Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Henschen, Salomon - 4. Henschen, Folke - 5. Henschen Ingvar, Ingegerd - Hentzel, Roland - Herbst, Johannes - Herdenberg, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henschen
421
Herdenberg
ännu, när han stupade" (J. Tillgren).
— Gift 1) 1879 med Gerda Helena
Maria Sandell, † 1907; 2) 1910 med
Maria Augusta Pikulell. — Litt.:
bibliografi utg. av O. T. Hult i Acta med.
scand. 1927; nekrolog av H. C.
Ja-cobæus i Sv. läkartidn. 1930, av J.
Tillgren i Nord. med. tidskr. 1931;
biografi av N. Antoni i Vet. akad:s
årsbok 1932, av G. Bergmark i
"Hwas-serianer och män från sekelskiftets
Upsala" (i Nord. medicin 1942).
P. H. T.
4. Henschen, Folke, patolog, f. 7
nov. 1881 i Uppsala. Son till H. 3 i
hans första gifte. —• H. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1899 samt blev med.
kand. 1904, med. lic. 1910 och med.
dr s. å., allt i Stockholm. Efter
förordnanden i histologi, patologi,
rättsmedicin och kirurgi har lian varit
ob-ducent vid Provisoriska sjukhuset i
Stockholm 1908—21, vid Sachsska
barnsjukhuset 1911—21 och 1924—44
samt vid Karol. inst:s pediatriska
klinik 1913—16. Han var läkare vid Sv.
Spetsbergen-expeditionen 1908. Han
blev 1910 tf. laborator och 1913
laborator i patologisk anatomi vid Karol.
inst., 1916 tf. prof. i detta ämne vid
Veterinärhögskolan och 1920 prof. i
ämnet vid Karol. inst. Han var
därjämte prosektor vid Sabbatsbergs
sjukhus 1921—24, blev obducent vid S:t
Eriks sjukhus 1925, vid
Garnisonssjukhuset 1928 (—40) samt lärare vid
Tandläkarinst. 1925. År 1935 blev lian
led. av styr. för Veterinärhögskolan
och veterinärmed. hedersdr där 1945.
H. har företagit ett mycket stort
antal utländska studieresor och
kongressbesök samt haft talrika
vetenskapliga sakkunniguppdrag. Jämte ett
stort antal vetenskapliga arbeten från
vitt skilda delar av patologins
område — varibland må nämnas skrifter
om hjärntumörer, husdjurens
njursjukdomar, reticulo-endotelets
sjukdomar och det av honom uppställda
Folke Henschen.
s. k. Morgagnis syndrom — liar lian
utgivit det populära och originellt
upplagda arbetet "Några blad ur
sjukdomarnas historia och geografi"
(1934). H. är led. av flera in- och
utländska lärda samfund ocli blev med.
hedersdr i Berlin 1943. — H. är
mycket allsidigt intresserad ocli liar
medarbetat i ett flertal allmänkulturella
och kulturhistoriska tidskr. och
års-publikationer. — Gift 1) 1909—33
med Signe Thiel; 2) 1933 med Dr phil.
Irmgard Leux. P. H. T.
5. Henschen Ingvar, Ingegerd,
konsthistoriker, textilforskare, f. 5
jan. 1890 i Uppsala. Syster till H. 4.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1909 avlade H. fil. kand.-ex. i Uppsala
1912 och blev där fil. lic. 1921 samt fil.
dr 1942. Hon har deltagit i olika
kulturhistoriska undersökningar ocli
räknas som en av vårt lands främsta
textilhistoriker. Hennes författarskap
berör dräktskick, folklig vävnadskonst,
hemslöjd, broderier, sidenväverier
m. m. Bland hennes arbeten märkes
drsavh. "Tygtryck i Sverige" (1,1942).
Gift 1) 1913—21 med prof. Jolian
Henrik Cornell-, 2) 1922 med prof.
Sven Ingvar Ingvar. M. B—g.
