Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjulhammar, Carl - Hjulström, Filip - Hjärne, ätt - 1. Hiärne, Thomas - 2. Hjärne, Urban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjulström
479
Hjärne
Carl Hjulhammar.
2 mars 1914 i Djursholm. Föräldrar:
underlöjtnanten Carl Otto H. och
Hedvig Sofia Hofstedt. ■—■ H. utnämndes
till sekundlöjtnant vid flottan 1865,
till kommendörkapten av andra
graden 1891 och av första graden 1896,
till kommendör 1899 och till
konteramiral 1903; vid sitt avsked 1911 blev
han v. amiral. Han hade
sjökommen-deringar varje år till 1890. År 1882
var han i fransk örlogstjänst, dels på
ett artilleriskolskepp, dels på ett
transportfartyg på expedition till
Kochinkina. Under tjänstgöring i land
var lian kadettofficer vid
Sjökrigsskolan 1878—81, tjänstgjorde i
Flottans stab 1886—88, var ohef för
ar-tilleridep. vid flottans station i
Stockholm 1801—94, chef för
Sjökrigshögskolan 1898—1901, varvschef i
Karlskrona 1901—04 ooh var därefter till
1910 befälhavande amiral och
stationsbefälhavare i Karlskrona. — H.
var teoretiskt intresserad och ägnade
särskild uppmärksamhet åt
utbildningsfrågor. Hans insats bidrog i
väsentlig grad att utveckla den
artil-leristiska skjutskickligheten inom
flottan. — H. blev led. av
örlogsmannasällskapet 1874 (hedersled, där
1903) och av Krigsvet. akad. 1895. —
Gift 1883 med Anna Dreijer. F. M.
Hjulström, Henning Filip,
geograf, f. 6 okt. 1902 i Lungsunds skn,
Värml. län. Föräldrar:
trävaruhand-laren Georg Leonard H. och Frida
Jonsson. —- Efter studentex. i
Karlstad 1923 studerade H. vid Uppsala
univ., där han blev fil. mag. 1927, fil.
lic. 1931 samt fil. dr och docent i
geografi 1935. Han blev 1929 amanuens i
geografi vid univ., meddelade 1931—34
propedeutisk undervisning i detta
ämne där och tjänstgjorde 1935—37
som lärare vid skolor i Uppsala. År
1944 utnämndes lian till prof. i
geografi vid Uppsala univ. Han har
företagit upprepade studieresor till Norge,
Tyskland och Schweiz. I sin forskning
har H. främst ägnat sig åt fysisk och
ekonomisk geografi. Hans drsavh.,
"Studies of the morphological activity
of rivers as illustrated by the River
Fyris" (1935), blev uppmärksammad
för de märkliga upptäckter han gjorde
rörande flodernas transportarbete.
Bland hans övriga arbeten märkas
"Sveriges elektrifiering" (1940), "The
economic geography of electricity"
(1942, om vattenkraft), "Studien
über das Mäander-Problem" (1943)
och "Uppsalaåsen" (1944). — Gift
1931 med Astrid Alfhild Elmér. S. L.
Hjärne, ätt, härstammande från
kyrkoherden vid olika
ingermanländ-ska förs. Erlandus Jonæ H. (f. 1596,
† 1654). Bland lians söner märkas
historikern Thomas H. (H. 1) ocli
läkaren, naturforskaren och förf.
Urban H. (H. 2), som adlades 1689. Hans
son kammarherren Carl Urban H. (f.
