Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellström, Paul - Hellström, Thure - 1. Hellström, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellström
402
Hellström
Thure Hellström.
förbättrade resultat i fråga om bl. a.
avkastningen från den odlade jorden
ocli av nötkreatursskötseln samt
bidrog till svinskötselns och
mejerihanteringens utveckling. — På grund av
sin stora kapacitet togs H. i anspråk
för talrika allmänna uppdrag. Han
var led. av kommittén för den lägre
lantbruksundervisningens ordnande
1907—09, [-folkundervisningskommittén-] {+folkundervisningskommit-
tén+} 1909—13, egnahemskommittén
1911—14, norrländska
kolonisations-kommittén 1915—22 och kommittén
för hushållningssällskapens
omorganisation 1918. Därjämte blev han bl. a.
led. av Lantbruksrådet 1919, var
inspektör över
lantbruksundervisningsanstalterna i Norrland och Dalarna
1913—18 ocli över rikets
frökontroll-anstalter 1918 samt blev led. av styr.
för Sv. mosskulturfören. 1911,
Sveriges utsädesfören. i Svalöv 1914,
Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet 1919 och
Statens centrala frökontrollanstalt 1924.
— H. framträdde som förf. med
talrika avh. och uppsatser i kemiska,
botaniska och jordbruksvetenskapliga
ämnen, varjämte han utgav
"Norrbottens läns hushållningssällskaps
5O-årsberättelse" (1902) ocli det
betydande verket "Norrlands jordbruk"
(1917; Norrländskt handbibliotek,
6). — Även kommunalt och politiskt
var H. verksam. Han tillhörde Luleå
stadsfullmäktige 1899—1912 (v. ordf.
1908—09) och Norrb. läns landsting
1910—20 (v. ordf. 1914—16, ordf.
1917—20). Åren 1903—05 var han
led. av Andra K., och för tiden 1912
—14 återbördades han dit, fastän
liberal, på högerns röster; från 1915
tillhörde lian Första K. I
jordbruksutskottet invaldes han 1912 (v. ordf.
1923—26). Som statens
förlikningsman tjänstgjorde han 1906—20. —
H. erhöll Norrb. läns
hushållningssällskaps stora guldmedalj 1917 ocli
Lantbruksakad:s stora guldmedalj
1919. — Gift 1895 med Maria (Mia)
Helena Öhrman. — Litt.: biografi av
II. Juhlin Dannfelt i Lantbruksakad:s
handl. och tidskr. 1927, av H. Witte i
Sv. mosskulturfören :s tidskr. 1927.
S.L.
Hellström, Thure Gustaf, läkare,
f. 22 aug. 1857 i Nyköping, † 9 april
1930 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Carl Gustaf H. och Amalia
Matilda Arosenius. — H. avlade
mo-genhetsex. i Nyköping 1876 och blev
med. kand. i Uppsala 1882 samt med.
lic. i Stockholm 1S87. Efter div.
förordnanden i medicin och pediatrik var
han 1889—93 distriktsläkare i Adolf
Fredriks v. distrikt och 1889—92
läkare vid Sophiahemmet samt 1893—
1924 överläkare vid det nya
Epidemisjukhuset, allt i Stockholm. Därjämte
var han överläkare i
försäkringsbolaget Heimdall 1911—28 samt i
försäkringsbolaget Valand 1916—27. H. var
led. av Arméförvaltningens
sjukvårds-styr^ vetenskapliga råd från 1915
och av styr. för Sophiahemmet från
1920. Han blev 1907 med. hedersdr i
Uppsala och fick 1918 prof:s namn.
Han företog flera utländska
studieresor. Bland hans tryckta skrifter
märkes främst ett arbete om difteri
och flegmonös angina, som belönades
med Sv. läkaresällskapets
Alvarenga-pris 1910. — H:s gärning är främst
förknippad med Stockholms
epidemisjukhus, vars förste överläkare han
blev. Praktisk och organisatoriskt
begåvad skapade han av sjukhuset en
mönsteranstalt, som under hans tid
växte nästan till det fyrdubbla och
trots sin ömtåligt utsatta position
helt vann allmänhetens förtroende.
Hans levande intresse, noggrannhet
och plikttrohet tillvunno honom
allmän respekt, och lians originella, av
fyndighet och hjärtlig humor
präglade sätt gjorde honom avhållen av
patienter, kamrater och lärjungar. —
Gift 1890 med Carolina Augusta
Mcuria Klingspor. — Litt.: nekrolog
av H. Wetterdal i Hygiea 1930, av
A. Lichtenstein i Sv. läkartidn. s. å.
P. H. T.
1. Hellström, Nils Enoch, läkare,
ämbetsman, f. 3 jan. 1877 i
Kristianstad, † 30 maj 1941 i Stockholm.
Föräldrar: underlöjtnanten Erie August
H. och Johanna Jönsson. — H. avlade
mogenhetsex. i Kristianstad 1894 och
blev med. kand. 1898 och med. lic.
1901 i Lund. Efter förordnanden
därstädes i kirurgi 1901—04 oeh medicin
1905 samt kortare förordnanden som
överläkare och lasarettsläkare på
skilda orter utnämndes han 1907 till
lasarettsläkare i Söderköping. År 1915
fick han motsvarande post i
Eskilstuna och 1919 i Norrköping. Därifrån
kallades han 192S till generaldir. och
chef för Medicinalstyr.; av sjukdom
nödgades han 1935 ta avsked. —
Redan på sina poster som lasarettsläkare
blev H. känd ej blott som en
framstående och tekniskt skicklig kirurg,
som på flera studieresor fördjupat
sina insikter, utan även som en
ovanligt omdömesgill organisatör och
duglig administratör. I Söderköping vann
han stort anseende genom att med
små medel på kort tid modernisera
stadens lasarett, och landstinget
anlitade honom som ledande kraft, när
tuberkulossjukhuset på Kolmården
ordnades 1910—18. I Norrköping
kunde tack vare hans
förhandlings-och ledargåvor de stridiga intressena
enas om ett kompromissförslag till
lasarettets nybyggnad, ehuru detta
inte motsvarade hans egna önskemål.
År 1920 anlitades han som sakkunnig
betr. förslag till allmän
sjukförsäkring, och s. å. blev han medl. av
kommittén för enhetlig organisation av
socialförsäkringens olika grenar. Som
chef för Medicinalstyr. fick han genast
talrika betydelsefulla arbetsuppgifter.
Betecknande för hans energi och
arbetsförmåga var, att han likväl inte
tvekade att dessutom omedelbart
planlägga och genomföra den stora s. k.
Norrlandsundersökningen (1929—32),
en grundlig utredning av
kostförhållanden och bristsjukdomar i Norrland,
vilken blev det första exemplet på en
vetenskaplig undersökning, företagen
av det administrativa ämbetsverk han
ledde. Den omfångsrika redogörelsen
för resultaten (1934) redigerades helt
av H. och innehåller stora avsnitt,
skrivna av honom själv. År 1929 blev
han medl. av statens
sjukvårdskommitté, vars väldiga betänkande (1934)
om den slutna kroppssjukvården ocli
folktandvården i riket lämnat stoff
till flera propositioner vid påföljande
riksdagar. H:s omtanke om det
allmännas och de mindre väl lottades in-
John Hellström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
