- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
372

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hedrén, Johan Jacob - 2. Hedrén, Gunnar - Hedström, Erland - Hedström, Gunnar - Hedström, Gustav

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hedström

372

Hedström

Gunnar Hedrén.

vet. akad. 1815, Mus. akad. 1841 samt
blev 1859 serafimerriddare. — Gift 1)
1811 med Ottiliana Sophia Öhnqvist,
† 1839; 2) 1840 med Emma Charlotta
Selling. — Litt.: G. Westling, "Den
religiösa ställningen i Linköpings
stift under 1800-talet" (1913). G. C.

2. Hedrén, G-unn ar, läkare, f.
20 april 1S65 i Gunnarskogs skn,
Värml. län, † 11 sept. 1941 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden fil. dr
Sem E. och Lovisa (Louise) Jakobina
Söderström. — H. blev i Uppsala
student 1884, med. kand. 1S91 och med.
lic. 1897 samt efter disputation i
Stockholm 1901 med. dr i Uppsala
s. å. Efter förordnanden i patologi,
medicin och rättsmedicin 1888—1901
var han docent i sistn. ämne vid Karol.
inst. 1901—06. Han var obducent vid
Katarina och Maria sjukhus samt
Södra barnbördshuset 1902—10, vid
Allm. barnhuset och Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt 1904—10 och vid
Sabbatsbergs sjukhus 1911—21. Vid
Karol. inst. blev han tf. laborator
1904, laborator 1906 samt prof. 1910,
allt i patologi. År 1918 kallades han
till prof. i rätts- ooh statsmedicin
därstädes; från denna post avgick han
1931. H. var Karol. inst:s rektor
1927—31, Tandläkarinst:s inspektor
från 1932, medl. av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd 1918—34, v. ordf.
i den medicinska nobelkommittén
1921—26 och dess ordf. 1926—31.
Han uppbar därjämte en stor mängd
allmänna uppdrag som kommitterad
eller sakkunnig, bl. a. i fråga om
Gymnastiska centralinst:s
omorganisation, universitetens lönereglering,
internationell
dödsorsaksnomenklatur, rättsobducentväsendets
omorganisation, sjukgymnastutbildningen,
det akademiska befordringsväsendet
m. m. •—• H. framlade redan som
docent i rättsmedicin framsynta
förslag till tidsenlig omdaning av

Sveriges rättsmedicinalväsende; om
de följts, skulle de bragt denna fråga
i hamn redan tidigt. Under sina tolv
år som patolog behandlade han
vetenskapligt en rad olika ämnen i facket
och skapade sig ett internationellt
namn som forskare. Sedan han
återvänt till rättsmedicinen, blev hans
första gärning att skaffa sin
institution en egen byggnad; även inom
rättsmedicinen blev han en framstående
forskare och lärare och utgav bl. a.
den mycket använda läroboken
"Rättsmedicinsk sektionsmetodik" (1928).
Rättrådig, saklig och klartänkt blev
II. även en utmärkt rektor för sin
högskola och fick på denna post bl. a.
tillfälle att jämte G. Forssell och E. Key
inlägga stora förtjänster om danandet
av Karol. sjukhuset. — Gift 1915 med
Eedvig Axelina Kreuger. P. H. T.

Hedström, Erland,
kommunaltekniker, f. 13 juni 1882 i Töreboda,
Skarab. län. Föräldrar:
bankdirektören och bokhandlaren Carl Emanuel
E. och Ida Maria Andersson. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1900
utexaminerades H. från Tekn. högskolan 1904.
Han var därefter bitr. lärare vid Tekn.
högskolan och Tekn. skolan 1904—
10, distriktsingenjör vid Stockholms
stads byggnadskontors gatu- och
av-loppsavd. 1910—18 och förste
ingenjör vid och chef för denna avd. 1918
—27. H. är en av föregångsmännen
bland vårt lands kommunaltekniker.
Under hans chefskap genomgick
stadens gatuavd. en betydelsefull
utveckling. Gatuförvaltningen förbättrades
tekniskt och socialt och Stockholm
var under mer än ett decennium en
mönsterstad på detta område. Sedan
1927 är H. konsulterande vägingenjör
i Töreboda ooh Stockholm. Som
väg-och trafikexpert tillhör han våra mest
erfarna och mångsidiga. Han var
styr.-led. i Sv. vägfören. 1921—35, i
Sv. väginst. 1924—27 och i ab.
Väg-förbättringar, Stockholm, 192S—35.

Erland Hedström.

Åren 1930—35 var han v. ordf. och
sekr. i Stockholms trafikklubb och
red. för klubbens publikation
"Trafiken". Han var 1928—34 red. för
tidskr. Byggnadsvärldens
vägbyggnadsnummer. Livligt verksam inom
föreningsväsendet var H. styr.-led. i
Sv. kommunaltekniska fören. 1925—
27 och ordf. i Stockholms stads
tjänstemannafölen. 1919—23 samt i
Stockholms stads befattningshavares
samarbetsnämnd 1920—23. Bland
hans skrifter märkas "Våra gator och
trafiksäkerheten" (1916), "Till kamp
mot svälten" (1918) och "Gator och
avloppsledningar" (1921). —- Gift
1912 med Gerda Karolina Carlsson.

S. R.

Hedström, Karl Fredrik
Gun-n a r, folkmålsforskare, f. 31 dec. 1890
i Lemnliults skn, Jönköp. län.
Föräldrar: fanjunkaren, säteriägaren Johan
Fredrik E. och Gustava Kristina
Björck. — H. kom efter att ha
genomgått Växjö högre allm. läroverk som
student till Lund 1909 och blev där
fil. kand. 1913, fil. mag. 1914, fil. lic.
1918 samt fil. dr och docent i nordisk
folkmalsforskning 1932. —• Efter
förordnanden som läroverkslärare 1919
—22 anställdes han 1923 i red. för
Sv. akad:s ordbok, där han följ. år
blev ord. red. och 1933 bitr. souschef.
— Efter omorganisationen av de sv.
landsmålsundersökningarna blev han
1937 föreståndare för
Landsmålsarkivet i Lund, där han sedan dess lett
arbetet med uppteckningen och
bearbetningen av de sydsv. folkmålen. Sin
kompetens för detta uppdrag hade H.
styrkt genom sin drsavh.
"Sydsmåländska folkmàl" (1, 1932), en stort
anlagd, men hittills icke fullföljd
undersökning av allmogemålen i s.
Småland. —• Gift 1923 med Anna
Elisabeth Nilsson. A. L—t.

Hedström, Erik Gustav,
tandläkare, f. 11 aug. 1869 i Gamla
Uppsala skn, Uppsala län. Föräldrar:
lantbrukaren Erik Verner Mattsson
och Margareta Katarina Mattsdotter.
—- H. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1SS9 och tandläkarex. 1892 samt har
studerat kemi vid Stockholms
högskola. Han var verksam som
praktiserande tandläkare i Stockholm 1892
—1944. Vid sidan av sin praktik har
lian ägnat sig åt odontologiska och
kemiska undersökningar, och även i
utländska fackkretsar har han
uppmärksammats för sina studier rörande
lotfyllnadsproblemet. H: s avh.
"Pulpa-gangrän" (1926; på engelska 1927)
prisbelönades av Sv.
tandläkaresällskapet. Han är ordf. i Odontologiska
sällskapet i Stockholm sedan 1925 och
i Mellersta Roslags jaktvårdsfören.
sedan 1913. — Gift 1893 med Bertha
Sundelius. S. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free