Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hernquist, Peter - Hèro, Nils Gustaf - Herou, Josef - Herrlin, se även Herlin - Herrlin, släkt - 1. Herrlin, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hèro
433
Herrlin
Peter Hernquist, Målning (detalj) av P.
Krafft d. y. 1S16.
sjukdom bland hästarna vid
stuterierna pä Strömsholm och Kungsör, ocli
detta kom myndigheterna att inse
nödvändigheten av en ordnad
veterinärundervisning. År 1775 började pä
prebendehemmanet Brogården i Skara
under H:s ledning den första
vete-rinära läroanstalten i värt land sin
verksamhet. Under flera år skötte
han både undervisningen och
sjukvården ensam; först från 1780 hade
han medhjälpare vid sin sida. År 1778
erhöll han prof:s titel. Arbetet var
dock ej slut med den seger han
sålunda vunnit; det återstod att
bekämpa den fördom, som då rådde mot
att behandla sjuka djur. Under mer
än trettio år vid skolan kämpade H.
i tal och skrift mot okunnighet och
vantro, och småningom vann han sitt
mål. För skolan offrade han allt; han
underhöll själv ett flertal elever,
tillsköt medel för uppförande av
byggnader samt anskaffande av medicin
och dissektionsdjur, och till sist
testamenterade han sin förmögenhet till
skolan. År 1802 härjades denna av en
eldsvåda, som förstörde
huvudbyggnaden med alla dess samlingar, men
redan följ. år lät H. på egen
bekostnad uppföra en förnämlig större
nybyggnad. —• Även inom
humanmedicinen utförde H. ett gott arbete. Inom
länet voro vid denna tid förödande
könssjukdomar starkt spridda, och H.
sökte på allt sätt motarbeta dem ocli
upprättade med egna medel ett
sjukhus i Skara. ■—- Bland H:s tryckta
skrifter märkas "Utförlig afhandling
om rotsen hos hästar" (1773),
"Ana-tomia hippiatrica eller
hästanatomi-eo" (1778) ocli "Kort genväg til
na-turaliers kännedom" (1795). Han
efterlämnade därjämte många arbeten
i handskrift, ss. "Botemedlens kraft
och verkan" och "Chirurgia zootica".
— H. var en banbrytare, som lade
grunden till en organiserad
veterinärundervisning i vårt land. Över honom
ooh hans lärjunge S. A. Norling, det
andra stora namnet i vårt
veterinärväsens tidigare historia, reste sv.
veterinärkåren 1908 en minnessten i
Veterinärinrättningens park i Skara. De
vila båda i samma grav på Härlunda
kyrkogård. — Gift 1781 med Helena
Maria Skarin. Hdt.
Hèro, Nils Gustaf, veterinär,
bruksdisponent, donator, f. 27 mars
1810 i Falkenberg, † 6 april 1885 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Anders Julius H. och Johanna
Petronella Kullberg. — H. tjänstgjorde
under fyra år som apotekselev och
antogs 1829 till elev vid
Veterinärinrätt-liingen i Stockholm, där han avlade
veterinärex. 1832. Följ. år blev han
veterinär i Västerbergslagens distrikt
med station i Smedjebacken. H. blev
känd som framstående veterinär långt
utanför sitt eget distrikt. Han tog
avsked 1857, sedan han utsetts till
disponent för Smedjebackens valsverk.
Sedermera blev han disponent för
Morgårdshammar bruk vid
Smedjebacken, där han visade stor
administrativ duglighet. Från 1875 var han
bosatt i Stockholm. — H. var led. av
1863—65 års kommitté för ordnande
av veterinärväsendet och
veterinärundervisningen i riket. Han
testamenterade sin förmögenhet till Sv.
veteri-närläkarefören. att förvaltas under
namnet "Svenska
veterinärläkareför-eningens enskilda pensionsfond". Då
donationen 1924—25 fick disponeras,
uppgick den till över 247 000 kr. —
Gift 1838 med Aurora Fredrika
Stenqvist. Hdt.
Herou, Carl Josef Nicanor,
operasångare (baryton), sångpedagog, f. 6
okt. 18S4 i Gävle. Föräldrar:
kommissarien Karl Gustaf H. och Lovisa
Blom. — H. studerade sång för O.
