Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henriksson, Torsten - Henriksson-Holmberg, Gustaf, skriftställare, tidningsman, se Holmberg, Gustaf Henriksson - Henriques, släkt - 1. Henriques, Pontus - 2. Henriques, Wilhelm - Henschen, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henriksson-Holmberg
418
Henschen
Pontus Henriques.
verkst. dir. i fören. Merkantil
upplysning. År 1944 blev han verkst. dir. i
Sjöassuradörernas fören. H. gjorde sig
1935—36 känd som energisk
motståndare till den då aktuella monopolismen,
närmast planerna på en statlig
mono-polisering av kaffehandeln. År 1935
utgav han skriften "Några
ekonomiska synpunkter på
konsumentkooperationen", senare åtföljd av många
tidn.-uppsatser och andra inlägg, vari han
i polemik med
konsumentkooperationen försvarat den enskilda handeln.
Vid 33 års ålder invaldes lian 1936
på en höger-särlista i Andra K., där
lian främst företrätt den enskilda
handelns intressen. Han var led. av 1938
års tobakshandelsutredning och 1941
års luftskyddslagstiftningskommitté.
H. var 1941—43 sekr. i Stockholms
livsmedelshandlareförb., under vilken
tid han planlade och genomförde en
omorganisation av
livsmedelsdetaljhandeln inom hela
stockholmsområdet. År 1944 övertog lian ordf.-posten
i den av honom nydanade Stockholms
speceri- och livsmedelshandlarefören.
Sedan 1943 är han led. av styr. för
Stockholms köpmannaförb. och sedan
1944 av styr. för Sveriges
köpmannaförb. Han var 1942—44 även ordf.
i Stockholms kaféidkarefören. Bland
hans skrifter kan ytterligare nämnas
"Den privata detaljhandelns
kostnadsproblem" (1938). — Gift 1928 med
Elsa Ångman. E. H—d.
Henriksson-Holmberg, Gustaf,
skriftställare, tidningsman, se
Holmberg, Gustaf Henriksson.
Henriques, gren av den kända
danska släkten H. Son till köpmannen
i Nakskov i Danmark Mausche Nasche
H. var köpmannen Bendix (Pinches)
H. (f. 1725, † 1S07). Han inflyttade
från Danmark till Marstrand 1786
och därifrån till Göteborg 1794 ocli
blev där den nybildade mosaiska
församlingens förste föreståndare. En
brorson till honom, köpmannen i
Köpenhamn Moses Ruben H. (f. 1758, †
1823), blev i gifte med en dotter till
honom far till köpmannen i
Köpenhamn Ruben Meyer H. (f. 1787, †
1863), vars son, Meyer Ruben H. (f.
1813, † 1874), var rektor vid
Göthilda-skolan i Göteborg och predikant i
synagogan där. Söner till honom voro
ingenjören Pontus H. (H. 1) och
grosshandlaren Wilhelm H. (H. 2), far till
advokaten i Göteborg Mårten Ragnar
H. (f. 1S86) och grosshandlaren Einar
Wilhelm H. (f. 1889), innehavare av
firman A. Magnus & co. i Göteborg.
H. 1 blev far till journalisten Elin
Brandell (f. 1882) och advokaten i
Stockholm Emil H. (f. 1883). — Litt.:
E. Henriques, "Stamtavlen H." (1903).
1. Henriques, Pontus Herman,
teknisk lärare, skriftställare, f. 1 juli
1852 i Göteborg, † 14 maj 1933 i
Stockholm. Föräldrar: rektorn Meyer
Ruben H. och Jenny Seligmann. — H.
avgick med ex. från Chalmersska
slöjdskolan i Göteborg 1870, studerade vid
Polyteehnikum i Zurich och tekn.
högskolan i Dresden 1871—74, varefter
lian gick i sachsisk tjänst som
ingenjör till 1877. Sistn. år blev han
lektor i byggnadslära vid Tekn.
