Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Heijkenskjöld, Detlof, d. ä. - 2. Heijkenskjöld, Detlof, d. y. - 3. Heijkenskjöld, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heijkenskjöld
385
Heijkenskjöld
Detlof Heijkenskjöld d. ä. Målning (detalj)
av okänd konstnär.
Han medverkade som sådan träget i
de vidlyftiga kontroll- ooh
värderingsåtgärder vid olika bruk, som den sv.
merkantilistiska brukspolitiken
krävde. Han genomförde många
förbättringar i bergsbruket, införde tyska
brytningsmetoder ooh uppmuntrade
nya initiativ inom gruvbrytning och
förädling, såsom upparbetandet av
Tyskgruvan vid Nya Kopparberg och
anläggningen av järn- och
stålmanufakturverk vid Hällefors gamla
silververk. Hans namn är även knutet till
den 1757 uppförda och ännu bevarade
bergstingsbyggnaden eller gruvstugan
i Nya Kopparberg samt till Stora
Gården i Ljusnarsberg, vars
mangårdsbyggnad han lät uppföra och
bebodde under bergmästartiden och som
vid lians avflyttning 1759 inlöstes till
ständigt bergmästarboställe. Han
verkade tillika för jordbruks- och
skogsvårdsreformer och inrättade 1761 ett
spannmålsmagasin i Nya Kopparberg
till hjälp åt bergslagens befolkning
vid missväxt eller dyrtid. H. blev e. o.
assessor i Bergskollegium 1751, e. o.
bergsråd 1757 och bergsråd 1772. Han
adlades 1761 med namnet H. — Vid
sidan av sin offentliga verksamhet
ägnad© sig H. åt en med tiden
alltmer omfattande enskild bruksrörelse.
Han blev 1747 disponent för
släktbru-ket Gammelbo och 1761 för
Hällefors järn- och manufakturverk, vari
han i olika poster efter hand
förvärvade tre fjärdedelar. Han var
dessutom ägare till Bredsjö bruk i
Ljusnarsbergs skn samt till Heleneborgs
pipbruk på Södermalm i Stockholm.
Han grundade också i Stockholm ett
ståtligt hem i eget hus vid
Skeppsbron (sedermera nr 44) och blev ej
minst genom sitt giftermål med
dottern till den förmögne
grosshandlaren i Stockholm, brukspatronen
Mikael Hising, med tiden miljonär. Han
25 Svenska män och kvinnor III
var en av Jernkontorets stiftare 1747
och medl. av Brukssocieteten. Sedan
1742 led. av Vet. akad. höll han där
två presidietal av ett visst
bergshisto-riskt intresse, "Tal om
Bärgs-Hushåll-ningen i Gemen..." (1759) och "Tal
om Bergs-handteringens olika öden och
omvexlingar i vårt k. Fädernesland"
(1768). — Gift 1743 med Catharina
Elisabeth Hising. — Litt.: S.
Heijkenskjöld, "En bergsmanssläkts historia.
Släkten H." (1933). Cgn, H. Wn.
2. Heijkenskjöld, Detlof, d. y.,
ämbetsman, bruksägare, f. 4 jan. 1751
på Stora Gården, Ljusnarsbergs skn,
Örebro län, † 2 okt. 1824 på
Hällefors bruksherrgård, Hällefors skn,
Örebro län. Son till H. 1. — H.
in-skrevs som student i Uppsala 1764 och
avlade där juridisk ex. 1769. S. å.
blev han auskultant i Bergskollegium,
e. o. notarie därstädes 1771, fick
avsked med assessors titel 1776 och
erhöll bergsråds titel 1817. Efter
faderns död 1775 dels ärvde dels inlöste
H. dennes tre fjärdedelar i Hällefors
järnbruk och blev slutligen 1821
ensam ägare av bruket, åt vars
utveckling ooh förskönande han ägnade ett
stort intresse. Så utverkade han en
betydande höjning av
smidesrättighe-terna och en förvandling av
egendomen från krono- till skattenatur samt
fick 1786 tillstånd att anlägga en
brännstålugn. Nyodlingar lågo honom
liksom fadern varmt om hjärtat. Den
vackra herrgårdsbyggnaden i
gustaviansk stil uppfördes 1779. — H. var
knappast som fadern någon vare sig
teknisk eller ekonomisk
förgrundsfigur, men han visade starka
politiska, sociala och kulturella intressen,
som förebådade en ny tid. På
riksdagen i Norrköping 1800 gjorde han
som bankoutskottets ledande man
vägande inlägg i
myntrealisationsfrå-gan och intog en förmedlande hållning
Detlof Heijkenskjöld d. y. Gouache av .T. E.
Bolinder 1804.
Adolf Heijkenskjöld.
i den s. k. publicitetsstriden rörande
sekretessen kring förvaltningen av
rikets penningverk. Under
grundlagsriksdagen 1809 visade han sig i fråga
om nedskärning av de adliga
privilegierna såsom avgjort reformvänlig.
Hans sociala inställning kom till synes
i omtanken om arbetare och
underhavande, som erhöllo odlings- ooh
bvggnadshjälp, fattigunderstöd och fri
undervisning för sina barn genom
ambulerande lärare. Vid Hällefors
anlade H. även, för att motverka
dryckenskap och förlustelser av sämre
slag, vårt lands sannolikt äldsta
folkpark på den av Svartån kringflutna
halvön Krokborn med alléer och
planteringar, gungor, karuseller,
kägel-och dansbanor samt teater och tehus.
Dit samlades arbetarna och ortens
befolkning på
söndagseftermiddagarna och där plägade även bruksägaren
med sin familj umgås med folket i
sant demokratisk anda. En son,
sedermera kammarherren Carl Gustaf II.
(f. 1792, † 1833), skapade där en
orkester av bruksarbetare och arrangerade
på 1820-talet föreställningar med
"camera optica" och "laterna magica".
En dotter till H., Margareta
Charlotta H. (f. 1781, † 1834), känd för
långa utrikes resor och som pionjär för
kvinnoemancipationen, införde på
faderns initiativ 1816 "till lyxens
hämmande och den sociala utjämningens
fromma" en särskild sockendräkt, den
s. k. Hälleforsdräkten, som bars av
hög ooh låg. Efter H:s död uppsattes
i Krokbornparkcn en minnessten, där
han hyllas för sina "tänkesätt för
människans förädling genom inbördes
välvilja och högaktning". — Gift 1776
med Vlrica Lovisa Victorin.
Cgn, H. Wn.
3. Heijkenskjöld, Adolf Detlof,
arméofficer, idrottsfrämjare, f. 4 juli
1850 i Ervalla skn, Örebro län, † 6
febr. 1901 i Stockholm. Föräldrar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
