Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hellström, Nils - 2. Hellström, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellström 403 Hellström
tressen kom klart till uttryck i hans
ordförandeskap för
apotekssakkunniga av 1931. Den förskjutning av det
medicinska intresset frän terapi och
enskild läkargärning till profylax
och samhälleligt handlande, för
vilken H. var den förste sv.
företrädaren på ledande post, kom påtagligt
till uttryck i det under hans egid
framlagda förslaget (1935) om
förebyggande mödra- och barnavård; det
riksdagsbeslut i samma anda, som
följde därav, markerar epok i sv.
sam-hällshistoria. Bland H:s övriga
uppdrag må nämnas, att han 1934 blev
ordf. i kommittéerna för revision av
lagarna om abort och
preventivmedelshandel. Fastän tidigt märkt av svår
ohälsa —• han led av en
kärlsvulst-sjukdom, som från 1932 dömde honom
till invalidens liv i rullstol —
fortsatte han in i det sista med seg energi
oeh manligen bevarat sinneslugn att
arbeta med en rad krävande
utredningar. — H. fick många allmänna
och kollegiala uppdrag och
utmärkelser. Han var led. av stadsfullmäktige
i Söderköping 1913—15 och i
Norrköping 1923—28, ordf. i Sv.
läkaresällskapet 1930—31, blev hedersled, där
1933 samt under årens lopp även i en
rad andra läkarsammanslutningar. År
1918 promoverades han till med.
he-dersdr i Lund. Över H. präglade hans
vänner 1927 en medalj; 1933 läto
Sveriges läkare måla hans porträtt,
vilket i repliker skänktes till hans
ämbetsverk och till Sv. läkaresällskapet.
År 1935 erhöll han Illis quorum. — H.,
som utgick från en småborgerlig ocli
strävsam miljö — skildrad av hans
broder Gustaf H. (H. 2) i
"Snörma-kare Lekholm får en idé" — var redan
tidigt en karaktär präglad av allvar,
högt spända ambitioner och
trofasthet. Som läkare var han full av
medkänsla med sina patienter, som chef
fordrande, vänfast och avhållen, i
alla lägen livet igenom omutligt ärlig,
icke snabb men grundlig och sann.
Han var "i ordets bästa bemärkelse
en karl, rättrådig, orädd och
självständig" (Hj. Forssner). — Gift 1904
med Märta Sophie Viola Adelaide von
Greyerz. —- Litt.: nekrolog av A.
Höjer i Nordisk medicin 1942.
P. H. T.
2. Hellström, Erik Gustaf,
författare, journalist, f. 28 aug. 1882 i
Kristianstad. Bror till H. 1. — Efter
mogenhetsex. i Kristianstad inskrevs
H. 1900 vid Lunds univ., där lian 1903
blev fil. kand. Efter att ha
medarbetat i diverse tidn. och tidskr. med
skönlitterära bidrag antogs H. 1907
till Dagens Nyheters korrespondent i
London, flyttade i samma befattning
1911 till Paris och 1918 (—23) till
New York, där han även var den
Gustaf Hellström.
danska tidn. Politikens och den norska
tidn. Tidens Tegns korrespondent.
Åren 1927—35 var H. ånyo Dagens
Nyheters och Politikens
londonkorrespondent, 1936 blev han
litteraturkritiker i samma tidn. Sedan 1935 är H.
bosatt i Stockholm. — H. var 1936—
42 Pennklubbens ordf. År 1937 erhöll
han De nios stora pris och blev 1942
led. av Sv. akad. samt 1945 fil.
lie-dersdr i Uppsala. — H:s
osjälvständiga ungdomsböcker, novellsamlingen
"Ungkarlar" (1904) och romanen "När
mannen vaknar" (1905), behandla
erotiska motiv i anslutning till Hj.
Söderberg och H. Bang. Där framträda
de stämningar av
estetiskt-melankoliskt dagdriveri, av pessimism och
determinism, som spredo sig bland
sekelskiftets akademiska ungdom sedan
nittiotalets skönhetsrus fördunstat.
Men hos H. fanns från början även
ett starkt socialt intresse och en
levande rättfärdighetskänsla, som
fördjupades genom vänskapen med Bengt
Lidforss och dennes krets av unga ra-
dikaler, till vilka H. anslöt sig under
studentåren. I novellboken "Kaos"
(1907) lyckades han för första gången
gestalta ett socialt motiv i berättelsen
om stadsbudet, som blir krympling
och börjar grubbla över
samhällsproblemen ("Träbenet"); där ges
också en av skönlitteraturens första
realistiska närbilder av sv.
arbetarrörelse. En annan novell
("Tomrummet") rör sig kring viljeproblemet
och röjer, att H., i likhet med flera
jämnåriga författare, börjat taga
intryck av Bergsons filosofi, som blev
av största betydelse för frigörelsen
från determinismens gastkramning. I
H:s fall tillkom ett avgörande
inflytande från den anglosachsiska
världens praktiska moralism och
utpräglade verklighetssinne, som han lärde
känna i England. Det engelska
inflytandet kom till synes i "Kuskar"
(1910), varmed H. slog igenom som
berättare och samhällsskildrare. Den
handlar inte längre om erotiska
dagdrivare eller sentimentala drömmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
