Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiorter, Olof - Hippel, Oscar - 1. Hirdman, Maj - 2. Hirdman, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hippel
464
Hirdman
Oscar Hippel.
oexaminerad, kallades till docent ocli
förordnades att under A. Celsius’
utländska resa uppehålla
undervisningen i astronomi. Då Celsius återvände
hem 1737, fick lian H., sin blivande
svåger, till amanuens. Efter Celsius’
död 1744 erhöll H. 1746 en för honom
vid univ. inrättad befattning som
observator regius och blev därjämte
observatoriets prefekt. — Som
astronom var H. till stor del självlärd,
men han utförde inom den praktiska
astronomin och i undervisningen ett
mycket förtjänstfullt arbete. I 35 år
arbetade lian oförtrutet på
"Astro-nomiæ Atlantica", ett planerat stort
verk med sol- och måntabeller, vilket
lian oavlåtligt förbättrade men aldrig
publicerade. Stor uppmärksamhet i
den lärda världen väckte lian 1741
genom sin viktiga upptäckt, att
norrskenet inverkar på magnetnålen; lian
skrev därom "Om Magnet-Nålens
Åtskillige ändringar..." (Vet. akad:e
handl. 1747). I dec. 1743 fann H. den
efter liand mycket ljusstarka kometen
av 1743—44, som dock dagen innan
iakttagits av en schweizare och
därför ej kom att bära H:s namn; i Vet.
akad: s handl. (1745, 1746)
publicerade han tre uppsatser om den. H.,
som var sin tids främste kronolog i
vårt land, utgav 1734—50 årligen
almanackor, från 1747 på uppdrag av
Vet. akad., samt publicerade
astronomiska och nautiska kalendrar.
Därjämte utförde lian bl. a. talrika
meteorologiska observationer och
bestämde breddgraden för en rad orter
i mell. Sverige. Sina instrument och
böcker skänkte han till Uppsala
observatorium. Han blev led. av Vet.
akad. 1745. — Gift 1742 med Sara
Märta Celsius. — Litt.: N. V. E.
Nordenmark, "O. H." (bilaga till Vet.
akad:s årsbok 1942). S. L.
Hippel, Oscar William, teolog,
skolman, f. 7 okt. 1881 i Göteborg.
Föräldrar: tillritaren Gustaf Nilsson
och Augusta Olsson. ■— H. avlade
mogenhetsex. i Göteborg 1901, varefter
han blev fil. kand. vid Göteborgs
högskola 1906, fil. lic. 1910 och fil. dr
1914. Därefter studerade han teologi
i Uppsala, där lian avlade teol.
kand.-ex. 1917 och följ. år förordnades till
docent i kyrkorätt; 1918—24 var han
lärare och examinator i samma ämne
men flyttade sedan till Lund, där lian
1923 blev teol. lic. och 1926 teol. dr.
Följ. år prästvigdes han i Västerås.
H. tjänstgjorde 1925—28 som tf. prof.
i praktisk teologi med kyrkorätt i
Lund. Sistn. år uppfördes han i andra
rummet på förslag till denna
professur. Han var lektor i
kristendomskunskap vid folkskoleseminariet i
Göteborg 1925-—33, sedan 1932 tjänstgör
lian i samma befattning vid
Hvitfeldt-ska högre allm. läroverket där. Sedan
1928 är han docent i sv. kyrkohistoria
Maj Hirdman.
vid Göteborgs högskola. Åren 1932—
36 var han led. av domkapitlet i
Göteborg. — H. har utvecklat en omfattande
vetenskaplig produktion inom
kyrkorättens och kyrkohistoriens domäner,
vilken inleddes med drsavh.
"Kyrkolagskommittén 1824—46" (1914) och
sedan fortsatts med en rad
kyrkorättsliga arbeten samt arbeten om
den sv. romantikens religiösa
betydelse. — Gift 1918 med Gunhild
(Gulla) Henriette Sofia Emilia
Maria Wingren. T. M., G. C.
1. Hirdman, Anna Maria (Maj),
författarinna, f. 27 juli 1888 i
Norbergs skn, Västmanl. län. Föräldrar:
uppfinnaren Lars Magnus Eriksson
och Matilda Eriksson. — H., som
enligt egna ord i en självbiografisk skiss
(i "Ansikten", 1932) är född "inom
det allra fattigaste proletariatet", har
framträtt som en ursprunglig och
temperamentsfull skildrare framför allt
av hårda arbetarförhållanden. Hon
debuterade 1921 med den starkt
samhällskritiska och delvis
självbiografiska romanen "Anna Holberg" om en
intellektuell arbetarkvinnas
utveckling, ett ämne, som hon delvis
återkommit till i den skakande romanen
"Kämpande liv" (1925). H. har
dessutom utgivit boken "Resa till
Amerika" (1926) och diktsamlingen
"Hjärtats ballader" (1928) samt flera
novellsamlingar, ss. "Människoträsket"
(1922), "Kamp" (1928), "Maja i
Dalarna" (1930), de moderna
äktenskapsskildringarna "De förlorade
barnen ..." (1934), "Vingar mot ljus"
(1939), i vilken även sagor ingå, samt
"I törn och i blomma" (1944) med
motiv från bildningsrörelsernas
tillblivelse. År 1945 erhöll hon för
romanen "Uppror i Järnbäraland"
första pris i en av tidn. Vi anordnad
romantävlan. Som barnboksförf. har
H. blivit känd genom "Den förtrollade
eken" (1934) och "Den underbara
butiken och andra sagor" (1935). —
Gift 1912 med studierektorn Gunnar
Hirdman (H. 2). — Litt.: H.
Ahlenius, "Arbetaren i sv. diktning"
(1934). R. A.
2. Hirdman, Gustav Gunnar,
folkbildningsman, f. 12 sept. 1888 i
By skn, Kopparb. län. Föräldrar:
hyttarbetaren Gustaf Jansson ocli
Augusta östlund. — H., som
ursprungligen var industriarbetare vid
järnverk och mekaniska verkstäder, kom
tidigt i kontakt med Sv. socialistiska
ungdomsförb., där lian under den från
Gorki hämtade pseud. Gunnar Danko
framträdde som förf. till
revolutionära dikter. Åren 1910—11 var lian
elev vid Manfred Björkquists
nyupp-rättade folkhögskola i Hampnäs, och
därefter liar han vid sidan av
omfattande självstudier studerat bl. a. vid
den danska folkhögskolan Askov, i
Oxford och vid Brookwood College i
Förenta staterna. Som
folkbildningsman liar han framför allt tagit in-
Gunnar Hirdman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