elementarskolan i Norrköping, och 1884—
1911 var han överlärare vid Tekn.
skolan i Stockholm. Från 1885 var lian
samtidigt lektor i beskrivande
geometri och ritkonst vid Tekn.
högskolan och var prof. i beskrivande
geometri där 1912—17. Vid Konstakad.
undervisade han i perspektiv- och
skugglära 1S86—1912 (v. prof. i
perspektivlära 1910—12). — Utom sin
lärargärning utövade H. en
omfattande verksamhet som förf. Hans
läroböcker i perspektivlära, geometrisk
ritning och skugglära voro förebildliga
genom det klara och lättfattliga
framställningssättet, utgingo i många uppl.
och användas delvis ännu i
undervisningen. Han utgav bl. a. "Föreläs-
Wilhelm Henriques.
ningar i beskrifvande geometri" (1—2,
1903—07), en studie över "Albrecht
Dürers perspektivlära" (1911) samt
"Skildringar ur Kungl. Tekniska
högskolans historia" (1—2, 1917—27),
för vilket arbete lian 1928 erhöll
Arn-bergska priset. H. var känd för sin
flödande spiritualitet, som gjorde
honom till en uppburen medl. av
samfundet S. H. T., där lian ofta bidrog
med tal och verser. Mest bekant är
den parodiska balladen "Grev
Archibald den grymme och de båda
olyckliga bröderna Dunkan och Skinkan"
(illustrerad uppl. 1932). — Gift 1881
med Gustafva Heyman. Th. N.
2. Henriques, Wilhelm Julius,
affärsman, kommunalman, f. 15 sept.
1853 i Göteborg, † 17 okt. 1931
därstädes. Bror till H. 1. — H. genomgick
Göthildaskolan, för vilken fadern var
rektor, utexaminerades från
Göteborgs handelsinst. 1S69, var de följ.
åren anställd i olika göteborgsfirmor
och kom 1878 till grosshandelsbolaget
A. Magnus & co., vari han tre år
senare blev delägare ocli vars chef
han var från 1914 med sonen Einar
som kompanjon från 1916. Under H:s
ledning upparbetades företaget till
det största i Skandinavien inom sin
bransch, hudar och läder, med högt
anseende vida över Nordens gränser.
I det kommunala livet inträdde H.
1898, då han blev stadsfullmäktig
(—1914). Snart gjorde han sig
allmänt känd som en spirituell, stundom
satirisk debattör. Då spårvägen i
Göteborg kommunaliserades, blev H. v.
ordf. i spårvägsstyr. 1899 ocli var
dess kloke oeh omtänksamme ordf.
1907—14. Han var ordf. i styr. för
Ch. F. Lindbergs donationsfond för
Göteborgs förskönande från 1923. H.
var även ordf. i styr. för Göteborgs
stads arbetarpensionering 1909—21,
v. ordf. i Göteborgs handelskammare
från 1906 ocli led. av handels- ocli
sjöfartsnämnden sedan s. å. Han var
ordf. i Göteborgs börssällskap under
olika perioder, ordf. i styr. för ab.
Göteborgs liypotekskassa och i styr.
för Sparbanken Bikupan 1926—31,
vidare led. av styr. för ab. Göteborgs
förenade bryggerier, senare ab. Pripp
& Lyckholm, från 1910 och för ASEA
från 1921 m. fi. företag. H. var från
1899 föreståndare för Göteborgs
mosaiska församling. — Gift 18S4 med
sin kusin Hilda Henriques. H. Wn.
Henschen, släkt från Brandenburg.
Släkten inkom till Sverige omkr. 1620
med Andreas Hensigken (även
Hen-sken, ursprungligen sannolikt
diminutiv till förnamnet Hans; f. omkr.
1600 i Trebbin i Brandenburg, † 1664),
som slutligen blev borgare i
Jönköping. Hans sonson,
sjötullsinspekto-ren Gabriel H. (f. 1675, † 1744), blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
