Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjörne, Harry - Hoas, Kristoffer - Hochschild, ätt - 1. Hochschild, Rutger Fredrik - 2. Hochschild, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoas
4S5
Hochschild
Harry Hjörne.
var toffelmakeriarbetare 1906—12
och blev sedan journalist. Efter att
ha varit medarb. i Norra Skåne från
1912 och dess red.-sekr. från 1915 kom
han till Göteborgs-Posten 1918 och
blev där tf. red.-sekr. 1919 samt red.
för politik 1920. Samtidigt
framträdde han som ledande man inom den
frisinnade ungdomsrörelsen. Han var
utgivare av Frisinnad ungdom 1920
-—25 samt sekr. och ordf. i Sveriges
frisinnade ungdomsförb. 1920—26. Är
1926 blev han efter Edvard Alkman
huvudred, för Göteborgs-Posten och
gjorde småningom med stor energi och
framgång sin tidn. till organ för en
ovanligt vidsträckt frisinnad opinion.
H. var v. ordf. i Sveriges liberala
parti 1932—34 samt blev därefter led.
av Folkpartiets förtroenderåd och
verkst. utskott. Han är sedan 1936
ordf. i Sveriges vänsterpressfören. och
tillhörde pressnämnden 1941—44, blev
led. av Informationsstyr :s
pressak-kunniga 1944 samt är led. av styr. för
ab. Sv. pressbyrån sedan 1940. Är
1945 utgav han Göteborgsromanen
"’Bult & son". — Gift 192,1 med Anna
Ohrlander. T. D.
Hoas, Kristoffer, präst,
svenskbybornas ledare, f. 31 mars 1877 i
Gammalsvenskby, Ukraina, Ryssland,
† 7 april 1941 i Roma skn, Gotland.
Föräldrar: lantbrukaren Tomas II.
och Valborg Knuta-s. — Vid femton
års ålder sändes H. till ett tyskt
lä-rarseminarium i Bessarabien, varifrån
han fyra år senare som lärare och
klockare återvände till hembygden. H.
framstod snart som svenskbybornas
andlige ledare. Vid ett kortare
studiebesök i Sverige 1900 trädde lian i
förbindelse med sv. kulturpersonligheter
och mottog från dem starka impulser.
År 1922 invigdes H. av N. Söderblom
i Uppsala till sitt folks pastor. Under
världskriget och bolsjevikrevolutionen
förde H. med kraft och rådighet, ofta
under livsfara, landsmännens talan
och kunde senare efter många
svårigheter 1929 få dem över till Sverige,
där han fortsatte sin gärning bland
dem till sin död. Han efterlämnade
dikter och psalmer samt förarbeten
till gammalsvenskbybornas historia.
— Gift 1) 1897—1903 med Sofia
Gretschman-, 2) 1907 med Emma
Maria Skarstedt. G. W.
Hochschild, ätt, vars äldste kände
stamfar, handelsmannen i Viborg i
Finland Christian H., härstammade
från Lybeck. Han skall i början av
1700-talet från Viborg ha flytt undan
ryssarna och kommit till Stockholm;
han var slutligen handlande i Borgå
och blev far till rådmannen i
Stockholm, led. av ämbets- och
byggnadskollegiet Johan Henrik H. (f. 1711,
† 1776). Dennes son, expeditionssekr.
Rutger Fredrik H. (H. 1), blev far till
diplomaten Carl H. (H. 2), som 1817
adlades enligt 37 § R. F. och 1839
upphöjdes i frilierrligt stånd. En son till
H. 2 var utrikesministern friherre
Carl H. (H. 3), med vilken ätten
utgick.
1. Hochschild, Rutger
Fredrik, ämbetsman, memoarförfattare, f.
16 mars 1752 i Stockholm, † 11 okt.
1S06 därstädes. Föräldrar:
rådmannen Johan Henrik H. och Fredrika
Catharina Hanstén. —- Efter studier
i Uppsala blev H. 1770 v. notarie vid
Stockholms rådhusrätt, 1780
stadsnotarie och 1782 stads
(magistrats)-sekr. Därjämte tjänstgjorde han från
1771 som notarie hos börs-, bro- och
hamnbyggnadskommitterade, vilka
hade många av de omfattande
byggnadsarbetena i Stockholm om hand.
H. fick 1790 expeditionssekr :s
fullmakt och blev 1792 sekr. vid
änkedrottning Sofia Magdalenas
hovexpedition. Efter överståthållare Carl
Sparres död (1791) fick han i uppdrag
att vara utredningsman i dennes
tilltrasslade bo. Mest bekant är H. för
Carl Hochschild (2). Målning (detalj) av A.
Schiött.
sina "memoarer", omfattande tiden
från Gustav III:s tronbestigning
t, o. m. maj 1801, från nov. 1786
bestående av utförliga
dagboksanteckningar. H. framstår där som en nykter
och kritisk iakttagare, intresserad av
såväl inrikes- som utrikespolitik. H:s
politiska inriktning, för vilken hans
förbindelser med den fersenska
familjen säkerligen spelat en roll, gick
skarpt emot "despotismen", d. v. s.
det kungliga enväldet, och senare den
Reuterholmska regimen. För
kulturella frågor visade han mindre intresse.
I enlighet med sin nyktra,
rationalistiska natur var han misstrogen mot
frimureri och sektväsen. Någon
undersökning av anteckningarnas källvärde
är ej gjord, men detta torde vara
stort, då H. tydligen haft goda
förbindelser bl. a. med de av honom i
stort sett högt skattade
överståthållarna C. Sparre och H. H. von Essen
och med den förres halvbror, riksrådet
Fredrik Sparre. Uppgifter ha även
lämnats av Elis Schröderheim,
dennes svåger biskop J. G. Flodin och
möjligen av presidenten C. E.
Lagerheim. Anteckningarna äro skrivna i
en flärdlös och föga litterär stil. De
äro utg. i tre delar av H. Schück (R.
F. H., "Memoarer", 1908—09). —
Gift 1782 med Johanna Gustava Rehn.
T. H.
2. Hochschild, Carl, friherre,
diplomat, f. 3 okt. 1785 i Stockholm,
† 1 sept. 1857 i Köpenhamn. Son till
H. 1. — H. ingick efter studier i
Uppsala som e. o. kanslist i
utrikesexpeditionen 1803 på den
diplomatiska banan, blev andre sekr. i
kabinettet för utrikes brevväxlingen 1809
och ambassadsekr. vid
fredsunderhandlingarna i Fredrikshamn s. å.
Dessutom hade han efter faderns död
(1806) efterträtt denne som sekr. vid
änkedrottning Sofia Magdalenas hov-
Kristoffer Hoas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
