Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellström, Kristian - Hellström, Lilly - Hellström, Nils, läkare, ämbetsman, se s. 402 - Hellström, Otto - Hellström, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellström
401
Hellström
Lilly Hellström.
elsk mil under 2 min (1 min 59 sek;
1907). — År 1897 bildade H.
Idrotts-fören. Sleipner i Stockholm, där han
fungerade som sekr. 1897—1903 samt
1924—32 och sedan 1932 är
heders-sekr., och var 1898 en av stiftarna av
Stockholms idrottsförb. ; 1913 var han
medstiftare av International Amateur
Athletic Federation, vars honorärsekr.
han var 1913—14, och 1921 var han en
av stiftarna av Dicksonklubben, där
han var sekr. 1921—32. Han var 1910
—13 led. av Sv. gymnastik- och
idrotts-förenrnas riksförb:s överstyr.och 1912
—13 av dess förvaltningsutskott samt
är sedan 1935 styr.-led. i Sveriges
centralfören. för idrottens främjande
m. fi. idrottsliga organisationer. Åren
1901—03 arrangerade han ett flertal
stora idrottstävlingar, bl. a, 1903 de
första i Sverige av internat, karaktär,
och 1910—12 gjorde han som
general-sekr. vid Olympiska spelen i
Stockholm 1912 en organisatorisk
mönsterprestation, som väckte allmänt
erkännande och beundran. H. har slutligen
även infört terränglöpningen i Sverige
samt tagit initiativet till två av den
fria idrottens främsta årliga
evenemang i vårt land, nämligen Sleipners
terränglöpning (1901) och Sv.
Dagbladets stafettlöpning (1913). — Gift
1) 1912—26 med Sigrid Estrid Maria
Bergquist-, 2) 192.6—37 med
Britte-Marie Hedlund-, 3) 1938 med Hedvig
Brita Moria Jansson. G. T.
Hellström, Lilly Sofia Elisabeth,
publicist, socialt verksam, f. 21 aug.
1866 i Nyköping, † 2 mars 1930 i
Stockholm. Föräldrar: bokhandlaren
Emil Kullberg och Jenny Krogh. —
Efter skolgång i sin hemstad var H.
1885—89 lärarinna vid Nyköpings
elementarläroverk för flickor. År 1889
gifte hon sig, och efter mannens död
s. å. flyttade hon till Stockholm. I
den av Stina Quint 1892 grundade
Folkskolans barntidn. var H. medred.
från början, och efter Stina Quints
död 1924 fortsatte hon ensam
utgivandet. Stort arbete nedlade hon
också på tidn:s förlagsverksamhet av
barn- och ungdomslitteratur, som blev
mycket uppskattad av de unga. —■ H.
hade stora sociala och andra intressen
och deltog aktivt i arbetet inom flera
organisationer. Bl. a. tillhörde hon
styr. för Fredrika-Bremer-förb. från
1915 och för Stockholms barn- och
ungdomsbibi. från 1920. Hon var även
verksam inom högerpartiet, där hon
var led. av styr. för Allm.
valmans-förb. i Stockholm och av dess centrala
kvinnoråd. — Gift 1889 med
köpmannen Jolin August Hellström. T. M.
Hellström, Nils, läkare,
ämbetsman, se s. 402.
Hellström, Otto Henrik Julius,
trävaruman, f. 7 nov. 1865 i
Hudiksvall. Föräldrar: förvaltaren Carl
August II. och Henriette Augusta
Emerentia Friis. — Efter farmaceutisk ex.
18S4 övergick H. till trävarubranschen
och blev 1885 bokhållare vid
Hudiksvalls trävaruab., där han blev
skogsförvaltare 1890. År 1900 kom han som
skogs- och sågverksförvaltare till
Trävaruab. Dalarne, och 1903 blev lian
disponent och verkst. dir. för
Vester-dalelfvens kolab. Efter att 1910—17
ha haft tjänst som ombudsman i
Såg-verksförb. var ban verkst. dir. där
1918—30. Åren 1927—37 var han även
ombudsman i fören. Skogsarbeten.
Han tillhörde Djursholms
stadsfullmäktige 1923—27. Sedan 1942 är II.
bosatt i Nora. — H. liar anlitats för
talrika offentliga uppdrag, bl. a. för
utredning av skogsarbetarnas
levnadsförhållanden 1912—16 och
Statens järnvägars virkesupphandling
1916—IS. Han har även publicerat
skrifter och uppsatser i tekniska och
ekonomiska frågor, delvis med
historiskt perspektiv. Sin största insats
har lian gjort inom
arbetsgivarorganisationerna på sågverks-,
flottnings-och skogsområdena, och fören.
Skogsarbeten är hans verk. Tack vare hans
energiska och målmedvetna insatser
ha de förut mindre tillfredsställande
avtalsförhållandena inom
sågverksbranschen vederbörligen ordnats. —
Gift 1) 1803—1903 med Karin
Persson; 2) 1916 med Ellen Matilda
Adolfina Holmberg. A. P.
Hellström, Paul,
jordbruksfräm-jare, politiker, f. 8 jan. 1866 i Umeå,
† 3 juli 1927 i Stockholm. Föräldrar:
målarmästaren Anders H. och Maria
Eriksson. ■— H. avlade mogenhetsex.
i Umeå 1884 och studerade sedan vid
Uppsala univ., där lian blev fil. kand.
1887, fil. lic. 1890 och fil. dr 1891.
Sistn. år utexaminerades lian från
Ultuna lantbruksinst., och 1892—93’
bedrev lian studier vid Landbohöisko-
Paul Hellström.
len i Köpenhamn. Han var samtidigt
lärare i kemi, bakteriologi ocli
mejerilära vid Ultuna 1892—95 (tf. lärare
1891) samt Uppsala läns
agrikulturkemist 1893—95. Åren 1892—1908
företog han en rad studieresor till
europeiska länder. På uppdrag av
landshövdingen i Norrb. län Lars
Berg utarbetade H. organisation och
arbetsplan för kemisk-växtbiologiska
anstalten i Norrbotten (Luleå), vilken
skulle lyda under länets
hushållningssällskap, och 1895 kallades lian till
föreståndare för den nyupprättade
anstalten, vilken ban lämnade 1919.
Därjämte var han 1896—1919
föreståndare för frökontrollanstalten i Luleå
och under samma tid sekr. i Norrb.
läns hushållningssällskap samt 1897
-—1912 detta sällskaps skattmästare.
I Lantbruksakad., där H. blivit led.
1902, utsågs han 1919 till sekr., med
prof:s namn. Från sommaren 1926
var han statsråd och chef för
Jord-bruksdep. i C. G. Ekmans första
ministär. — H. utförde ett betydande
och högt skattat arbete till
jordbrukets fromma. Såväl genom
vetenskapliga forskningar och försök som
genom organisatorisk verksamhet och
insatser i det allmännas tjänst var
lian målmedvetet verksam särskilt för
det norrländska jordbrukets
utveckling, och han hyste ett levande
intresse för bonde- och småbruket,
främst egnahemsbruket, samt för
Norrlands kolonisation. Genom en
omfattande föreläsnings- och
försöksverksamhet ute i bygderna
propagerade han för införande av rationella
metoder i jordbruket och
husdjursskötseln, ss. användning av
konstgödsel och kraftfoder samt lämpliga
växtslag på vallarna, och han ivrade
för skapandet av
lantmannasammanslutningar. H. "blev i Norrbotten en
verklig jordbrukets apostel" (H.
Wit-te), och han åstadkom där avsevärt
26 Svenska män och kvinnor III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
