Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hillberg, Emil - Hillberg, Linnéa, skådespelerska, se nedan - 1. Hillberg, Olof - 2. Hillberg, Anna - 3. Hillberg, Linnéa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hillberg
461
Hillberg
Olof Hillberg.
borg och 1S74 vid Sv. teatern i
Helsingfors. Hösten 1878 återvände H.
till Stockholm ocli var under ett par
är anställd vid Nva teatern och
Dramatiska teatern, där lian med största
framgång spelade roller som
Wallenstein i Schillers "Wallensteins död",
Krogstad i Ibsens "Ett dockhem" ocli
Jacques i Strindbergs "Gillets
hemlighet". En avgörande seger inhöstade
han med tolkningen av Jago i
Slia-kespeares "Othello". I avsikt att
upprätta en stort anlagd sång- och
talscen förhyrde H. 1880 Nya teatern i
Göteborg, vilken lian omdöpte till
Stora teatern. Företaget gick dock
redan efter några månader över styr,
ocli hösten 1881 var han ånyo i
Stockholm, denna gång vid Nya teatern.
Vid urpremiären på Strindbergs
"Mäster Olof", som ägde rum på denna scen
s. å., skapade lian som Gert
bokprän-tare en av sina mest berömda
scengestalter. Ett par år senare uppfördes
Ibsens "Brand", varvid H. spelade
titelrollen. Åren 1886—97 verkade han
vid Dramatiska teatern. Bland hans
roller under dessa år märkas
titelrollen i Moliéres "Tartuffe", Ulrik
Brendel i Ibsens "Rosmersholm" och
Petrucchio i Shakespeares "Så tuktas
en argbigga". År 1897 tog H.
engagemang vid de Ranftska
stockholms-scenerna Vasateatern och Sv. teatern;
bland rollerna från denna epok
märkas titelrollen i Strindbergs "Gustav
Vasa", en serie betydande Ibsenroller
samt titelrollen i Tor Hedbergs
"Johan Ulfstjerna", som han kreerade vid
urpremiären. Ett intressant
experiment företog H. säsongerna 1901—02,
då han startade ett turnésällskap,
kallat Sydsv. skådebanan, vilket
visserligen icke blev långvarigt men fick
betydelse genom att han där uppfostrade
en ung skådespelargrupp, varibland
flera senare gjort insatser i sv. teater.
— År 1908 övergick H. till den ny-
organiserade Dramatiska teatern, där
han kvarstod till 1919. Bland hans
roller från denna tid märkas Biskop
Brask i "Mäster Olof", Relling i
Ibsens "Vildanden", Knox i Björnsons
"Maria Stuart i Skottland" och
framför allt titelrollen i Strindbergs
"Fadren", där han ånyo nådde en
höjdpunkt i sitt skapande. -— H. drog
sig tillbaka till privatlivet 1919;
sista gången uppträdde lian på scenen
1927 på Konserthuset som Johan
Ulfstjerna. ■— H. tillhör de största
gestalterna i sv. skådespelarkonst. Främst
står han som realismens skapare; en i
sin verklighetstrogna psykologi så
hänsynslös och skakande
människoskildring som den H. inledde var
något på sv. scen tidigare okänt. Han
blev inom sin konst vad Strindberg
var för litteraturen. Med sin mäktiga
dramatiska kraft var han på ett
sällsynt sätt ägnad att återgiva stora,
auktoritativa figurer, som genom sin
andliga resning skiljer sig från sin
omgivning. Han lät sig dock icke
infångas under något estetiskt program
och var minst av allt doktrinär. Hans
oroliga ande drev honom ständigt ut
på nytt sökande, och han förblev
alltid oberäknelig: "ojämn och
oberäknelig, en de våldsamma
impulsernas man, har han än träffat
pricken, än nöjt sig med en half träff
och än snuddat förbi målet. Han
har ibland kunnat nöja sig med att
vara korrekt, men man har aldrig
varit säker på att han ej vilken dag
som helst skulle skaka korrektheten
av sig och ge en ny, intensiv och
fullblodig karaktärsskildring" (Georg
Nordensvan). I sammanhang därmed
står hans mångsidighet som
skådespelare, ty även om han i främsta
rummet kunde tyckas ägnad till
tragiker, kunde lian nå lika högt inom
det moderna skådespelet och komedin.
För sv. teater har lian haft stor
betydelse även genom att lian visat
många hängivna efterföljare vägen
till en fördjupad och alltmer
verklighetstrogen människoframställning.
— H. var även livligt verksam som
översättare för scenen. Han erhöll
1891 Litteris et artibus. — Gift 1876
med skådespelerskan Augusta
Elisabet (Lisen) Thulin. — En son till H.
är skådespelaren Gösta Nils Fredrik
II., f. 28 juli 1S77, efter engagemang
vid Vasateatern, Sv. teatern och
Sydsv. skådebanan knuten till
Dramatiska teatern 1907—38. S. T.
Hillberg, L inn é a,
skådespelerska, se nedan.
1. Hillberg, Bernhard Olof,
skådespelare, teaterdirektör, f. 27 febr.
1887 i Göteborg. Föräldrar:
köpmannen Lars Albert H. och
Josephine Constance Hök. — H. debutera-
Anna Hillberg.
de hos Hjalmar Selander på Stora
teatern i Göteborg år 1907 som
Härved Boson i Frans Hedbergs
"Bröllopet på Ulfåsa" samt var därefter
knuten till detta sällskap 1907—12.
Från 1913 var han under tjugufem år
verksam som teaterledare i
landsorten. H. har alltid lagt sig vinn om en
god repertoar. Sålunda gav han bortåt
3 000 Strindbergsföreställningar,
därav "Mäster Olof" inemot 500 gånger.
Han har även givit åtskilliga
urpremiärer för sv. scen, bland dem Tor
Hedbergs "Perseus och vidundret".
H. är en skådespelare med stor
teknisk rutin och mångsidig scenisk
erfarenhet, som tillvunnit sig stor
popularitet hos landsortens teaterpublik.
— Gift 1914 med skådespelerskan
Anna H., i. Johansson (H. 2). A. L.
2. Hillberg, Anna Wilhelmina,
skådespelerska, f. 23 okt. 1889 i
Linköping. Föräldrar: grosshandlaren
Johan Gustaf Johansson och Ida
Wilhelmina Hagberg. ■—- H. genomgick
1904—06 Dramatiska teaterns
elevskola och var åren 1907—13
engagerad vid Lindroths, Selanders och
Rönnblads sällskap. Med undantag för
spelåret 1923—24, då H. gästspelade
vid Sv. teatern i Stockholm, utgjorde
hon under åren 1913—37 den bärande
kvinnliga kraften vid Olof Hillbergs
sällskap. Till H:s många sceniska
framgångar ha bidragit hennes
eleganta apparition, vackra röst, ett
varmt och rikt
konstnärstemperament och en gestaltskapande fantasi
av betydande mått. — Gift 1914 med
teaterdirektören Olof Hillberg (H. 1).
A. L.
3. Hill berg, L in n é a Paulina,
skådespelerska, f. 26 okt. 1892 i
Uddevalla. Föräldrar: stationsskrivaren
Anders Gustaf Nilsson och Paulina
Stångberg. Svägerska till H. 1. —
Efter engagemang hos Karin
Swan-ström 1914—18 och hos Hjalmar Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
