- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
398

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hellquist, Elof - 2. Hellquist, Carl Gustaf - Hellqvist, se även Hellkvist, Hellquist - Hellqvist, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist

398

Hellquist

Carl Gustaf Hellquist (2).

tresse präglade på många sätt lians
etymologiska ordbok liksom hans
mytologiska uppsatser och talrika
artiklar av kultur-, person- och
lokalhisto-riskt innehåll. Några av dessa äro
omtryckta i hans bok "Om namn och
titlar, slagord och svordomar" (1918).

— Om H: s förtrogenhet med äldre och
nyare diktning vittna de övers, av
Hesiodos, Kallimachos, Hölderlin,
Mörike, Shelley och andra skalder, som
han samlade och utgav på 1920-talet,

— H. var medl. av ett flertal sv. och
utländska lärda samfund. — Gift 1895
med Ingrid Margareta
Zetterström-Nyierg. — Litt.: E. H.,
"Studentminnen från 1880-talets Jena", i
Hågkomster och livsintryck av sv. män och
kvinnor, 11 (1930); Emil Olson i "In
memoriam. Minnesteckningar över
lundensiska språkforskare" (1937); E.
Noreen, "E. H." (i K. Gustaf Adolfs
akad: s minnesbok 1932—1942, 1942;
j ämte bibliografi). A. L—t.

2. Hellquist, C arlGus t af
Ingemar, jurist, ämbetsman, f. 4 sept. 1896
i Lund. Son till H. 1. — H. avlade
studentex. i Göteborg 1914 och
reserv-officersex. 1916 samt var 1916—23
reservofficer vid Hallands reg. Han
studerade vid Lunds univ. och blev
där fil. kand. 1918 och jur. kand.
1922. Efter fullgjord
tingstjänstgöring 1922—25 gick H. i tjänst
hos Hovrätten över Skåne och
Blekinge, tjänstgjorde där 1925—29 som
fiskal och adjungerad led. samt var
1929—36 assessor och 1936—37
hovrättsråd. Den aktiva
hovrättstjänsten lämnade han emellertid
redan 1932 för att biträda vid
beredningen av lagstiftningsfrågor i
Ju-stitiedep., vilket uppdrag varade till
1935 med avbrott endast för ett
kortvarigt revisionssekr.-förordnande
1933. Samtidigt liade han också flera
förordnanden som föredragande i
Lagrådet. II. var 1935—39 bvråehef för

lagärenden i Justitiedep. (chef för
straffrättsbyrån) och 1939—43
stats-sekr. i samma dep., ett
maktpåliggande värv särskilt med hänsyn till de
första krisårens omfattande och
brådskande lagstiftningsverksamhet.
Vid sidan av sin departementstjänst
anlitades H. för åtskilliga andra
lagstiftningsuppdrag. Han tillhörde
sålunda en 1935 verksam kommitté för
utredning om revision av strafflagen
för krigsmakten. De av denna
kommitté utformade riktlinjerna torde
ligga till grund för det fortsatta
arbetet på detta område. Han fungerade
1936—39 som suppleant för
militie-ombudsmannen och var 1942—43 ordf.
i Interneringsnämnden. H., som 1937
—43 innehade ord.
revisionssekr.-tjänst, är sedan 1943 justitieråd. —
Gift 1923 med Gertrud Bagge. Spr.

Hellqvist, se även Eellkvist,
Hellquist.

Hellqvist, Gari Gustaf,
historie- och genremålare, f. 15 dec. 1851 i
Kungsör, † 19 nov. 1890 i Munchen.
Föräldrar: skomakaren Carl Gustaf
II. och Maja Stina Vennerström. —
H. lade redan som liten pojke i dagen
konstnärliga anlag och kom vid tolv
års ålder till Stockholm för att
utbilda sig under ledning av
teater-dekorationsmålaren F. Ahlgrensson.
År 1864 blev han elev vid Konstakad: s
principskola, tre år senare flyttades
lian upp i antikskolan. Under stora
umbäranden drog han sig fram genom
att rita förlagor till illustrationer i
tidn. och böcker. Av en dansk tidn.
fick H. i uppdrag att skildra Oscar
II:s kröning i Trondhjem, varvid lian
tog tillfället i akt att se sig om i
Norge, och 1874 företog han en
fotvandring i Dalarna för att genom
studier av dess folkliv utbilda sig till
historiemålare. Detta var hans
konstnärliga mål, och han deltog årligen
i tävlingarna om de av Konstakad.
utlysta prisämnena. Med "Gustaf Vasa

Carl Gustaf Hellqvist.

anklagar Peder Sunnanväder inför
domkapitlet i Västerås" (Stockholms
slott) vann han också k. medaljen
1S75. Den strävan efter realism i
framställningen, tidstrohet i
detaljerna och levande karakteristik av de
agerande, som skulle bli utmärkande
drag i H:s historiemåleri, gör sig
gällande redan här. Bland de konstnärer,
som övade inflytande på H:s
utveckling under akademitiden, äro att
nämna Aug. Malmström och främst
G. von Rosen. H. for 1875 till Paris,
där han bl. a. målade "Ludvig XI i sin
lustgård" (1876, Göteborgs mus.).
Hans ekonomi var emellertid dålig,
och lian blev tvungen att återvända
till Stockholm och ta upp
illustrationstecknandet på nytt 1876. Följ.
år fick han ett stort resestipendium
och begav sig till Tyskland. Han
besökte en rad städer för att studera
den medeltidstyska arkitekturen och
anlände så småningom till Munchen,
där han uppehöll sig under större
delen av sitt återstående liv. Där kom
han under inflytande av Pilotys
historiemåleri. Utom en del smärre tavlor,
ss. "I bakhåll" och "Andaktsstund",
målade han där 1S78 den
sentimentala "Gretchen med det döda
barnet", som han ställde ut i Paris s. å.
Han besökte också själv Paris och
fängslades av de engelska och franska
avd. på den internat,
konstutställningen. Särskilt blev han intresserad
av friluftsmåleriet, vilket lian själv
kom att tillämpa i sin nästa större
komposition, "Peder Sunnanväders
och Mäster Knuts skymfliga intåg i
Stockholm 1526" (1879, Nat. mus.).
Denna tavla är H:s genombrottsverk.
I all sin upptågsmässiga brokighet
har målningen rent koloristiska
förtjänster, föredraget är brett och friskt
och kompositionen livfull. Det
realistiska betraktelsesätt, som H. gjort
bekantskap med i Paris, gör sig ännu
starkare gällande i "Sten Sture den
yngres död på Mälarens is" (Nat,
mus.), som han utförde vintern 1879
—80 i Bayern, sittande ute på
Starnbergs j öns is. Den historiska tidsprägeln
är där mindre betonad, figurernas antal
reducerat till ett minimum, den
grå-kalla vinterstämningen understryker
stundens ödesmättade betydelse.
"Valdemar Atterdag brandskattar Visby
1361" (1882, Nat. mus.) är återigen
ett kulturhistoriskt utstyrselstycke
med en mängd livligt återgivna
detaljer. År 1883 målade H.
"Religions-samtal mellan Olaus Petri och Peder
Gallé" (Nat. mus.) och 1884
"Förskjuten" (Nationalgalerie, Berlin). År
1883 blev han led. av Konstakad., och
1885 kallades han till v. prof. där och
^tillbragte nu ett år i hemlandet,
var-lunder han bl. a. utförde "Gustav

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free