- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
442

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hesselman, Jonas - 1. Hessenstein, Hedvig Ulrika von, riksgrevinna, se Taube - 2. Hessenstein, Fredrik Vilhelm von - Hessle, Christian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Hessenstein

442

Hessle

Jonas Hesselman.

ytterligare, och genom licensgivning
till ett stort antal ledande
motorfabriker i alla större industriländer har
denna lågtrycksmotor funnit en
mångskiftande användning jorden runt. —
H. sålde 1941 sina intressen i
Hesselman motor Corporation ab. och drog
sig tillbaka till privatlivet. Utanför
sin tekniska gärning har han
skiftande kulturella intressen och särskilt på
senare år har han ägnat stort intresse
åt samlande av konst, främst modernt
sv. måleri. — H. blev led. av Ing. vet.
akad. 1920 och erhöll dess stora
guldmedalj 1929 samt invaldes i Vet. akad.
1934. — Gift 1904 med Anna
Strandeli. S. R.

1. Hessenstein, Hedvig Ulrika
von, riksgrevinna, se Taube.

2. Hessenstein, Fredrik
Vilhelm von, furste, riksråd, militär,
f. 5 mars 1735, † 27 juli 1808 på
egendomen Panker i Holstein. Son till
konung Fredrik I och H. 1. -—• H.
utnämndes redan 1741 tills, med sin
yngre bror, Carl Edvard von H., till
tysk kejserlig riksgreve och blev följ.

år sv. greve; han erhöll fransk
överstetitel och blev sv. överste 1747. Då
pommerska kriget utbröt 1757, var han
generalmajor och inträdde på egen
begäran vid fältarmén. H. visade sig
som befälhavare i en del smärre
strider vara en ganska dugande militär.
Då mössorna efter kriget drevo
igenom omorganisation och nedskärning
av försvaret, insattes H. såsom lierad
med mösspartiet i den kommission för
fästningsbyggnaderna i Finland, som
1766 tillsattes för att avkoppla
Augustin Ehrensvärd från ledningen av
Finlands försvarsanstalter.
Revolutionsdagen 19 aug. 1772 synes H. tills,
med Pechlin ha haft för avsikt att
söka organisera motståndet mot
konungen pä Skeppsholmen, då
majoriteten av flottans officerare ansågs ha
sympatier för mösspartiet, men
före-koms genom en snabb aktion av den
kungatrogne konteramiral Tersmeden.
H. erbjöds strax därefter högsta
befälet i huvudstaden närmast under
konungen men vägrade och insattes i
arrest i kungens egna smårum på slot-

tet. Han uppgav snart sin ställning
som f. d. mösspolitiker, särskilt som
Gustav III utmärkte honom med
nåde-bevisningar; han blev 1772 tysk
riksfurste och 1773 sv. fältmarskalk och
fick rang av en av rikets herrar. H.
deltog bl. a. i utarbetandet av det nya
reglementet för infanteriet (1776).
Han utnämndes s. å. till riksråd och
generalguvernör i Pommern. År 1785
förklarades H. även för furste och
kallades av Gustav III "vår käre
frände" samt fick 1799 i Sverige
epitetet Durchlaueht. S. å. råkade de
emellertid i delo med varandra om
besittningsrätten till Ekolsund, varvid
H. fick finna sig i att förlora. Som
generalguvernör visade han sig
påverkad av upplysningstidens idéer.
Livegenskapen upphävdes på de kungliga
domänerna, och egendomsherrens rätt
att helt enkelt nedlägga
underlydande bondgårdar avskaffades. Helst
vistades han emellertid på resor, i Paris
eller på sina gods i Holstein och synes
särskilt under de kritiska åren 1788
—91 ha försummat sitt
generalguver-nörskap. H. drabbades 1791 av
konungens onåd, uppsökte denne i Aachen,
begärde och fick avsked som
generalguvernör samt miste riksrådstiteln. —
H. var en både begåvad och bildad
man, som var känd för en viss
excentricitet — "glad, kvick och en smula
omoralisk", säger en iakttagare i
Paris 1782. Han kunde i umgänget
vara såväl charmerande och älskvärd
som motsatsen. Han blev
serafimer-riddare 1755. — Ogift. T. H.

Hessle, Christian Waldemar,
zoolog, f. 17 mars 1S90 på Hjälmared
i Alingsås landsförs. Föräldrar:
godsägaren Bengt Waldemar H. och Gerda
Holmgren. — H. blev student i
Göteborg 1909 och bedrev därefter
biologiska studier i Uppsala, där han blev
fil. mag. 1914, fil. lic. 1916 och fil. dr
1917. Han företog en forskningsresa
till Söderhavsöarna 1917—18, och
efter återkomsten var han docent i

Fredrik Vilhelm von Hessenstein. Samtida
kopparstick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:35:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/3/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free