Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, Karl - Hedlund, Per Erik - Hedlund, Petrus - Hedlund, Samuel - Hedlund, Sven, publicist, se s. 367 - Hedlund, Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hedlund
366
Hedlund
Per Hedlund.
riklands kulturhistoriska fören. 1924
—29 och är ordf. i Gästriklands
kulturhistoriska fören. sedan 1941. H.
var 1932—39 medl. av styr. för
Samfundet för hembygdsvård samt är
sedan 1941 led. av styr. för Gävle mus.
och sedan s. å. av Rådet för
bygdekultur. Under senare år har H. framträtt
mot olika försök att likrikta och
centralisera hembygdsrörelsen. — H. har
ägnat sig åt såväl
litteraturvetenskaplig som skönlitterär verksamhet.
Förutom en del studier i Karlfeldts
författarskap har H. utgivit antologin
"Dalarnas diktare" (1931) samt
"Litteraturen om Dalarne" (1936). Bland
skönlitterära arbeten märkas
diktsamlingarna "Hemkomst" (1916) och
"Psalmodikon" (1925). — Gift 1914
med Sofia Margareta Kristina
Fran-ciska Collin. M. R—g.
Hedlund, Per Erik,
hemmansägare, skidlöpare, f. 18 april 1897 i
Särna skn, Kopparb. län. Son till
Karolina Mathilda H. ■— H. var
under ett tiotal år fram till 1933 en
av Sveriges främsta skidlöpare. Han
vann bl. a. 60 km-loppet vid Nordiska
spelen 1922 och 50 km-loppet vid
Olympiska vinterspelen i S:t Moritz
1928 samt Vasaloppen 1926 och 192S,
varjämte han 1921—27 erövrade 9
sv. mästerskap på olika sträckor; i
lag segrade han bl. a. på 4 X 10 km
vid de av Fédération internationale
de ski anordnade tävlingarna i
Innsbruck 1933 samt vann sv. mästerskap
i budkavlelöpning 1922 och 1924. Vid
flera tillfällen har H. varit bitr.
ledare för sv. skidtrupper i utlandet. Han
erhöll 1928 Sv. Dagbladets
guldmedalj. — H. ägde utomordentliga
kroppskrafter. Han har knappast haft
sin like i Sverige på långdistans men
lärde för övrigt genom ihärdig träning
behärska alla sträckor. Han är bosatt
i Särnaheden, Kopparb. län. — Gift
1935 med Anna Elvira Jönsén. G. T.
Hedlund, Petrus Emanuel,
industriman, f. 17 april 1882 i Ransäters
skn, Värml. län. Föräldrar:
byggmästaren Jonas Olsson H. och Helena
Persdotter. — Efter att ha arbetat som
smedpojke vid Munkfors bruk kom H.
1900 till Stockholm, där han först var
bokhållare och sedan verkmästare vid
F. A. Carlssons smidesverkstad1, till
dess han 1911 tills, med sin bror
öppnade en smidesverkstad under
firmanamnet Bröderna Hedlund. Tack vare
H:s fasta, målmedvetna ledning har
företaget vuxit till ett av landets
största i sitt slag. Det äges från 1918
av ab. Bröderna Hedlund med H. som
verkst. dir. och styr.-ordf.
Aktiekapitalet var 1944 0,9 mill. kr.,
arbetarantalet 300—400 och
tillverkningsvärdet c:a 7 mill. kr. Verkstaden
utför järnkonstruktioner för
husbyggnader, broar, viadukter etc. samt
grovplåtsarbeten, grövre smiden m. m.
Bland utförda större arbeten märkas:
den nya S:t Eriksbron, viadukten över
bangården vid Norra station,
viadukterna vid Slussen, Katarinahissen med
tillhörande broar, allt i Stockholm,
vidare landsvägsbron över
Balboflo-den i Iran, stålkonstruktioner för
Imatra järnverk i Finland, brokranar
till Ryssland m. m. — H. är känd för
sina sociala och kyrkliga intressen.
— Gift 1908 med Augusta Josefina
Kviding. S. R., Cgn.
Hedlund, Paulus Samuel,
agronom, f. 27 juni 1878 i Hammars skn,
Örebro läni, † 4 maj 1941 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Carl II. och
Hilma Pettersson. — H. avlade
mo-genhetsex. i Falun 1902 och
utexaminerades från Ultuna lantbruksinst.
1904. Följ. år blev han lärare vid
Jämtl. läns folkhögskola på Birka och
anställdes samtidigt hos länets
hushållningssällskap som tf. länsagronom
och mejerikonsulent (ord. 1908). Från
1914 till sin död var han sällskapets
sekr. och skattmästare ocli gjorde i
Samuel Hedlund.
denna befattning viktiga insatser för
jordbruket i länet. Genom sin
allmänna duglighet blev H. snart
mångbetrodd. Inom länet var han bl. a.
ordf. i Lantmännens centralfören. och
från 1931 ordf. i landstinget samt
från 1925 ordf. i Jämtl. läns
höger-förb. Därjämte tillhörde han Andra
K. från 1918 och var led. av
jordbruksutskottet. Han var led. av
Järnvägsrådet från 1935, ordf. i
Avels-fören. för sv. kullig boskap och i
Sveriges lantbrukslärareförb. samt
styr.-led. i bl. a. Sveriges allm.
lantbrukssällskap och Sv. lantmännens
riksförb. H. brukade Häste egendom
nära Östersund. År 1922 blev han led.
av Lantbruksakad., och 1927 erhöll
han Jämtl. läns hushållningssällskaps
stora guldmedalj. — Gift 1907 med
Elsie Eriksson. S. L.
Hedlund, Sven, publicist, se s.
367.
Hedlund, Johan Teodor,
botanist, f. 24 nov. 1861 i Frötuna skn,
Stockholms län. Föräldrar:
skräd-darmästaren Johan Fredrik H. och
Catharina Charlotta Sporrong. — H.
avlade mogenlietsex. 1885 och blev
fil. kand. 1888, fil. lic. 1891 och fil.
dr 1892 samt var docent i botanik
1892—1904, allt i Uppsala. Åren 1893
—1903 tjänstgjorde han som
amanuens vid botaniska trädgården i
Uppsala, och sistn. år utsågs han till
akademiträdgårdsmästare. Han
utnämndes 1904 till lektor i botanik
och zoologi vid Alnarps
lantbruks-och mejeriinst., blev prof. där 1917
och erhöll avsked 1927. -— H. har
varit mångsidigt verksam som
botanisk forskare och utgivit talrika
skrifter. I flera av sina tidigare arbeten
har han behandlat lavarna, ss. i
"Kri-tische Bemerkungen über einige Arten
der Flechtengattungen L|ecanora,
Le-cidea und Micarea" (1892, drsavh.),
och i "Om polymorphismen hos
Petrus Hedlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
