Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellman, Theodor - Hellman, Torsten - Hellmer, Hans - Hellner, Brynolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellner
395
Hellners
Hellman, Theodor, skolman,
folklivsforskare, f. 14 sept. 1877 i
Holmsunds skn, Västerb. län.
Föräldrar: kyrkoherden Carl Samuel H. och
Johanna Catharina Ortinan. -— H.
avlade mogenlietsex. i Härnösand 1897
och studerade sedan i Uppsala, där
han blev fil. kand. 1905 och fil. lic.
1908. År 1942 blev han fil. hedersdr i
Uppsala. — Åren 1908—12 var H. vik.
seminarieadjunkt vid Härnösands
folkskoleseminarium, 1912—-14 tf.
folkskolinspektör i Ångermanland och
1914—15 i Falun samt 1921—42
folkskolinspektör för Ångermanlands
n. inspektionsområde. — H. bildade
under uppsalatiden Norrländska
studenters folkbildningsfören. inom de
båda norrländska nationerna. Denna
fören. startade i Härnösand 1907
under H:s ledning den första
populärvetenskapliga hembygdskursen. År
1909 grundade H. Fören. för
norrländsk hembygdsforskning i
Härnösand och skapade ss. dess intendent
museet där med dess stora
frilufts-anläggningar på Murberget utanför
staden. H. har också skapat det
norrländska hembygdsbibi. i Härnösand,
under en följd av år anordnat kurser
i hembygdsforskning för folkskolornas
lärare och lett kurser för
fortsättningsskolornas lärare. De s. k.
bott-niska dagarna, ett utbyte av repr. för
olika kulturella organisationer i
Sverige och Finland med möten hittills
i Härnösand 1937 och i Vasa 1939 äro
också ett initiativ av H. — Förutom
ett stort antal skrifter ang. Murberget
och arbeten i folkbildningsfrågor har
H. varit red. för skriftserien
"Norrland" och utg. "Arkiv för norrländsk
hembygdsforskning". Under
uppsalaåren var han en tid red. för den
populärvetenskapliga serien "Ljus". —
Gift 1910 med Wendela Elisabet
Gustava Aspegrén. S. N.
Hellman, T örsten, anatom, f. 3
april 1878 i Längjums skn, Skarab.
län, † 14 dec. 1944 i Lund. Föräldrar:
kontraktsprosten Karl Ludvig
Johansson och Beata Olivia Hellman. — H.
avlade mogenhetsex. i Göteborg 1899
och blev med. kand. 1905, med. lic.
1910 och med. dr 1914, allt i Uppsala.
Efter förordnanden i anatomi,
farmakologi, patologi och medicin var han
där tf. laborator i experimentell
patologi och patologisk anatomi 1910—
11, docent i patologi 1914—20, lärare
i bakteriologi 1913—14 och tf. prof.
i detta ämne 1915, allt i Uppsala. Vid
Karol. inst. blev lian 1916 tf.
laborator i patologisk anatomi och 1920
prosektor i ämnet samt utnämndes
1921 till prof. i anatomi i Lund,
varifrån lian tog avsked 1943. Han var
därjämte bitr. överläkare vid Sätra
brunn 1914—16 och intendent där
1919—21 samt läkare vid Fjällnäs
högfjällssanatorium somrarna 1908—
09, 1913 och 1922—33. Han har före-
Torsten Hellman.
tagit talrika utländska studieresor ocli
erhållit flera vetenskapliga pris: av
Uppsala läkarefören. Hwasserska
priset 1907, av Sv. läkaresällskapet
Al-varengapriset 1921 ocli av Vet. akad.
Flormanska belöningen 1926. — H:s
forskargärning gäller främst struktur
och funktion hos lymfkörtlarna ocli
överhuvud den lymfoida vävnaden i
organismen. Tvärtemot den sedan
länge stadfästa läran, att de s. k.
se-kundärfolliklarna i nämnda vävnad
äro bildningsställen för en viss form
av vita blodkroppar, lymfocyterna,
ställde H. 1919—21 den åsikten, att de
i stället äro "reaktionscentra",
uttryck för vävnadens reaktion och
försvar mot inträngande bakterier och
giftämnen. Denna hypotes, som H. och
lians skola, bl. a. G. Glimstedt, efter
hand kunnat stödja med en serie
undersökningar, delvis utförda med
särdeles elegant metodik, liar numera
trots åtskilligt motstånd helt slagit
Hans Hellmer,
igenom. H:s rön finnas
sammanfattade i en betydande serie arbeten
på svenska och tyska, bland vilka
må nämnas "Lymphgefässe,
Lympli-knötchen und Lymphknoten" (i
Hand-buch der mikroskopisclien Anatomie,
6:1, 1930). — Gift 1909 med Agnes
Constance Sunde från Norge. P. H. T.
Hellmer, Hans Valentin,
röntgenolog, f. 17 juli 189S i Hälsingborg.
Föräldrar: löjtnanten Sven August
H. och Gerda Sofia Tydell. —- H.
avlade studentex. i Hälsingborg 1915
och blev med. kand. i Lund 1919, med.
lic. 1928 i Stockholm samt med. dr
och docent i röntgendiagnostik i Lund
1935. År 1943 blev lian lärare i
röntgendiagnostik därstädes. Efter
förordnanden vid röntgenavd. i Göteborg
1921, i Falun 1922—24, i Örebro 1924
—25 samt i Stockholm (Sabbatsberg,
Maria, Garnisonssjukhuset,
Serafimerlasarettet, Ersta sjukhus, prof. G.
Forssells privata röntgeninst.) 1924—
27 blev lian bitr. läkare vid
Sophia-hemmets röntgeninst. 1928. År 1933
tillträdde lian chefläkarebefattningen
vid Lunds lasaretts
röntgendiagnostiska avd. samt blev 1943 överläkare
därstädes. Hans tryckta arbeten inom
röntgendiagnostiken avhandla främst
urinvägarnas, matsmältningskanalens
och bensystemets röntgenologi. — Gift
1) 1924—41 med Torborg Mathilda
Westberg-, 2) 1941 med Solveig
Hallberg. " P. H. T.
Hellner, Brynolf Karl,
museiman, f. 2 dec. 1900 i Vallentuna skn,
Stockholms län. Föräldrar:
stationsföreståndaren Karl Herman H. och
Beda Augusta Mattsson. — Efter
studentex. i Stockholm 1921 avlade H.
teckningslärarex. vid Högre
konstindustriella skolan i Stockholm 1926
och var en kortare tid verksam som
teckningslärare, samtidigt som lian
inriktade sig på museimannabanan.
H. blev fil. kand. 1929 och fil. lic. 1936
Theodor Hellman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
