- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
406

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmfrid, Martin - Helms, Adam - Helsing, Mårten, Erik XIV:s sekreterare, se Mårten Helsing - Helsingius, Daniel - Helvig - Helvig, ätt - 1. Helvig, Carl Gottfried

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Helms

406

Helvig

Daniel Helsingius, Kopparstick av J. F.
Martin.

är hällen i klara, rena toner. H. har
även utfört etsningar, varav blad
finnas i Nat. mus. Han har deltagit i
flera samlingsutställningar. — Ogift.

Th. N.

Helms, Adam, bokhandlare,
förlagschef, f. 30 jan. 1904 i Haslev pä
Själland, Danmark. Föräldrar:
överläkaren Otto H. och Marianne
Karo-line Meyer. — Efter studentex. vid
Herlufsholms internatskola 1923 och
eand. phil.-ex. vid Köpenhamns univ.
1924 var H. bokhandelsmedhjälpare i
Köpenhamn till 1939 och därunder
styr.-led. periodvis i danska
boklian-delsmedhjälparefören. samt verksam
i bokhandelspressen och lärare vid
bokhandelsfackskolan i Köpenhamn.
Åren 1939—43 var lian Danska
bok-förläggarfören:s kommissionär
föl-Sverige i Importbokhandeln i
Stockholm. Sedan 1943 är lian chef för
bokförlaget Forum i Stockholm, vars
huvudartikel, det s. k.
"Forumbiblioteket", innehåller klassiska romaner i
sv. övers. H. blev lärare i annonsering
och reklam vid Sv. bokhandelsskolan
1943. — Gift 1) 1928—39 med Doris
Aschengren; 2) 1939 med Ester
Linnea Greta H., f. Nilsson (f. 1903),
försäljningschef i Albert Bonniers
för-lagsab. sedan 1937. Åren 1931—45 var
lion sekr. och v. ordf. i Sv.
bokliandels-medhjälparefören. samt 1940—45 red.
för dess tidskr. B. M. F. Sedan 1941
undervisar hon i försäljningsteknik
vid Sv. bokhandelsskolan. T. D.

Heising, Mårten, Erik XIV:s
sekreterare, se Mårten Heising.

Helsingius, Daniel, publicist, f.
1717, † 12 aug. 1774 i Stockholm.
Föräldrar: domprosten i Borgå Georg H.
och Beata Schmidt. — H. blev 1732
student i Åbo och 1735 i Uppsala, där
han blev fil. kand. 1739. Han
fördjupade sig särskilt i filosofi och
klassisk litteratur och framträdde med

omtyckta försök i klassisk lapidarstil,
vilka först skola ha dragit
mösschefernas uppmärkamhet bill honom; i
hans senare pamfletter äro ofta lätt
begripliga hänsyftningar på samtida
personer och förhållanden dolda
bakom till synes oskyldiga skildringar
ur antikens historia. H. var 1743—59
notarie i slottsrätten i Stockholm ocli
utnämndes av mössorna vid 1760—
62 års riksdag till k. bibliotekarie
med fullmakt ss. k. sekr. Posten var
dock blott en sinekur, och H., som
redan något tidigare synes ha gjort
mössorna litterära tjänster, ägnade
sig fr. o. m. nu helt åt partipolitiken.
Han utgav 1766—72 en mängd
politiska pamfletter, medverkade
förmodligen vid uppsättandet av flera
memorial och andra partiskrifter ocli
medarbetade flitigt i mösstidn. Dagligt
Allehanda till sin död. Han var 1766
led. av den extra hovrätt, som
tillsatts för att döma över växelkontoren.
H. var en av mössornas bästa pennor,
fullständigt utan idéer men en
specialist på personliga smädelser,
bitande sarkastisk med en ovanlig verv
och livfullhet i språkbehandlingen.
Hans broschyrer, som buros av "en
sjudande ilska, ett ursinnighetens
patos", hade ofta pikanta titlar, t. ex.
"Auctoren til öfversättningen af en
swensk mans tankar 1675 helsar
ut-gifwaren af Aristarchus (Gjörwell)
med en lärd kyss" och "Ärestod öfwer
ett växande cadaver, tilegnat
Dumheten" (d. v. s. utgivaren av "Hatten"
O. Kexel). H. avled av slag, in i det
sista litterärt verksam. Av Gjörwell
kallades lian med en viss rätt "vår
värsta spvfluga på Parnassen". —
Ogift. " G. U.

Helvig, drottning, † 1324.
Föräldrar: greve Gerhard I av Holstein ocli
Elisabeth av Mecklenburg. — I nov.
1276 förmäldes H. i Kalmar med
konung Magnus Ladulås och erhöll
av honom i morgongåva gården Dåvö
i Västmanland. Giftermålet stod i
samband med konung Magnus
strävan att i de holsteinska hertigarna
erhålla en bundsförvant mot den
danske konungen, som stödde hans
företrädare, den avsatte konung
Valdemar. Förmälningen bidrog
väsentligt till det starka utländska
inflytandet vid konung Magnus’ hov.
Däremot riktade sig 1278 en kupp i
Skara av sv. stormän med Johan
Filipsson i spetsen. Drottningens fader
greve Gerhard togs dlärvid till fånga,
och H. måste ta sin tillflykt till ett
kloster. Den strax därefter följande
förlikningen mellan de upproriska ocli
konungen befriade snart drottningen
och hennes fader. H:s kröning 1281 i
Söderköping är den första kända sv.
drottningkröningen. H. beskrives i

Carl Gottfried Helvig. Teckning (detalj) av
hans hustru Amalia von Helvig.

traditionen som en strålande skön,
dygdig kvinna. O. H.

Helvig, ätt, härstammande från
stadsbyggmästaren och åldermannen
i timmermansskrået i Stralsund i Sv.
Pommern Johan Andreas H., far till
stadsbyggmästaren i samma stad
Cas-per Christian H. († 1785). Dennes son,
generallöjtnanten Carl Gottfried H.
(H. 1), adlades 1807 med bibehållet
namn och introducerades på
Riddarhuset 1809. Hans hustru var Amalia
von H., f. friherrinna von Imhoff (H.
2), känd som förf. Ätten utslocknade
med hans sonson, bajerske
generallöjtnanten och divisionskommendören
Hugo H. (f. 1837, † 1891), som var en
ansedd militär skriftställare.

1. Helvig, Carl Gottfried,
artilleriofficer, vapenkonstruktör, f.
7 sept. 1765 i Wolgast, Svenska
Pommern, † 11 maj 1844 i Berlin.
Föräldrar: stadsbyggmästaren i Stralsund
Casper Christian H. och Maria Sofia
Peters. — H. började sin bana som
lärling i timmermansyrket. På en sv.
ingenjörofficers inrådan begav han
sig 1781 till Göteborg och blev efter
vederbörlig ex. underofficer på extra
stat vid fortifikationen. Av brist på
medel för sitt uppehälle nödgades han
dock s. å. taga värvning som menig
artillerist i Göteborg, där han 1783
befordrades till furir. Han utnämndes
1786 till sergeant, gjorde 1787
fortifikationsofficers tjänst på Varbergs
fästning, deltog 1788 i
krigshändelserna i Bohuslän, där han blev sårad
och en tid var krigsfånge, utnämndes
1789 till löjtnant vid Hälsinge frikår,
s. å. till underlöjtnant vid artilleriet
och deltog följ. år i fälttåget i
Finland, där han bevistade träffningen
vid Anjala. Efter en tids tjänstgöring
i Pommern som adjutant vid
Stral-sundska artilleribataljonen studerade
ban 1792 det danska ridande artille-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free