventyr". Den vetenskapliga
specialpublikationen, "Scientific results of a
journey in Central Asia 1899—1902",
utgavs från 1904 i sex bd jämte två
kartbd, delvis med hjälp av ett
statsbidrag på 75 000 kr. ■— Under ett
besök i Ryssland 1904 fick H. en stark
känsla av den fara, som ryska
expan-sionsplaner mot v. kunde innebära för
det föga välrustade Sverige, och vid
sin återkomst gjorde han i några
tidn.-artiklar sina första politiska
uttalanden i en fråga, som sedermera
skulle bli ett huvudtema för honom;
de ingå i "Sverige och den stora
östern (1905). — Under dessa
skiftande sysselsättningar förlorade II.
icke sina forskningsmål i Asiens inre
ur sikte, och i okt. 1905 avreste han
för att under en ny expedition (1905—
09) fullfölja sina tibetanska
undersökningar. Redan i begynnelsen, under en
på våren 1906 företagen karavanfärd
genom ö. Persien, utförde H. ett
imposant kartläggningsarbete, senare
publicerat i "Eine Routenaufnahme
durch Ostpersien" (1—2, 1918—24).
Från Leh i landskapet Ladak i ö.
Kashmir startade H. 14 aug. 1906 i
spetsen för en stor karavan (36
mulåsnor och 58 hästar) med Tibet som
mål. Han gjorde nu sina första
upptäckter inom det stora bergssystem,
som döpts till Transhimalaya, samt
utforskade Bralimaputras och Indus’
källområden. När tibetanerna senare
sökte hindra H. från att tränga fram
mot Tibets inre, lyckades han genom
list trotsa deras förbud och kunde
till alla delar fullfölja sitt
forskningsprogram inom Transhimalaya och
sjöregionen n. om Brahmaputra. Han
anlände till Simia 15 sept. 1908, gjorde
en avstickare till Japan för att hålla
föredrag samt fick vid hemkomsten
till Stockholm i jan. 1909 ett
storartat mottagande. I två digra
skildringar förevigades den nya
expeditionen, "Transhimalaya" (1—3, 1909—
12) och "öfver land till Indien" (1—
2, 1910); för ungdom avsedda böcker
äro "Scoutliv i Tibet" (1913) ocli den
romantiserade skildringen "Tsangpo
Lamas vallfärd" (Pilgrimerna, 1920,
Nomaderna, 1922). Det vetenskapliga
verket, "Southern Tibet", utgavs
1917—22 i nio bd jämte tre kartbd,
delvis medels ett statsbidrag på
75 000 kr. — H. engagerade sig nu
lidelsefullt i de politiska frågorna.
Ministären Staaffs i dec. 1911
beslutade uppskov med byggandet av den
s. k. F-båten uppkallade även H. till
en flammande protest, och 25 jan.
1912 utkom i 1 mill. ex. hans broschyr
"Ett varningsord", i vilken han
utmålade den fara för vår självständighet,
som kunde hota österifrån, och
påyrkade ett stärkt försvar. Under de
närmast följ. åren höll H. talrika
politiska föredrag i olika delar av
landet och utgav 1914 en ny
broschyr, "Andra varningen", i 1,2 mill.
ex. BL, som av folkhumorn döptes till
"trumpetaren", fick både vedersakare
och anhängare i massa; en värdefull
hedersbetygelse under dessa
kamp-år var hans inval i Sv. akad. 1913.
Under en rekreationsresa med bil
genom Sverige aug.—sept. 1913
tillkommo dagboksanteckningar, som givit
stoff till boken "På svensk mark"
(1944; redig, av Gösta Montell).
—- Vid världskrigets utbrott 1914
dolde H. icke sina tyska sympatier,
och i sept. avreste han till Tyskland
för att på ort och ställe studera den
tyska krigföringen. År 1915 utkom
hans "Från fronten i väster", som
såldes i 25 000 ex. och vars tyska
uppl., "Ein Volk in Waffen", gick ut
i 60 000 ex. (fältuppl. i 597 000 ex.).
Vid östfronten samlade H. under febr.
—juli 1915 stoff till sin bok "Kriget
mot Ryssland" (1915; tysk titel "Nach
Osten"). En tredje resa ägde rum
1916 till Syrien, Mesopotamien och
Palestina och resulterade i två böcker,
"Bagdad, Babylon, Ninive" (1917)
och "Till Jerusalem" (s. å.). Sin
politiska uppfattning manifesterade H.
ytterligare i det omfattande arbetet
"Sveriges öde" (1918). — Från
efterkrigstiden är närmast att
anno-tera en 1923 företagen jordenruntresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
