- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
473

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hjertén, Sigrid - 2. Hjertén, Gustaf - Hjort, se även Hjorth - Hjort, Anders - Hjort, Brita, pianist, se Hjort-Karström, s. 476 - Hjort, Daniel, adlad Hjortvipa - Hjort, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjertén

473

Hjort

matiskt. En speciell luftighet och
skimrande lyster i färgen når H.
under dessa år genom en ny teknik, ett
regn av sneda färgstreck, som gör
bilden vagare, mer konturlös och
bidrar till den overkliga, intensiva
stämningen: "Stående modell" (1935),
"Det mulnar, S:t Aubin" (s. &.), "De
tre ynglingarna" (s. å.), "Fasantupp
med julstjärnor" (1936). H. liar även
målat gouacher, mestadels på färgat
papper, som fått en lättare och
graciösare ton. Hon har även utfört
tem-peramålningar och träsnitt. Hennes
skapande avbröts 1936 av
sinnessjukdom. — H. är repr. i Nat. mus. samt
i Göteborgs och Malmö mus. — Gift
1911—37 med konstnären Isaac
Grunewald. — Litt.: C. Palme, "S. H."
(1936; Bonniers konstböcker); I.
Rydbeck, "S. H." (Konstrevy 1936).

R. S.

2. Hjertén, Svante Gustaf,
gruv-mekanist, f. 7 nov. 18S6 i Sundsvall.
Bror till H. 1. -—■ H. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1905 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
fackskola för bergsvetenskap 1910. Efter
anställning 1910—12 vid Elektriska
och mekaniska prövningsanstalten i
Stockholm blev H. 1912 gruvmätare
vid Trafikab.
Grängesberg—Oxelösunds förvaltning i Grängesberg, 1915
driftsingenjör där och 1935 förste
ingenjör. Som konsulterande liar han
lios flera av de mera betydande
gruvföretagen i Sverige ocli grannländerna
biträtt med en mångfald tekniska
problem, framför allt på det
gruv-mekaniska området. Han företog
1913—39 en mängd studiersor till
europeiska länder och även till
Förenta staterna. Under sin verksamhet
vid landets största gruvkoncern under
mer än trettio år utvecklades han till
en erkänt framstående specialist på
det gruvmekaniska området och kan
sägas för närvarande vara den i
landet, som har bästa översikt och kun-

Gustaf Hjertén.

skap i alla i samband med
gruvbrytning förekommande mekaniska
anordningar. H. kallades 1943 till
innehavare av en vid Tekn. högskolan
nyinrättad professur i gravbrytning. Han
liar publicerat ett antal arbeten inom
sitt forskningsområde. — Gift 1911
med Sigrun Stéenhoff. E. Ph.

Hjort, se även Hjorth.

Hjort Anders Olsson,
lantbrukare, fiolspelman, f. 27 okt. 1865 i
Bingsjö by, Rättviks skn, Kopparb.
län. Föräldrar: lantbrukaren Lönnfors
Olof Olsson och Lisbet Olsdotter. -—
H. är den siste i raden av Sveriges
gammaldags spelmän. Efter sin
läromästare Pekkos Per har H. förvaltat
ett rikt arv av marscher och
gånglåtar samt själv komponerat
åtskilliga, bl. a. "Trettondagsmarschen",
"Hjortingens marsch" och
"Åltomta-bromarschen", den sista ett
mästerstycke i festligt medryckande rytm.
H. liar givit konserter i hela landet och
blivit känd av en stor publik under
alla de år han varit knuten till
Skansen, där lian går i spetsen för
spelmännen vid midsommarfirandet. Ingen
nu levande spelman har ett så
ålderdomligt spelsätt som H., fyllt av
prydnadsfigurer och fioriturer. — Gift
1888 med Hjort Lisbet Mattsdotter.

M. R—g.

Hjort, Brita, pianist, se
Hjort-Karström, s. 476.

Hjort, Daniel Theodori, adlad
Hjortvipa (ett namn, som lian
ej använde), politisk agent, f.
antagligen i Värend av allmogesläkt, † 28
maj 1615 i Stockholm. — Efter
studier, sannolikt vid Uppsala univ.,
torde H. som informator ha vistats en
tid hos riksmarsken Claes Fleming i
Finland, varvid han genom att förmå
besättningen till myteri möjligen
bidragit till Åbo slotts kapitulation för
hertig Karl 1597. H., som därigenom
vann hertigens gunst, bedrev sedan i
tre år studier i Tyskland, bl. a. i
Leipzig, på dennes bekostnad och
återvände till Sverige med magistergrad
och titel kejserlig "poëta laureatus".
Han blev nu kanslist och sändes 1601
jämte Hieronymus von Birckholtz
och mäster Sigfrid Aron Forsius till
Torne lappmark för att undersöka
råmärken ocli skatteförhållanden i dessa
omstridda gränsmarker. H. gjorde
under flerfaldiga expeditioner
intressanta mätningar och iakttagelser, som
säkerligen fått avgörande betydelse
vid utarbetandet av den första
lapplandskartan i Sverige 1611. Han blev
det främsta redskapet för Karl IX :s
Finnmarks- och Lapplandspolitik.
Från en färd till Lappmarken 1605
författade H. en redogörelse (tryckt
i "Handlingar rörande Skandinaviens
historia", 39, 1S58), ett av de främsta

Hjort Anders Olsson. Trärelief av Bror
Hjorth.

dokumenten i dess tidigare
odlingshistoria. Denna resa bildar epok, då
II. nu grundlade en rad kyrkplatser,
kring vilka senare storsocknar vuxit
fram — Jockmock, Lycksele,
Arvidsjaur. Han lät bygga kyrkor, tillsatte
präster och organiserade tullen samt
fastställde på ting med lapparna två
kyrko- och marknadsperioder på året
(vid midvintern och fastan). År 1606
sändes H. som underhandlare till den
nye ryske tsaren, Vasilij Sjuiskij, för
att föreslå sv.-rysk militär samverkan
mot Polen, vilket dock gick om intet.
Efter Karl IX :s död togos hans
tjänster ej mer i anspråk av regeringen.
Han nedstacks 1615 efter ett
dryckeslag. Hjälten i Wecksells drama
"Daniel Hjort" liar föga gemensamt med
den historiske H. — Gift 1608(?) med
Kerstin Joensdotter Torskenstjerna.
— Litt-: N. Ahnlund, "Svensk sägen
och hävd" (192S). O. H.

Hjort, Isak Fredrik Hjalmar,
kyrkomusiker, f. 21 nov. 1868 i Eftra
skn, Hall. län, † 14 okt. 1941 i
Göteborg. Föräldrar: organisten och
klockaren Carl Peter Hultstedt och
Fredrika Gustava Isaksson. —- H. var elev
vid Musikkonservatoriet i Stockholm
1890—92 samt avlade 1891
organist-ex. och 1S92 kyrkosångar- och
mu-siklärarex. Han blev sistn. år
musiklärare vid läroverket i Umeå och 1893
även organist i stadens kyrka. Åren
1896—1930 var lian musiklärare vid
Högre latinläroverket i Göteborg.
Samtidigt var han 1900—07 organist
i stadens katolska förs. och från 1909

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free