Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrikson, Anders - Henriksson, Fritz - Henriksson, Johannes - Henriksson, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henriksson
417
Henriksson
Fritz Henriksson.
16. H. var engagerad vid Dramatiska
teatern 1921—35. Därefter var han
som regissör oeli skådespelare knuten
till Sv. filmindustri 1935—38 och har
sporadiskt gästspelat pä olika scener.
Sedan 1945 är lian engagerad vid ab.
Europafilm. —- Som konstnär är H.
intelligent, vederhäftig och skarpt
realistisk med en lätt komisk
chargering. Hans förmåga som framställare
av fantasifulla karikatyrer och typer
har både inom film och teater gjort
honom till en mycket anlitad och
uppskattad artist. Som filmregissör slog
han definitivt igenom med lustspelet
"Annonsera" (1936), vilket utmärkte
sig för rappt tempo ocli välberäknad
bildföljd. "Valfångare" (1939) och
"Ett brott" (1940) blevo banbrytande
för en ambitiös linje inom sv. film.
Av lians senare filmer är särskilt
"Fallet Ingegerd Bremssen" (1942)
minnesvärd för sin höga konstnärliga
nivå. H. har vid K. teatern
iscensatt "Regementets dotter" och "Den
nattlige gästen". Han blev ordf. i Sv.
teaterförb. 1945. — Gift 1) 1921—27
med Mayne Aurora Maria Lundgren;
2) 1927—40 med Märtha Elisabet
Hultgren; 3) 1940 med
skådespelerskan Aino Regina Taube. C. H.
Henriksson, Fritz, tidningsman,
f. 30 maj 1872 i Fagerhults skn,
Kristianst. län, ‡ 31 mars 1941 i
Lidingö. Föräldrar: lantbrukaren
Henrik Svensson och Katarina
Troeds-dotter. —- Efter studier vid univ. i
Berlin och London samt vid School of
economics i London var H., som redan
dessförinnan prövat sig fram i
journalistiken, 1893—99 red.-sekr. för
Öresunds-Posten i Hälsingborg. Därefter
var han Göteborgs Handels- och
Sjö-fartstidn:s korrespondent i Berlin
1S99—1903 och i London 1903—19.
Samtidigt förmedlade lian nyheter till
andra tidn., bl. a. till flera
skandinaviska huvudstadstidn. Han nådde un-
27 Svenska män och kvinnor III
der Londonåren en mycket stor
auktoritet som pålitlig, välunderrättad
och språkligt talangfull
utlandskorrespondent; han var dessutom
konci-liant, älskvärd och representativ och
blev ordf. i därvarande internat,
journalistorganisation samt uppskattad
medarb. även i den engelska pressen,
bl. a. i Times och Horning Post.
Personligen tog han starka intryck av
engelskt väsen särskilt i avseende på
sitt eget yrke. Under det första
världskriget var H. 1914—18 ackrediterad
som krigskorrespondent vid de
brittiska, franska och belgiska
högkvarteren på Västfronten och fick då namn
om sig som den bäst underrättade
krigsreportern i sv. press. Sina
in-trvck redovisade lian i bokform bl. a.
i "England i världskriget" (1917). Då
efter krigets slut en pressbyrå skulle
inrättas på Utrikesdep., blev H.
byråns organisatör och chef
(legationsråd 1919, utrikesråd 1933). Som sådan
verkade han i tjugu år, till 1938. Vid
sidan av den officiella informationen
om Sverige till utlandet nedlade H.
stort intresse på ytterligare sv.
nyhetsförmedling till utlandet, bl. a. som
en av initiativtagarna till
Sv.-ameri-kanska nyhetsbyrån 1921. Han
företrädde Sverige inom den internat,
publicistvärlden bl. a. som
Publicistklubbens repr. i Internat, pressunionen
från 1912 och som dess president 1926
—33 samt var en av stiftarna av
Penn-klubbens sv. avd. 1922 (v. ordf. från
s. å. till sin död). Är 1924 utsågs lian
av K. M:t till ordf. i
Rundradioprogramrådet, och från 1935 var han ordf.
i Radionämnden. Efter
avskedstagandet från Utrikesdep:s pressbyrå
arbetade H. i första hand i
Sv.-amerikan-ska nyhetsbyrån, vars styr.-ordf. han
var från 1925 till sin död (v. ordf.
1921—25 )>, och blev dessutom
utrikespolitisk medarb. i Sydsv. Dagbladet
Snällposten samt sv. red. för det
skandinaviska officiösa utrikespolitiska
tidn.-organet Le Nord. — Gift 1899
med Elin Dominick. T. D.
Henriksson, Johannes, skolman,
botanist, f. 26 jan. 1853 i Bråna, Järns
skn, Dalsland, † 29 aug. 1935 i
Dals-Rostock, Gunnarsnäs skn, Dalsland.
Föräldrar: lantbrukaren Hindrik
Nilsson och Britta Jonasdotter. — H.
blev genom långvarig sjukdom
försenad i studierna. Efter mogenhetsex.
i Vänersborg 18S4 grundade han i
Dalsland privata sexklassiga
samskolor, för vilka han var rektor: i
Mellerud 1885—1903, i Bengtsfors 1903—
06 och i Dals-Rostock 1906—34. —
H. var en föregångsman på
medicinalväxtodlingens område i vårt land. År
1884 anlade han i Dals-Rostock en
försöksodling för inhemsk produktion
av växtdroger och drev 18S5—1906
Johannes Henriksson.
med stor framgång även en
fröklängningsanstalt där. H:s växtodling blev
vida bekant, även utanför landets
gränser, och 1914—23 erhöll han
statsanslag bl. a. för att ge kurser i odling
och insamling av medicinalväxter. I
tal och skrift var han outtröttligt
verksam för sitt livs stora intresse,
och tack vare honom och de impulser
lian gav har vårt lands behov av
medicinalväxter i ökad omfattning kunnat
tillgodoses genom inhemsk produktion.
Han var även verksam på
hembygdsvårdens och folkminnesforskningens
områden. — H. erhöll 1922
guldmedaljen För berömliga gärningar. — Gift
1904 med lärarinnan Hilda Josefina
Gustafsson. S. L.
Henriksson, Nils Torsten,
affärsman, organisatör, f. 9 sept. 1903
i Sandviken. Föräldrar: köpmannen
Gustaf H. och Hilma Matilda
Andréasson. —- H. avlade studentex. i Gävle
1923 och diplomerades vid
Handelshögskolan i Stockholm 1926. Efter
anställning i Västerås hos ab. Hakon
Swenson blev lian 1929 kontorschef
vid detta bolags gävlefilial och 1931
Torsten Henriksson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
