- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
472

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hjertén, Hakon - 1. Hjertén, Sigrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjertén 472 Hjertén

2. Hjertén, Karl E ak ön Ragnar,
ämbetsman, f. 31 dec. 1874 i Skara.
Bror till H. 1. —- Efter
mogenhetsex. i Skara 1893 avlade H.
hovrätts-ex. i Uppsala 1897. Han tjänstgjorde
1897—1907 i skilda befattningar i
Svea hovrätt, Göta hovrätt,
Kammarrätten och Stockholms rådhusrätt
samt utnämndes 1907 till fiskal i
Göta hovrätt, där han blev assessor
1909 och hovrättsråd 1910. H. var led.
och sekr. i
patentlagstiftningskommit-tén 1908—15 och har biträtt i
Justi-tie-, Finans- och Handelsdep. vid
lagstiftningen på det industriella
rättsskyddets, sparbanksväsendets och
föreningsväsendets områden m. m. Han
har även varit sv. delegat vid flera
internationella konferenser rörande
det industriella rättsskyddet samt
publicerat skrifter i bl. a. detta ämne.
Åren 1930—39 var H. generaldir. och
chef för Patent- och
registreringsverket, som under hans tid delvis
omorganiserades och för övrigt nådde en
betydande utveckling. — Gift 1907
med friherrinnan Eva Carolina
Dorotea von Gedda. S. R.

1. Hjertén, Sigrid Maria, f. 27
okt. 1885 i Sundsvall. Föräldrar: vice
häradshövdingen Svante E. och
Maria Rahm. — H. genomgick Högre
konstindustriella skolan i Stockholm
1906—10 och studerade vid Henri
Mattisses målarakad. i Paris 1910—
11 samt bosatte sig därefter i
Stockholm. Hon företog 1920—30
studieresor till Frankrike, Italien, Holland,
Tjeckoslovakien, Belgien och
Tyskland, 1933 till Sydfrankrike samt
1934 till Sicilien. Hon utställde första
gången 1912 på Salon Joël i
Stockholm tills, med "De åtta" och 1935 i
Göteborg tills, med maken Isaac
Grunewald ocli sonen Ivàn. Den stora
retrospektiva utställningen i
Konstakad. 1936 gav för första gången en
samlad överblick över hennes
produktion. Hon har deltagit i sv. utställ-

Sigrid Hjertén.

ningar i Amerika, Tyskland,
Frankrike, Holland, England, Norge ocli
Danmark. — Vid Högre
konstindustriella skolan utförde H. mest
utkast till vävnader och dekorativa
alster. I Paris lär hon lia varit Matisses
favoritelev bland de sv. målarna.
Hennes produktion från 1910-talet, som
omfattar huvudverk inom den sv.
expressionismen, röjer ett starkt
inflytande från läraren, ehuru omsmält i
ett personligt färg- och formspråk: en
utpräglad ytmässighet med stora
obrutna färgplan, rytmisk linjeföring,
rik användning av vertikaler i
kompositionen och en sval, nyansrik,
harmonisk kolorit. Teckningen är ofta
utpräglat antinaturalistisk.
Karakteristiska ex. äro "Den blå balkongen"
(1915), "Jeftas dotter" (s. å) och
"Konversation i Ateljén" (1917).
Hennes favoritmodeller voro maken
och framför allt sonen, som hon
avbildat i ett otal situationer. Hon
målade också stilleben och modellstudier
samt utsikten från Stadsgårdsateljén,
som hon i likhet med maken gav en

subjektiv färgprakt, — Den
intellek-tualistiskt medvetna karaktären hos
H:s tidiga målningar vek under
1920-talet. Formatet hlev mindre, och
färgintensiteten, särskilt i de
dominerande färgerna gult och rött, stegrades
våldsamt. Hennes konst blev en
visionär bikt, som med stor
sensibilitet återspeglade en kastning mellan
eruptiva orosutbrott och perioder av
lugn. Ex. utgöra "Negern" (1924),
de av ett intensivt färgregn och
vibrerande penselföring utmärkta
"Blondinen på terrassen" (1923) och "Fiskare
på Seinen" (1929), nya utsikter över
Strömmen och Stadsgården i
Stockholm med mönjeröda lyftkransskelett
och eldsprutande solnedgångshimlar,
sju fria omarbetningar efter Isaac
Grünewalds illustrationer till
Heidenstams "Vallfart och vandringsår"
(1933) samt blomstertavlor och
modellstudier. Den sydfranska resan
1933 och den sicilianska 1934 äro
av speciell vikt. Åren 1933—35 är
konstnärinnans produktivitet
intensivast och hennes måleri mest dra-

Hakon Hjertén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free