Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertzberg, John - Hertzberg-Beyron, Brita - Hertzman-Ericson, Gurli - Herulf, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hertzberg-Bey ron
436
Herulf
Brita Hertzberg-Beyron.
utlandet gjorde han en energisk och
förtjänstfull insats. — Gift 1) 1900
med Fcmny Moberger, † 1922; 2) 1924
med Naëmi Loodin. A. E.
Hertzberg-Beyron, Olga Brita
Lovisa, opera- och konsertsångerska
(sopran), f. 19 okt. 1901 i Norrköping.
Föräldrar: lagerföreståndaren John
Hertzberg och Mathilda Nilsson. —
Efter sångstudier 1920—21 för I. ocli
H. Brag i Stockholm och 1922 för
L. Mantler i Berlin var H. 1922—24
elev vid K. teaterns operaskola, och
därunder sjöng hon Anna i
"Värmlänningarna". Hennes egentliga
debutroller pä K. teatern voro titelrollen i
"Mignon" och Mimi i "Bohéme" 1924.
Hon har sedan 1924 varit engagerad
vid denna scen, varjämte hon
gästspelat och konserterat i Köpenhamn,
Oslo, Helsingfors, Riga, Prag ocli
Budapest. H:s rollgalleri är ovanligt
omfattande; utom ovan anförda
roller har hon inom den klassiska
repertoaren utfört bl. a. titelrollen i
"Ifi-genia i Aulis", Grevinnan i "Figaros
bröllop", Donna Anna i "Don Juan",
vidare en rad huvudroller i wagner
-repertoaren, ss. Senta i "Den flygande
holländaren", Elisabeth i
"Tannhäuser", Elsa i "Lohengrin", Sieglinde i
"Valkyrian", Isoide i "Tristan ocli
Isoide" och Eva i "Mästersångarna i
Nürnberg", samt några huvudroller i
verdioperorna, ss. Leonora i "Ödets
makt", Elisabet i "Don Carlos" och
titelpartiet i "Aida". Bland hennes
övriga partier må nämnas titelpartiet
i "Martha", Margareta i "Faust",
Micaëla i "Carmen", Tatjana i
"Eugen Onegin", Lisa i "Spader Dam",
Giulietta i "Hoffmanns äventyr",
titelpartiet i "Tosca", Martha i
"Låglandet", titelpartiet i "Jenufa",
Mi-kal i "Saul och David", Psyke i
"Eros och Psyke", Neil i "Maskinist
Hopkins", Marianne i "Kavaljererna
på Ekeby", titelpartierna i "Katerina
Ismailova" ocli "Katlirin" samt i sv.
verk Elisiv i "Adils och Elisiv",
Kersti i "Kronbruden",
titelpartierna i "Judith" ocli "Birgitta" samt
Unn i "Fredlös". Hon har även sjungit
operettpartier ss. Beatrice i
"Boccac-cio", Rosalinda i "Läderlappen", Saffi
i "Zigenarbaronen", Hanna Glawari i
"Den glada änkan" och Angèle Didier
i "Greven av Luxemburg". -— H. hade
redan omkr. 1930 befäst sin ställning
som K. teaterns främsta dramatiska
sopran. Hennes mycket omfångsrika,
kultiverade och skönt klingande
stämma förmedlar ej minst med stor
pregnans hennes gripenhet inför
uppgifterna. Hennes medfödda dramatiska
instinkt liar med hjälp av ständigt
mer förfinade mimiska och plastiska
uttrycksmedel givit övertygande
tolkningar av scenens människoöden, i
vilken tid eller vilken miljö de än
utspelas. Bland hennes yppersta
prestationer må framhållas Isoide,
Elisabeth, Tatjana, Tosca, Jenufa ocli
Kersti. Hennes Elisiv, Judith,
Birgitta och Unn samt Katlirin utfördes
vid världspremiärer; Leonora,
Elisabet i "Dou Carlos", Jenufa, Psyke,
Neil, Marianne och Katerina
Ismailova vid sv. urpremiärer. H. erhöll
1933 Litteris et artibus samt
utnämndes 1940 till hovsångerska och blev
1943 led. av Mus. akad. — Gift 1)
1927—29 med kantorn Hadar
Hel-lerstedt; 2) 1932 med hovsångaren
Einar Beyron. G. T.
Hertzman-Ericson, Gurli,
författarinna, f. 3 nov. 1879 i Göteborg.
Föräldrar: köpmannen Oscar
Hertz-man och Märta Skröder. — H.
genomgick Mathilda Halls flickläroverk i
Göteborg och bedrev därefter
målar-studier för Georg Pauli samt reste till
England för att utbilda sig till
språklärarinna. Hon studerade vid
Cambridge Training College, där
undervisningen hade en starkt social
inriktning och där repr. för den engelska
Gurli Hertzman-Ericson.
Gustaf Herulf.
arbetarrörelsen ofta föreläste. Hon
erhöll diplom från S :t Andrews
univer-sity i Edinburgh för examen i engelsk
litteratur och var en tid guvernant i
Dalsland. Hon debuterade som förf.
1903, då lion utgav "Från mor till barn.
Sagor för stora och små". Barnen bli
gärna huvudpersoner även i H:s
senare författarskap, som rymmer både
stockholms- och bygdeskildringar i
traditionell stil, återgivna med säker
lokalfärg och lyrisk värme. Hon slog
1923 igenom med den idylliska
stockholmsromanen "Huset med
vindskuporna", varefter följt novellsamlingar
och romaner, bl. a. den av fördjupad
människokännedom präglade
släkt-och bygdeskildringen "Av jord är du
kommen..." (1935). H:s
författarskap präglas av trovärdig realism och
god psykologi. — Sitt intresse för
sociala och humanitära frågor har H.
ådagalagt även inom freds- och
kvinnorörelsen, där hon intagit en
framskjuten plats bl. a. som ordf. i
stockholmskretsen av Internationella kvinnoförb.
för fred och frihet. Hon redigerade
Rösträtt för kvinnor 1913—18 och var
1937—42 sekr. i Sveriges förf.-fören.
—■ Gift 1900 med ingenjören Olof
Ericson. R. A.
Herulf, Gustaf Georg,
tandläkare, f. 2 juli 1S92 i Östersund.
Föräldrar: lantbrukaren Georg Persson
och Brita Lisa Palm. — Efter
student-ex. i Sundsvall 1912 studerade H.
några år vid Stockholms högskola samt
inskrevs vid Tandläkarinst. 1916 och
avlade tandläkarex. 1920. Sedan sistn.
år bedriver lian tandläkarpraktik i
Stockholm. Han blev 1921 assistent
vid Tandläkarinst:s tandfyllnadsavd.
och 1922 vid dess kirurgiska avd.,
1923 assistent, tf. laborator och
föreståndare vid dess
röntgenlaboratorium och 193S laborator därstädes.
H. var tandläkare vid Venngarns
uppfostringsinrättning 1920—21 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