1703, † 1766) var en flitig förf. av
versifierade högtidstal; han utgav
även en av honom författad samling
av 99 psalmer, "Spena-barnas
innerliga rök-offer" (1742), vilken utkom i
nya uppl. ända till 1893. Bröder till
Carl Urban H. voro bergsrådet Erland
Fredrik H. (f. 1706, † 1773), läkaren
Christian Henric H. (H. 3) och
riksrådet Gustaf Adolf H. (H. 4). Den
sistnämnde upphöjdes 1762 i friherrligt
och 1770 i grevligt stånd men
introducerades ej som friherre eller
greve på Riddarhuset. Sonsöner till
Carl Urban H. voro bröderna översten
i flottornas generalstab Carl Jacob
H. (f. 1767, † 1847), från vilken alla
nu i Sverige levande medl. av ätten
härstamma, och majoren vid Svea
artillerireg., tvgmästaren på
Sveaborgs fästning Gustaf H. (f. 1768, †
1845)’; den senare erhöll avsked ur
sv. krigstjänst 1811 och blev i
Finland överdir. för tullverket,
landshövding i Nylands och Tavastehus län,
chef för senatens
ecklesiastikexpedition samt geheimeråd; han
immatri-kulerades 1818 på finska riddarhuset
och upphöjdes 1841 i friherrligt stånd.
En äldre son till ovannämnde översten
Carl Jacob H., majoren i artilleriet
Gustaf Adolf H. (f. 1799, † 1879),
blev farfar till barnläkaren Urban
H. (H. 9). En annan son till Carl
Jacob H., kaptenen vid Skaraborgs
reg., postinspektoren i Umeå Harald
H. (f. 1801, † 1885), blev far till
historikern Harald H. (H. 6). En son
till denne är historikern Erland H.
(H. 7). Bland Carl Jacob H:s yngre
söner märkas postinspektoren i Falun,
majoren Jacob Henrik H. (f. 1805, †
1S94) ocli litteraturhistorikern och
publicisten Rudolf H. (H. 5). Jacob
Henrik H. blev farfar till
regeringsrådet Karl-Gustaf H. (H. 8). — Litt.:
Filip Hjulström.
G. T. Karlberg, "Ätten H. i Fröbol i
Älgå" (Personhist. tidskr. 16, 1914);
O. Strandberg, "Urban Hiärnes
ungdom och diktning" (1942). O. S.
1. Hiärne, Thomas, ämbetsman,
historiker, f. 1638 i Skworitz förs.,
Ingermanland, † 1678 på godset
Wer-der i Estland. Föräldrar:
kyrkoherden Erlandus Jonæ H. och Christina
Schmidt. — H. blev 1655 student i
Dorpat och synes sedan ha studerat
där och i Reval. År 1660 kom han till
Stockholm och tjänstgjorde en tid i
Kammarkollegium. Åren 1661—65 var
han sekr. åt generalguvernören Bengt
Horn i Estland och åtföljde denne
1661 på den ambassad till Moskva,
som hade att utverka tsarens
ratifikation på freden i Kardis. Han
utnämndes 1665 till fiskal över
guvernementet Ingermanland men synes under
större delen av sin återstående levnad
ha levat som förvaltare på godset
Werder i Estland. — H. framträdde
i sin ungdom som poet, men större
delen av hans produktion har gått
förlorad; en dikt "Lyckones säkreste
Afvel" (1668) finnes tryckt i P.
Han-sellis "Samlade vitterhetsarbeten af
svenska författare" (3, 1856). Sin
största insats gjorde han som
historiker. Under senare delen av sitt liv
sysslade han med forskningar rörande
östersjöprovinsernas historia, vilka
resulterade i ett stort arbete
"Ehst-Lijf- und Lettlændische Geschichte"
i sju böcker —- delvis grundat på
arkivforskningar i Stockholm — som
emellertid först blev fullständigt
utgivet av C. E. Napiersky i
"Monu-menta Livoniæ antiquæ" (1, 1835).
Detta arbete är av bestående värde för
kännedomen om de baltiska
provinsernas historia fram till 1639. — Ogift.
— Litt.: S. Humble, "T. H."
(Personhist. tidskr. 1925). T. M.
2. Hjärne, Urban, före adlandet
Iliärne, läkare, naturforskare, förfat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