Hentzel, Axel Roland,
idrottsledare, tidningsman, f. 18 april 1894
i Tierp, Uppsala län. Föräldrar:
löjtnanten Karl Axel Söderlund och Maria
Eugenia Wadman. — H. avlade
stu-dentex. i Uppsala 1914 och studerade
1916—18 vid Stockholms högskola.
År 1914 blev han medarb. i
Aftonbladet och 1920 startade han
sport-tidn. Swing, vars huvudred, han var
till 1929. Han var 1930—37 medarb.
i Dagens Nyheters sportavd. Sedan
1937 är lian reklamchef vid
bokförlaget Natur och kultur. Han var
initiativtagare till frisksportrörelsen,
bildade Sv. frisk- ocli kraftsportförb.
1928 och deltog i bildandet av Sv.
förb. för gymnisk idrott 1932; dess
sekr. var han till 1935. — Genom ett
flitigt författarskap har H. verkat
för idrotten och för kroppskultur;
lian har bl. a. utgivit "Handledning
i frigymnastik" (1933),
"Semester-vett" (1934) och "Boxningsboken"
(1945). Han har redigerat "Vår
underliga historia" (1938) och
"Mälar-drottningens underliga öden" (1939),
som innehålla de senaste 150 årens
sv. och stockholmska krönika,
förevigad i samtida skämtbilder, och
utgivit cirkus- ocli filmromanen "Upp
som en sol" (1943). — Gift 1926 med
Ruth Anna Elisabet Ramberg. B. L.
Herbst, Johannes, hovpräst,
katolsk propagandist. -— H. levde under
1500-talets senare hälft. Han var från
Polen, sekularklerk av enkel
borgerlig härstamning. Personligen
förbunden med Hosius ocli andra framståen-
de medlemmar av den katolska
hierarkien blev lian hovkapellan hos
drottning Katarina Jagellonica omkr. 1572.
Denna, som i nattvardsfrågan
intagit en dogmatiskt vacklande
hållning, påverkades av H. i
romersk-orto-dox riktning. H. verkade med iver för
den katolska läran i några
stridsskrifter. I en av dessa angrep han
Laurentius Petris kyrkoordning och
förfäktade den romerska kyrkans
sakramentsinstitutioner som allena
saliggörande. Dessa skrifter trycktes
utomlands och spredos i Sverige.
Laurentius Petri författade stridsskrifter
mot honom, som upplästes på ett
prästmöte i Stockholm; en av dessa
utgavs av Abraham Angermannus
1588. O. H.
Herdenberg, Sven Victor
Engelbrekt, opera- och konsertsångare
(baryton), f. 7 maj 1890 i
Hälsingborg. Föräldrar: baningenjören Carl
Victor H. och Hulda Elisabet Berg.
■—-H. avlade studentex. 1910 ocli
studerade 1911—16 sång för O. Lejdström
vid Musikkonservatoriet samt
utbildades vidare 1917—19 vid K. teaterns
operaskola. År 1918 debuterade han
som Valentin i "Faust", Escamillo i
"Carmen" och Wolfram i
"Tannhäuser" och är sedan 1919 knuten till
denna scen. Hans främsta roll är
Escamillo, som han under ett kvartsekel
med brio utfört över 260 gånger;
bland lians övriga partier må nämnas
Don Fernando i "Fidelio", Telramund
i "Lohengrin", Klingsor i "Parsifal",
Wagner i "Faust", Mercutio i "Romeo
och Julia", Schlemihl i "Hoffmanns
äventyr", Galitzky i "Furst Igor",
Marcel i "Bohéme", Scarpia i "Tosca",
Sliarpless i "Madame Butterfly" samt
i sv. verk Gudfast i "Arnljot" och Per
Dräng i "Bäckahästen". Han har varit
solist vid Mercuriordens sångkörs
konserter i Finland, Estland och
Norge. H. verkar även som sångpeda-
Sven Herdenberg:.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
