Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Hildebrand, Karl - 7. Hildebrand, Sune - 8. Hildebrand, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hildebrand
457
Hildebrandsson
vanliga mått. H. liar gjort stora
insatser som historisk forskare, som
urkundsutgivare, som tidningsman, som
politiker, som aktivt verksam inom
den gren av finansförvaltningen, som
faller under riksgäldsfullmäktiges
domvärjo, och slutligen som ledare av
privata affärsföretag. På grund av
sin måttfullhet och sin objektivitet
liar H. alltid bemötts med stor
aktning av politiska motståndare. —
H:s författarskap är synnerligen
omfattande. Hans tidigare historiska
forskning behandlade mestadels
1500-talet; senare har han specialiserat sig
på modern historia. Bland hans
tidigare arbeten må särskilt nämnas
"Stockholms historia" (i "Stockholm",
utg. i samband med 1897 års
utställning, 1897), samt drsavh. "Johan III
och Europas katolska makter" (1898).
En rad polemiska skrifter liar flutit
ur H:s penna: "Arbetarnes
föreningsrätt" (1899) (där lian försvarade
denna rätt), "Demokrati" (1913),
"Kommunal eller enskild drift?"
(1914). Sina intryck och upplevelser
som resenär i centralmakternas
länder under det första världskriget har
H. skildrat i "Ett starkt folk" (1915)
och "Donaumonarkien i krig" (1915).
En god inblick i
kristidsförvaltningens verksamhet ge H:s på offentligt
uppdrag utarbetade skrifter "De
svenska statsmakterna och
krigstidens folkhushållning" (1917—20) i
fyra delar omfattande tiden
1916—-maj 1920, samt "Handbok i
folkhus-hållningsfrågor" (1917; ny uppl., 1—
2, 1918—19). Ett synnerligen
värdefullt bidrag till kännedomen om
Sveriges historia under det första
världskriget och under åren närmast före
detta utgör den av H. författade delen
i "Sveriges historia till våra dagar",
"Gustav V" (14, 1926). Ett
omfattande historiskt-biografiskt verk är
"Gustaf V som människa och regent" (1,
1945; behandlar tiden 1S5S—1911. Ett
Karl-Gustaf Hildebrand.
bd rörande den följande tiden är
under utarbetande). Det innehåller den
första utförligare framställningen av
den sv. utrikes- och unionspolitiken
alltifrån lS80-talet och klarlägger
kronprinsens, senare kung Gustavs
roll inom denna. H:s senaste
arbeten ha i övrigt behandlat
samtida ekonomiska och politiska
problem, "Det gamla och det nya Kina"
(1927), "Sovjetunionens femårsplan
och exportpolitik" (1931),
"Fackföreningsrörelsen och samhället" (tills,
med A. Brunius, 1934) och "Afrika"
(1936). H. har vidare utgivit
översiktsverket "Riksgäldskontoret 1789—•
1934" ("Sveriges riksdag", 13, 1934),
samt redigerat sv. upplagor av Chr.
Christensen, "Världen i går och i dag"
(1—3, 1936—37), och
Vogel-Jørgen-sens samtidshistoriska arbete, på
svenska kallat "Världen sedan 1914"
(1—2, 1939). — Gift 1900 med
Elisabeth af Geijerstam. Å. Th.
7. Hildebrand, S u n e Hildebrand,
språk- och biblioteksman,
urkundsutgivare, f. 31 maj 1879 i Stockholm, †
18 maj 1922 därstädes. Son till H. 4.
— Efter mogenhetsex. 1897 i
Stockholm blev H. fil. kand. i Uppsala 1903.
fil. lic. 1908 och fil. dr där 1909 samt
var docent i tyska språket vid Uppsala
univ. 1909—1*6. Han ingick 1912 som
tjänsteman vid K. bibi. och var från
1918 tf. andre bibliotekarie där. År
1919 blev han sekr. i Personhist.
samfundet och red. för Personhist. tidskr.
H. debuterade som språkman med
drsavh. "Die Discourse der Mahlern,
Zürich 1721—23, und Der Mahler der
Sitten, Zürich 1746, sprachlich
ver-glichen. Ein Beitrag zur Geschichte der
nhd. Schriftsprache in der Schweiz"
(1909). Han utgav en omarb. uppl. av
O. Hoppe "Svensk-tysk ordbok" (1916,
senare omtryckt). Sedan H. övergått
till bibl.-banan, ägnade han sig
alltmer åt historiska studier. Under
verksamheten vid K. bibi :s
handskrifts-avd. skrev han om von Engeströmska
bibi. (Nord. tidskr. för bok- och
bibl.-väsen 1919). Han översatte och
kommenterade "En holländsk
beskicknings resor i Rvssland, Finland ocli
Sverige 1615—1616" (1917) samt
utgav "Karl XI :s
almanacksanteckning-ar" (1918) och "Hakvin Spegels
dagbok" (1923); även de båda senare
försåg han med vidlyftig, värdefull
kommentar. H. var en fint bildad, lärd
och kritisk humanist med stor
personlig charm. — Gift 1914 med fil. lic.
Anna Wilhelmina Carlson, andre
bibliotekarie vid K. bibi. 1934—45. —
Litt.: O. Wieselgren i Personhist.
tidskr. 1922. B. H—d.
8. Hildebrand, Bengt Olof
Hildebrand, historiker, f. 4 febr. 1893 i
Lund. Son till H. 5. — H. blev student
Bengt Hildebrand.
i Lund 1912, avlade fil. kand.-ex. 1920
och kansliex. 1921, båda i Lund, blev
fil. lic. i Stockholm 1935 och
disputerade där 1937 (fil. dr 1939). Han är
docent i historia vid Stockholms högskola
sedan 1938 och bitr. sekr. i
Riksheral-dikerämbetet sedan 1942. H. var
amanuens i Kommerskollcgium 1922—24,
medl. av Nord. familjeboks red. 1924
—37, därav från 1927 som red.-sekr.,
samt är red. för Sv. biografiskt
lexikon sedan 1937. Han var tillika sekr.
i Personhist. samfundet och red. för
Personhist. tidskr. 1928—45. — H.
har utövat ett mycket omfattande, av
bred kulturhistorisk lärdom,
nyanserad uppfattning och fin stilkonst
präglat historiskt författarskap på
vidsträckta områden. Inom den
nordiska medeltidsforskningen märkes
lians mönstergilla och djupgående, på
huvudsakligen rättshistoriskt
material grundade undersökning "Esbjörn
Blåpanna och hans arvingar" (i
Personhist. tidskr. 1934). Den nordiska
lärdomshistorien har H. riktat genom
de båda stora och betydande verken
"C. J. Thomsen och hans lärda
förbindelser i Sverige 1816—1837" (1—2,
1937—38, i Vitt. akad:s handl., del
44: 1—2; del 1 framlagd som drsavh.)
och "Kungl, svenska
vetenskapsakademien. Förhistoria, grundläggning
och första organisation" (1939),
utarbetad på akad:s uppdrag, samt
genom ett stort antal mindre studier,
bl. a. uppsatser om Bror Emil och
Hans Hildebrands vetenskapliga
insatser (i Fornvännen 1934, 1943 och i
Scandia 1943) och om Kilian Stobæus
(i K. Hum. vet. samf:s i Lund
årsberättelse 1933—34, 7),
"Kardinal Stefano Borgia och Sverige"
(Lychnos 1937) samt bibliografiska
översikter (bl. a. en över
numisma-tisk och arkeologisk litteratur i
Fornvännen 1935 och en om C. W. Scheele
i Lychnos 1936). — Framför allt har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
