Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselbom, Otto - Hesselgren, Kerstin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hesselgren 438 Hesselgren
Kerstin Hesselgren.
(gesäll 18G9) och samtidigt gick på
Slöjdskolan (nuv. Konstfackskolan).
Han genomgick Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsskola 1874—
76, var under några år resepredikant
i Norrland och därefter återigen
målare i Stockholm samt extraelev vid
Konstakad. 1SS8—95. Han arbetade
sedan under ytterst svåra ekonomiska
förhållanden, tills han omkr. 1905
genom vänners mellankomst kunde slå
sig ned på egen tomt i Säffle i
Värmland. — H:s tidigare verk med deras
omsorgsfulla detalj redogörelse
präglas av 1880-talets realism, men på
Stockholmsutställningen 1897
debuterade han med bl. a. "Dalsländsk utsikt
i morgonljus", utfört i den nationella,
monumentalt dekorativa stil, som vid
denna tid gjorde sig så starkt
gällande i sv. måleri. Ur H:s konst, som
företrädesvis skildrar hans dalsländska
och värmländska hembygd, talar en
äkta ingivelse och ett fosterländskt
patos, som trotsar den
panoramamässiga uppläggningen och den stundom
torftiga, stundom grälla koloriten.
Hans huvudverk är den stora
oljemålningen "Vårt land", som ban signerat
1902 och som inköptes av Nat. mus.
1910. Den återges på en sv.
lyxtele-gramblankett. H. deltog flitigt och
framgångsrikt i utställningar både
hemma och utomlands t. ex. i Berlin,
München, Paris, Venedig, Rom. Han
invaldes 190G i Union internationale
des Beaux-Arts et des Lettres i Paris,
1909 i The North British Academy
och 1910 i Hagenbund i Wien. Han är
bl. a. repr. i mus. i Wien, Venedig och
i ungerska och italienska
privatsamlingar. H:s änka donerade 11 av hans
målningar till Nat. mus. —- Gift 1)
1877 med Johanna Magdalena
Englund, † 1890; 2) 1900 med Johanna
Carolina Öberg. Th. N., B. W.
Hesselgren, Kerstin,
socialpolitiker, f. 4 jan. 1872 i Torsåkers skn,
Gävleb. län. Föräldrar:
provinsialläkaren Gustav Alfred II. och Maria
Wærn. — H. utbildade sig som faderns
biträde till sjuksköterska och tog
fältskärsex. Efter att ha genomgått
skolkökslärarinneutbildning i
Stockholm 1895—96 och i Kassel i
Tyskland 1896—97 var H. 1897—1906
föreståndarinna för Sällskapets för
folkundervisningens befrämjande Högre
folkskolas hushållsskola i Stockholm.
År 1905 avlade hon vid Bedford
college i London sanitary-inspector-ex.,
avsedd för blivande bostads- och
yrkesinspektörer, biträdde därefter vid
organiserandet av Stockholms stads
bostadsinspektion och var 1906—09
dess första bostadsinspektris. År 1909
blev hon tf. och 1912 ord.
skolköks-inspektris vid Stockholms folkskolor;
samtidigt bidrog hon till ordnandet av
elevbespisning, skollovskolonier och
andra sociala förbättringsåtgärder
vid folkskolorna samt organiserade
och ledde kurser i olika slag av
socialpolitik. År 1912 blev hon den första
yrkesinspektrisen i Sverige; som
sådan kvarstod hon till 1934. Under
första världskriget bidrog hon till
krispolitiken bl. a. genom att
organisera olika slag av reservarbeten för
kvinnor. Hon blev led. av
Folkhushåll-ningskommissionens kvinnoråd och
kom under de senare krigsåren att
framstå som en av de ledande sv.
experterna i socialpolitiska frågor. År
1919 deltog hon som sakkunnig vid
den första internat,
arbetarkonferen-sen i Washington, och vid de följande
i Genève som expert 1923 och 1927—
33 samt som Sveriges delegat 1934—
36. Samtidigt var hon sakkunnig i
den sv. delegationen vid Nationernas
förbunds församling i Genève 1928
och 1930, suppleant i den sv.
delegationen 1931 och 1932 samt Sveriges
delegat 1933—35, 1937 och 1938. I
Genève vann H. stor popularitet
genom sin förmåga att göra sin stora
sakkunskap intresseväckande. Åren
1925—28 var hon ordf. i Internat,
fören. för sociala förbättringar inom
industrin. Från 1920-talets början
spelade H. en ledande roll inom den
sv. kvinnorörelsen. Hon var 1922—30
ordf. i Sveriges frisinnade kvinnors
riksförb., därefter i Sv. kvinnors
vän-sterförb., tillhörde den trängre
kretsen kring den politiska veckotidn.
Tidevarvet med radikalt pacifistisk
och demokratisk tendens och blev 1931
ordf. i Sv. kvinnors nationalförb. Hon
tillhörde första K. 1921—34 och
Andra K. 1937—44. Hon var den mest
betydande bland riksdagens kvinnliga
led. på sin tid, inflytelserik inte
endast genom sin kunnighet utan även
genom sin godhet, humor,
optimistiska idealism och stora talarförmåga.
H:s riksdagspolitiska insats tillhör
socialpolitiken; vid sin första riksdag
blev hon led. av andra lagutskottet, där
hon var v. ordf. 1939 och 1940. Åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
