Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heimbürger, Hjalmar - Heinertz, Otto - Heinrich Wilhelm, skulptör, se Wilhelm, Heinrich - Heintze, August - 1. Heintze, Gustaf - 2. Heintze, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heinertz
388
Heintze
verkningar inom vissa grupper av
kemisk industri" (1922), "Bageri- och
arbetstidslagens ekonomiska
verkningar" (1925) och "Den svenska
tvättmedelsindustrien" (1925). Inom
Ilandelsdep. ledde II. 1921—22 ett
mycket omfattande utredningsarbete
angående tullarna. Åren 1922—28 var
han led. av styr. för Sv. industriens
standardiseringskommission och 1923
—28 styr.-led. i ab. Vin- och
spritcentralen. —- Gift 1894 med Elin Mathilda
Charlotta Hildebrand. — Litt.:
biografi av R. Sohlman i S:te örjens
gilles dödsrunor (3, 1929).
S. K., H. N—m.
Heinertz, Nils Otto, skolman,
språkforskare, f. 5 nov. 1876 i Håslövs
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
folkskolläraren Jolin Nilsson och Hanna
Greisson. — H. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1895, blev fil. kand. 1898, fil.
lic. 1904 samt fil. dr och docent i
tyska språket 1906, allt vid Lunds
univ. Han var åren 1906—19 lärare
vid Lunds privata elementarskola och
samtidigt dessa år och intill 1921
docent vid univ. med tillfälliga
förordnanden som prof. i sitt ämne. Åren
1919—22 var han lektor vid Tekn.
läroverket i Malmö. Sistn. år
utnämndes han till lektor i tyska och svenska
vid Högre allm. läroverket å
Södermalm i Stockholm, där han kvarstod
i tjänst, tills han 1942 inträdde i
pensionsåldern. Sedan 1940 har han
tjänstgjort som censor i studentex.
H. blev dr och docent på en
medellåg-tysk textedition, "Die
mittelnieder-deutsehe Version des Bienenbuches
von Thomas von Chantimpré. Das
erste Buch", och han har även i
senare utgivna skrifter behandlat
ämnen ur lågtysk och frisisk
språkhistoria. Den största räckvidden bland hans
arbeten har "Eine
Lautverschiebungs-theorie" (1925), ett uppmärksammat
försök till utredning av orsakerna till
den mycket omskrivna s. k. högtyska
Otto Heinertz,
ljudskridningen. — H. har gjort sig
mycket förtjänt om undervisningen i
de levande språken vid våra läroverk
icke blott i sin egenskap av lärare och
provårshandledare vid det stora
Stockholmsläroverket under två årtionden
utan även sedan 1912 som medred. av
tidskr. "Moderna språk" och som förf.
till ett stort antal i denna tidskr.
tryckta uppsatser av grammatiskt
och lexikaliskt innehåll. Han har
utgivit tyska textböcker för skolbruk
och "Kortfattad tysk grammatik"
(1936; 6:e uppl. 1944). — Gift 1908—
21 med Ingrid (Inga) Vilhelmina
Hanson. A. L—t.
Heinrich Wilhelm, skulptör, se
Wilhelm, Heinrich.
Heintze, Sven August, botanist,
f. 26 sept. 1881 i Skurups skn,
Malmöh. län, † 6 maj 1941 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden Fredrik
August H. och Kerstin Svensson. ■—
H. avlade mogenhetsex. i Malmö 1901
och blev fil. kand. 1906, fil. lic. 1910
och efter disp. 1913 fil. dr 1914, allt i
Lund. Efter olika lärarförordnanden
från 1906 blev han e. o. lektor i
Uddevalla 1914 och adjunkt i Karlshamn
1918 samt utnämndes till lektor i
biologi vid Högre allm. läroverket i
Luleå 1919. År 1923 erhöll han
transport till Högre allm. läroverket å
Östermalm i Stockholm som adjunkt i
geografi och biologi. — Som botanisk
forskare ägnade sig H. huvudsakligen
åt växtgeografin och växtbiologin.
För att studera kärlväxternas
utbredning gjorde han 1904—12 vidsträckta
färder i n. Sverige och n. Norge, varom
flera arbeten vittna, ss. hans
vegetationsstudier från Tromsö amt i Norge
och Råne skn i Norrb. län samt främst
"Växttopografiska undersökningar i
Åsele Lappmarks fjälltrakter" (1,
1913; 2, drsavh., s. å.). Inom
växtbiologin utgjorde fröspridningen hans
stora intresse, och i en rad uppsatser
redogjorde han för sina iakttagelser
rörande fröns spridning särskilt
genom fåglar och däggdjur. Ett planerat
större arbete, "Handbuch der
Ver-breitungsökologie der Pflanzen" (1,
1932; 2, 1935), hann H. ej fullborda.
Av hans skrifter bör även
"Cormo-fyternas fylogeni" (1927) nämnas. —
Ogift. — Litt.: biografi av G.
Erdtman i Sv. botan. tidskr. 1945. S. L.
1. Heintze, Gu staf Wilhelm,
musiker, f. 1 juli 1825 i Skedevi skn,
östergötl. län, † 19 mars 1909 i
Jönköping. Föräldrar: glasblåsaren
Gustaf H. och Anna Gust. Chenon. —
H. kom vid unga år till Stockholm,
där han avlade folkskollärarex. och
efter studier vid Musikkonservatoriet
musikdir.-ex. 1848; s. å. blev han
organist och kantor i Kristine kyrka
i Jönköping, och 1860—96 var han
Wilhelm Heintze. Träsnitt.
samtidigt musiklärare vid läroverket
därstädes. Han blev associé vid Mus.
akad. 1858 och led. där 1906. — H.
fick genom konsertresor över stora
delar av vårt land och i Finland ett
aktat namn som pianist och
orgelspelare, och lian var även en mycket
anlitad musiklärare. Under en lång följd
av år innehade han examinationsrätt
till organist- och kyrkosångarex. Som
komponist var H. mycket produktiv,
och särskilt berikade han
orgellitteraturen med ett flertal gedigna och
kunnigt skrivna verk. Han komponerade
även pianosonater samt kantaterna
"Kors och krona" och
"Pilgrimsfärden". — Gift 1848 med Carolina
Sand-stedt. G. P.
2. Heintze, Georg Wilhelm,
musiker, tonsättare, f. 4 juli 1849 i
Jönköping, † 10 jan. 1895 i Lund. Son
till II. 1. —- H. var elev vid
Musikkonservatoriet 1865—69, varvid han
främst studerade orgelspel. År 1870
blev han musiklärare vid läroverket
i Kalmar ooh 1874 musikdir. vid
Jönköpings reg. Åren 1881—89 var han
organist i Jacobs kyrka i Stockholm.
Sistn. år utnämndes lian till
univ.-kapellmästare och domkyrkoorganist
i Lund. Han blev led. av Mus. akad.
1SS2. — H. gjorde sig tidigt känd som
orgelvirtuos och utsågs av Mus. akad.
1871 till Sveriges repr. vid en stor
tävlan i London mellan Europas
främsta orgelspelare, varunder han
blev föremål för smickrande
uppmärksamhet. I Sverige utövade H. en
omfattande och uppskattad
konsertverksamhet på orgel; särskilt blev han en
förstående tolk för Ch. M. Widors
orgelkonst. H. hade åtskilliga elever
ocli skaffade sig även som tonsättare
ett aktat namn genom sina gedigna
verk framför allt för orgel. Av övriga
verk av H. förtjäna framhållas en
pianosonat (1871), flera körverk samt
arrangemang för orgel. Han utgav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
