- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
432

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hèrnod, Torsten - Hernquist, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hèrnod

432

Hernquist

Torsten Hèrnod.

Hèrnod, Torsten Robert,
industrimän, f. 11 okt. 1SS5 i
Torpshammar, Torps skn, Västernorrl. län.
Föräldrar: kronolänsmannen Karl Robert
H. och Ingeborg Teresia Charlotta
Holmberg. — Efter läroverksstudier i
Härnösand praktiserade H. i
Kram-forsbolagets väldiga skogsområden i
Ångermanland. Han var anställd vid
Kramfors ab:s skogsförvaltning,
kontoret i Backe, 1903—08 och vid
bolagets industriförvaltning i Kramfors
1908—10. Efter anställning på
trä-varu- och cellulosakontor i London
1910—11 var han kamrer vid
Holmsunds ab:s kontor i Sundsvall 1912—
19, under vilken tid ban även
medverkade vid uppförandet av Obbola
sulfatfabrik. Han var disponent vid samma
bolag 1919—20 ocli verkst. dir. där
1921—25. H. genomförde
rekonstruktionen av Ytterstfors-Munksunds ab.
och var 1926—29 verkst. dir. för
Munksunds ab. i Luleå med
dotterbolagen Byske och Luleå
trämassefabriker. Sedan 1929 är lian verkst. dir. i
det s. å. bildade Sv. cellulosa ab., lan-

dets största företagssammanslutning
inom skogsindustrin ocli med ab.
Kreuger & Toll som huvudintressent
till 1932. H. framstår sedan ett par
decennier som en av de främsta bland
vårt lands industriledare och har som
sådan gjort sig känd som en driven
organisatör och synnerligen skicklig
förhandlare. Han är ordf. i ett flertal
till Sv. cellulosa ab. anslutna företag,
dessutom i Norrlands skogsvårdsförb.
sedan 1942, Sv. interkontinental
lufttrafik ab. sedan 1943 (vid vars
tillkomst lian var den drivande kraften),
och var ordf. i Sveriges allm. export
-fören. 1935—45. Han är styr.-led. i
Sv. cellulosafören. (ordf. 1931—32,
1938—40), Sv. trämassefören. (ordf.
1930—37, 1941—42),
Pappersmasse-förb. (ordf. 1940—43), Sv.
träforsk-ningsinst., Sveriges industriförb. m. fi.
sammanslutningar, led. av kommittén
för utredning av prissättning av
jordbruksprodukter 1942 och av
kommittén för ekonomisk efterkrigsplanering
1943. År 1943 blev han led. av Ing. vet.
akad. Utom artiklar i ekonomiska äm-

nen har han publicerat åtskilliga
bidrag till Medelpads
hembygdslitteratur. — Gift 1) 1916 med Signe
(Sing-an) Anna Maria Nordgren, † 1936;
2) 1937 med Ingrid Anna Kristina
Stén. S. B., H. N—m.

Hernquist, Peter, veterinär, f.
8 maj 1726 i Skreflunda, Härlunda
skn, Skarab. län, † 18 dec. 1808 på
Brogården i Skara. Föräldrar:
rust-hållaren Gunnar Jonsson och
Christina Andersdotter. — H., som tog sitt
namn efter hemsocknen, genomgick
Skara gymnasium och blev student i
Uppsala 1750. Då lians drsavh., "De
tranquillitate animi", väckte
betänkligheter, försvarade han den i univ. i
Greifswald, där lian blev fil. mag.
1756. Han återvände därefter till
Uppsala och ägnade sig åt
naturvetenskaperna. På förslag av Linné,
vars vänskap och förtroende lian vann,
blev 1763 en väl avlönad professur i
botanik i S:t Petersburg erbjuden H.,
men han avböjde, och s. å. erhöll lian,
likaledes på Linnés förslag, ett av de
tre statliga stipendierna för studier
vid Europas första, 1762 öppnade
veterinärskola Lyon, vilken stod under
ledning av Claude Bourgelat. Efter
ett par år där fortsatte han studierna
i Paris hos den för sin omfattande
kliniska och litterära verksamhet
europeiskt berömde Etienne Lafosse.
Hos denne vann han snart både
förtroende ocli en vänskap, som varade
livet ut. Han blev Lafosse behjälplig
i hans arbete att grunda en privat
veterinärskola ocli verkade där som
bitr. lärare, anlade den nya skolans
botaniska trädgård, upprinnelsen till
Jardin des plantés, och bistod Lafosse
vid utarbetandet av hans märkliga
arbete "Cours d’Hippiatrique" (1772),
vars flesta planscher äro avbildningar
efter av H. dissekerade partier. När
H. 1769 blev hemkallad, erbjöds
han av franska regeringen att bli
Lafosses efterträdare vid dennes
avgång. Han återvände dock till
hemlandet trots vetskapen om
svårigheterna att där höja
veterinärvetenskapens ställning. Han fick regeringens
uppdrag att uppgöra förslag till en
veterinär läroanstalt i Stockholm,
men förslaget kom av brist på medel ej
till utförande. År 1770 erhöll han ett
understöd av 1 000 dlr smt, och 1772
utnämndes lian till lektor i matematik
i Skara med bibehållet understöd1 på
villkor, "att hvart tredje år tvenne i
veterinären underviste elever skulle
af honom öfverlämnas till det
allmännas tjänst". Detta var början till
veterinärutbildningens ordnande i vårt
land. Utöver sin skyldighet
undervisade H. gymnasisterna i Skara i
"veterinärens" första grunder. År 1774
lyckades lian hämma en smittsam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free