- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
412

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hennigs, Gösta - Henning, Albert - Henning, Ernst - Henning, Gerhard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Henning

412

Hennings

Ernst Henning.

riska konturer. Utom i olja arbetade
han ofta i akvarell. Bland hans
målningar kunna nämnas "Gycklare"
(1922, Nat. mus.), "Spansk dans"
(1912, Göteborgs mus.), "En
teaterscen", "Pas de deux". Han är
dessutom repr. i Thielska galleriet, Statens
Museum for Ivunst i Köpenhamn m. fi.
Han blev led. av Konstakad. 1926 och
var tf. prof. vid Konsthögskolan 1928
—32. — Gift 1) 1906 med Alma
Wilhelmina (Mimmi) Bodecker, † 1933;
2) 1933 med Inez Kerfstedt. Th. N.

Henning, Albert Gustaf,
tjänsteman, författare, f. 4 sept. 1881 i
Kristianstad. Föräldrar: handlanden
Gustaf Peterson och Ida Holmberg. —
Efter studier vid Kristianstads
läroverk blev H. e. o. postexpeditör 1903,
förste postassistent 1927, postmästare
1935, postkontrollör 1936 och
postmästare i Älvsjö 1941. — Som förf.
har H. fått ett aktat namn genom ett
antal av formell kultur och innerlig
känsla präglade diktsamlingar ss.
"Den tysta elden" (1909),
"Speglingar" (1915), "Meditationer" (1919),
"Stjärnskymning" (1923), "Den
oroliga lågan" (1929) och "September"
(1936). Hans lyrik följer i huvudsak
två linjer: den meditativa
tankediktens med anknytning till platonismen
och den landskapsbeskrivande poesins.
H. är en inåtvänd och spekulativ
natur, som med traditionsbunden
formgivning ger uttryck för ett blitt
sinnes kontemplation och tankeresultat.
En mjuk ton och ett utpräglat sinne
för valörer utmärka hans lyriska
landskapsstycken, där de sydsv.
motiven överväga. Ett elegiskt och
tillbakablickande drag genomgår hans
diktning, som i all sin en smula
enformiga instrumentering rymmer en
nobel och karaktärsfast naturs
finstämda skönhetsvärld. Är 1942 utgav
H. Kristianstadsskildringen "När
1900-talet var nytt". — Ogift. J. E.

Henning, Ernst Johan, botanist,
f. 21 jan. 1857 i Uppsala, † 4 febr. 1929
i Stocksund, Danderyds skn,
Stockholms län. Föräldrar: handlanden
Johan Erik H. och Marie Louise
Lundblad. — Efter mogenhetsex. i Gävle
1876 blev H. fil. kand. 1881, fil. lic.
1886 och fil. dr 1889, allt vid
Uppsala univ. Ären 1898—1914 var han
lektor i botanik, zoologi och
trädgårdsskötsel vid Ultuna lantbruksinst. och
1914—23 prof. och föreståndare för
lantbruksbotaniska avd. vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet. — Efter
"Agronomiskt-växtfysiognomiska studier i
Jemtland" (1889, drsavh.) och "Studier
öfver vegetationsförhållandena i
Jemtland ur forstlig, agronomisk och
geologisk synpunkt" (1895) utgav H.
tills, med Jakob Eriksson en
uppmärksammad monografi om
rostsjukdomar på säd, "Die Getreideroste,
ihre Geschichte und Natur sowie
Massregeln gegen dieselben" (1896).
Som nyutnämnd prof. bidrog H. genom
en rad skrifter om svartrostens
bekämpande till 1918 års lag om utrotning
av berberis. Över olika växtsjukdomar
publicerade han 1894—1926 talrika
avh. och uppsatser särskilt i
Meddelanden från Centralanstalten. För
lantbruksundervisningen författade
han "Botanik" (1901; 6:euppl. 1925),
prisbelönad av Lantbruksstyr., och
"Zoologi" (1901; 2:a uppl. 1907); de
utgöra tredje och fjärde delarna av
"Naturlära för lantmän". H. sökte
åstadkomma sundhetskontroll över
handeln med levande växter samt var
1922—23 chef för Statens
potatisinspektion, inrättad 1921. Han blev led.
av Lantbruksakad. 1905. — Gift 189S
med Ottilia Anna Charlotta
Holmgren. — Litt.: biografi av Chr.
Bar-thel i Lantbruksakad :s handl. och
tidskr. 1929, av Th. Lindfors i Sv.
botan. tidskr. 1944. S. L.

Henning, Gerhard, skulptör, f.
27 maj 1880 i Stockholm. Föräldrar:
skräddaren August Henning Nilsson
och Alma Sophia Göthberg. ■— Under
större delen av H:s uppväxtår var
familjen bosatt i Köpenhamn, där han
fick en viss utbildning i Tekn. skolan
och började som målarlärling. Efter
återflyttningen till Sverige 1895
fortsatte H. i målaryrket men började
samtidigt idka konststudier på
Slöjd-fören:s skola i Göteborg (1S97—98’)’,
studerade för Carl Wilhelmson på
Valand därstädes (1899) och vid Konst
-närsförb:s skola i Stockholm (1899’—
1900) med R. Bergh som lärare. H.
hade dittills tänkt sig att bli målare,
men under en tids vistelse i den
thielska konstnärskolonin i Neglinge
(1900) tog han upp skulpturen och
utförde ett hundratal skisser, alla

Gerhard Henning.

kärleksgrupper. Efter ytterligare ett
par års studier på Valand och en
utställning i Göteborg tills, med
Arosenius (1902) sattes H. genom en
mecenat i tillfälle att vistas i Rom och
Paris (1903—04). Under denna tid
och de närmast följ. åren i hemlandet
tvekade han ännu i valet mellan
måleriet och skulpturen och tog intryck
både från skulptören Rodin och från
tecknaren Beardsley. Bland hans
arbeten från denna period kunna
nämnas en del sagoteckningar, t. ex.
"Sagan om kärlekssången" (1905), och
damporträtt. Först omkr. 1906 slog
H. definitivt in på skulpturen, odi
under de närmaste åren i Göteborg
utförde han, delvis påverkad av
fransk rokoko, en rad små statyetter.
Främst bland dessa kan nämnas den
lilla "Nikkedukken", en naken
flickgestalt sittande med korslagda ben på
en kudde och med en väldig peruk på
det leende huvudet, som bringas att
nicka genom en särskild mekanism.
Främst genom denna lilla figur kom
H. att engageras vid Den kongelige
Porcelainsfabrik i Köpenhamn, där
han var anställd 1909—15 och 1920—
25. Han har senare bott kvar i
Köpenhamn och blev dansk medborgare
1940. H:s förkärlek för det lilla
formatet och för erotiska motiv, den
nakna kvinnogestalten ofta ställd i
kontrast till en påklädd manlig
medspelare i en erotisk lekscen, äro drag
som återfinnas redan före flyttningen
till Köpenhamn. De återkomma i H:s
sällsynta, av kännare livligt
beundrade etsningar. Karakteristiskt för
H:s tvekan i valet mellan måleri och
skulptur är, att han i regel bemålade
sina statyetter redan under
göteborgstiden. Det starka drag av rokoko,
kineseri eller österländsk sagovärld,
som präglar hans figuriner,
underströks av det nya materialet. En stark
påverkan av Kai Nielsen —- som i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:33:38 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/3/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free