Lejdström vid Musikkonservatoriet
1905—09 samt därjämte vid
Operaskolan 1907—10; 1914 fullföljde han
sångstudierna för E. Quadri i Milano.
Hans debuter på K. teatern som
Esca-millo i "Carmen", Amonasro i "Aida"
och titelpartiet i "Den flygande
holländaren" ägde rum 1909, oeh därefter
var lian till 1934 knuten till denna
scen. År 1912 gästspelade han vid
Kö-nigliches Opernhaus i Berlin. — H.
utförde inalles ett hundratal roller,
bland vilka ytterligare må nämnas
Pizarro i "Fidelio", Figaro i
"Barberaren i Sevilla", Wolfram och
Biterolf i "Tannhäuser", Telramund i
"Lohengrin", Melot i "Tristan och
Isoide", Beckmesser i
"Mästersång-arna", Donner och Alberich i
"Nibe-lungens ring", Klingsor i "Parsifal",
titelpartiet i "Rigoletto", Luna i
"Trubaduren", Jago i "Otello", Valentin i
"Faust", Barnabas i "Gioeonda",
Athanael i "Thais", Alfio i
"Caval-leria rusticana", Tonio i "Pajazzo",
Marcel i "Bohéme", Scarpia i "Tosca",
Sharpless i "Madame Butterfly",
Se-bastiano i "Låglandet" samt i sv. verk
titelpartiet i "Arnljot", Riddar Peder
i "Medeltida" och Länsmannen i
"Kronbruden". Hans stämma var en
mörk och i yngre år märgfull baryton,
som kom bäst till sin rätt i dramatiskt
uttrycksfulla scener. — Gift 1913 med
Aina Elisabet Flink. G. T.
Herrlin, se även Herlin.
Herrlin, släkt från Östra
Herrestads skn, Kristianst. län.
Släktnamnet II. bildades efter sockennamnet
ocli efter den första stavelsen i namnet
på dåv. kyrkoherden Lindstedt
därstädes av folkskolläraren i Södra
Vil-lie skn i Malmöh. län Per H. (f. 1790,
† 1867). Hans söner, kyrkoherden i
Östra Vemmenhög och Västra
Vemmenhög i Malmöh. län fil. dr Magnus
Christian H. (f. 1S18, † 1884),
civilingenjören, slutligen
stationsinspek-toren i Sala Carl H. (f. 1833, † 1920)
och majoren Anders H. (f. 1838, †
1914), blevo stamfäder för släktens
tre grenar. Till den äldsta av dessa
höra Magnus Christian H:s söner,
filosofen Axel H. (H. 1) och
hovrättsrådet i Göta hovrätt Johannes
Magnus Carl Anders II. (f. 1884). Till
andra släktgrenen hör Carl H:s son,
medicinalrådet Magnus H. (H. 2).
1. Herrlin, Per Axel Samuel,
filosof, psykolog, f. 30 mars 1870 i Östra
Vemmenhögs skn, Malmöh. län, † 10
okt. 1937 i Lund. Föräldrar:
kyrkoherden fil. dr Magnus Christian H.
och Anna Carolina Maria Norén. ■—
Efter mogenhetsex. i Malmö 1887
blev H. 1889 fil. kand., 1891 fil. lic.
och 1892 fil. dr, allt vid Lunds univ.
Som docent i teoretisk filosofi
undervisade han 1S92—1906 vid Lunds
univ. och 1906—12 vid Göteborgs
högskola. År 1910 blev han med.
hedersdr vid Karol. inst,, och 1911 erhöll
han prof:s namn. År 1912 kallades H.
till prof. i psykologi och pedagogik
vid Lunds univ., i vilken befattning
lian kvarstod till 1935. — H:s
forskningsområde sträckte sig från den
rena filosofin över psykologin till den
medicinska psykiatrin. I sitt
filosofiska författarskap var H. främst
intresserad av de motivhistoriska linjer,
som förbinda de olika epokernas
filosofiska system. Ur denna synpunkt
behandlade han renässansens filosofi,
vars förbindelser bakåt ocli framåt i
tiden han undersökt i "Studier i
Nicolaus’ af Cues filosofi" (1892, drsavh.)
och "Renaissansens etik" (1—2, 1897
—1901). I "De klassiska riktlinierna
för Kants filosofiska utveckling" (i
Hum. vet. samf:s i Lund årsberättelse
28 Svenska män och kvinnor III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
