Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H / 369 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hedlund, Sven - 2. Hedlund, Henrik - 3. Hedlund, Hans - Hedner, Anders - Hedqvist, Ivan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Henrik Hedlund.

Ehuru en utpräglad ledarbegåvning
var han föga begiven på synliga
utmärkelser och utnyttjade kanske inte
till fullo sina möjligheter att göra en
politisk karriär. Måhända var lian
också för impulsiv för att fullt passa
i det sv. riksdagsarbetet. Hans
personliga hjälpverksamhet var stor,
samtidigt som han var en försiktig
hushållare. —- Gift 1854 med grevinnan
Maria Christina Rudenschöld. —
Litt.: "Viktor Rydbergs och S. A. H:s
brevväxling. .." utg. av E. Haverman
(1923); H. Hedlund, "S. A. H., hans
liv och gärning" (1—2, 1929—30).

Ö. L.

2. Hedlund, Henrik,
tidningsman, politiker, f. 18 april 1851 på
Skytteholm, Ekerö skn, Stockholms
län, † 20 dec. 1932 i Göteborg.
Föräldrar: godsägaren Carl Anders II.
och Carolina Rung. Brorson till H. 1.
—- Efter mogenhetsex. i Stockholm
blev H. student i Uppsala 1870, där
han en tid studerade nordiska språk.
Han blev medarb. i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn. 1874 och dess
ansvarige utgivare 1896 samt vid
farbroderns frånfälle 1900 huvudred.;
han avgick 1917. H. ledde tidn. enligt
samma frisinnade och demokratiska
linjer som H. 1, och han ägde också
i hög grad’ dennes idealitet. Han var
livligt intresserad av arbetarfrågor
och var ordf. i Göteborgs arbetarfören.
1889—1917. H. var också anhängare
till den av Adolf Hedin föreslagna
socialförsäkringen, liksom han klart
insåg vikten av att upprätta ett
inst. för att förebygga och bilägga
arbetskonflikter. Han kallades till
led. av förliknings- och
skiljenämndskommittén 1899, och 1906 års
lagstiftning om medling i arbetstvister var
till stor del H:s verk. Han var led. av
Andra K. 1891—93, väld på Gamla
lantmannapartiets lista, och 1900—
05, då han tillhörde Folkpartiet,
vilket sedermera uppgick i Liberala
samlingspartiet, H. var anhängare av
allmänna värnplikten och medverkade
till att det nya
härordningsförslaget 1901 antogs. Framför allt var
H. en ivrig förkämpe för allmän och
lika rösträtt för män och kvinnor.
Under sv.-norska konflikten 1905
verkade han för unionens bevarande men
motsatte sig alla krigsåtgärder och
sökte efter unionsupplösningen att
åvägabringa försoning mellan de båda
folken. — År 1923 blev H. fil.
heders-dr vid Göteborgs högskola. — H.
uppträdde även som förf. och skrev
det historiska skådespelet
"Engelbrekt" (1921), "Två dramatiska
dikter" (1922), "Frisinnet och dess
uppgifter, några betraktelser av H. H."
(1923), det sociala skådespelet "Alf
Brandberg" (s. å.) och den på
omfattande och värdefullt källmaterial
byggda biografin "S. A. Hedlund,
hans liv och gärning" (1—2, 1929—
30). —- Gift 1894 med Anna Gustafva
Aimée von Bahr.

H. ö.

3. Hedlund, Hans Fredrik,
arkitekt, f. 27 april 1855 i Ekerö skn,
Stockholms län, † 8 nov. 1931 i
Göteborg. Bror till H. 2. — H.
genomgick Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg 1S71—75 och Konstakad:s
arkitektavd. 1875—79, där F. W.
Scholander var hans lärare. År 1881 öppnade
han praktik som arkitekt i Göteborg
och blev samtidigt lärare i
Slöjdfören:s skola, vilken befattning han
1887 utbytte mot en liknande vid
Chalmers tekn. inst. År 1900 blev han
lektor där i byggnadskonst och
ornamentsritning, och 1911 utnämndes han
till prof. Han tog avsked 1920 men
uppehöll professuren ytterligare ett
par år. Både som lärare och som
utövande arkitekt företrädde H. den
traditionsbundna stilen med nationell
förankring men hade samtidigt blick
för den nya tidens krav på äkthet i
materialet och på ändamålsenlig
arkitektur. Han uppförde talrika bostadshus
och andra enskilda byggnader samt en
mängd offentliga byggnader framför
allt i Göteborg, t. ex. realläroverket,
försäkringsbolaget Sveas hus, flera
stationer för elektricitetsverket,
stadsbiblioteket, folkbiblioteket, Carnegies
sockerbruk, kontoristfören:s byggnad
och Telegrafverkets huvudstation
(tills, med sonen Björner H.). -— H.
spelade en betydelsefull roll i
Göteborgs sociala och konstnärliga liv och
var led. av en rad fören., styr. och
nämnder. Han var sålunda bl. a. v.
ordf. i Röhsska konstslöjdsmus:s
styr., led. av byggnadsnämnden och
folkskolestyr., konstmus.-nämnden och
styr. för Tekn. samfundet och
Slöjdfören:s skola samt ordf. i Tekn.
samfundets avd. för husbyggnadskonst.

Hans Hedlund.

Han tillhörde Opponenterna 1885,
Konstnärsförb. 1886—90 och Sv.
konstnärernas fören. 1891—96. —
Gift 1881 med sin kusin Maria (Mia)
Hedlund.

Th. N.

Hedner, Anders, präst, skald, f.
10 dec. 1801 i Grvssebo, Vimmerby
landsförs., Kalmar län, † 22 okt. 1873
i Asby skn, Östergötl. län. Föräldrar:
hemmansägaren Thyrs Israelsson
Rulländer och Sara Månsdotter. — H.,
som bildat sitt namn efter Heda skn
i Östergötland, genomgick Linköpings
elementarläroverk och blev student i
Uppsala 1823 och fil. mag. 1830. Han
utnämndes följ. år till docent i romersk
poesi vid Uppsala uniiv. och 1836 till
lektor i vältalighet och poesi i
Linköping samt var 1839—40 rektor för
läroverket i Linköping. Prästvigd
1837 blev ban 1844 kyrkoherde i Asby
i östergötl. län och 1847
kontraktsprost över Ydre härad. År 1860 blev
han teol. dr. -— H. var en dugande
själavårdare, men han är för
eftervärlden mest känd som latinsk poet;
hans flesta alster av detta slag finnas
samlade i "Metra latina" (1841—44).
Dessutom utgav han åtskilliga
läroböcker i latin samt framträdde även
som poet på svenska, bl. a. med
"Besöket på Omberg" (1839). H. blev led.
av Vet. akad. 1852. — Gift 1837 med
Mathilda Fredrika Kalén. T. M.

Hedqvist, Carl Ivan Engelbert,
skådespelare, f. 8 juni 1880 i Gottröra
skn, Stockholms län, † 23 aug. 1935
på Mörby lasarett, Stockholms län.
Föräldrar: tjänstemannen Carl
Daniel H. och Brita Fredrique Stenmark.
— H. var anställd hos Hj. Selander
1901—02, vid Sv. teatern i
Helsingfors 1902—04, vid Stora teatern i
Göteborg 1904—06, vid Sv. teatern i
Stockholm 1906—09 och vid
Dramatiska teatern 1909—19. Sitt
genombrott uppnådde han på Sv. teatern i
Stockholm med en uppseendeväckande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>