Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofman-Bang, Ove - Hofman-Uddgren, Anna - Hofrén, Manne - Hofsten, von, ätt - 1. Hofsten, Nils von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hofman-Uddgren
491
von Hofsten
det på jordbruksområdet 1907—11
samt därjämte lärare vid
Experimen-talfältets trädgårdsskola 1910—11.
Sistn. år utnämndes han till lektor i
kemi och geologi och 1918 till prof. i
samma ämnen vid Ultuna
lantbruks-inst. (från 1932 Lantbrukshögskolan);
lian erhöll avsked 1939. Ären 1928—39
var han även föreståndare för Ultuna
kemiska station. H. har bedrivit
lantbruksvetenskapliga studier i bl. a.
Köpenhamn och Leipzig. Av hans
skrifter märkas "Studien über
schwe-dische Fluss- und Quellwässer" (1904,
drsavh.), som är en undersökning över
i våra vatten upplösta ämnen, samt
en rad lantbrukskemiska uppsatser av
praktiskt värde. —- Ogift. S. L.
Hofman-Uddgren, Anna Maria
Victoria, teaterledare, f. 23 febr. 1868
i Stockholm. Dotter till Emma
Elisabet Hammarström. — Efter
sångstudier i Paris vann H. under 1890-talet
stor framgång som varietéartist.
Hennes namn är framför allt förknippat
med revyns genombrott i Stockholm.
Hon ledde under åtskilliga år
Kristallsalongen, där hon sommaren 1900
hemförde den första stora revysuccén,
Emil Korianders "Den förgyllda
lergöken". H. var en av de första, som
introducerade den konstnärliga
kaba-reten i Stockholm (bl. a. på Sveasalen
och Strömparterren). Hon var också
en av de första i vårt land, som
intresserade sig för filminspelningar.
Hon tog bl. a. initiativet till att
Strindbergs "Fröken Julie" ocli
"Fadren" filmades. — Gift 1900 med
skriftställaren Gustaf Oddgren. A. L.
Hofrén, Sigurd Emanuel
(Manne), museiman, konst- och
kulturhistoriker, f. 6 sept. 1895 i
Härnösand. Föräldrar: snickarmästaren
Erik Sigurd H. och Emma Margareta
Jansson. — Efter studentex. i
Härnösand 1915 idkade H. studier i
konst-och litteraturhistoria vid Uppsala
univ., där han blev fil. kand. 1919,
Manne Hofrén.
fil. lic. 1923 och fil. dr. 1937. Han är
intendent vid Kalmar slott och mus.
och landsantikvarie i Kalmar län
sedan 1924 samt var stadsbibliotekarie
där 1926—39. Han blev styr.-led. i
Kalmar konstfören 1925 samt v. ordf.
i Kalmarbygdens turistfören. 1938. —
H. liar gjort viktiga undersökningar
rörande norrländsk folkkonst och
särskilt ägnat sitt intresse åt
byggnads-och bostadskulturen hos de högre
stånden under 1700-talet. Vidare liar
han utforskat bondeseglation och
andra förhållanden i Smålands
kustbygder samt ägnat uppmärksamhet
åt boställen och militärväsen. Som
sekr. i S:t Christoffers gille har H.
även nedlagt betydande arbete på
Kalmar historia. Utom ett stort
antal uppsatser i fackpressen och
bidrag till samlingsverk ss. "Svenska
kulturbilder" har lian publicerat
"Öländska bygdestudier" (1933),
"Herrgårdar och boställen" (drsavh.
1937, rörande Kalmar län 1650—
1S50) och samlingen "Människor och
miljöer" (1945). Den moderna
anordningen av Kalmarmuseets
utställningssalar är H:s verk. Han har
också nedlagt ett värdefullt arbete för
kulturminnesvården ocli för
konst-och bildningsintressets spridning i sin
landsända. — Gift 1924 med Karin
Maria Anderson. Th. N.
Hofsten, von, ätt, härstammande
från Värmland, där äldste kände
stamfadern Erik Nilsson under 1600-talets
förra hälft var bonde i Hofsten. i Köla
skn. Han blev far till kyrkoherden i
Arvika Nicolaus Erici († 1661), som
efter fädernegården antog
släktnamnet Hofstenius, förkortat till H. av
hans son, prosten ocli kyrkoherden
i Filipstad Erlandus Nicolai H. (f.
1651, f 1717). En son till denne,
Bengt Erlandsson H. (f. 1689, †
1752), slutligen kommerseråd,
adlades 1726 med namnet von H. och blev
far till brukspatronen på Villingsberg i
Knista skn, Örebro län, kammarherren
Erland von H. (f. 1719, † 1758).
Dennes söner, brukspatronen på Valåsen i
Karlskoga, hovjunkaren Bengt von H.
(f. 1747, † 1S26) och brukspatronen
på Villingsberg Erland von H. (f. 1751,
† 1793), blevo stamfäder för ättens
nu levande två grenar. —
Hovjunkaren Bengt von H:s äldste son,
brukspatronen på Valåsen, bergmästaren
Erland von H. (f. 17S0, † 1839), blev
far till a) brukspatronen Bengt Johan
von H. (f. 1824, † 18S3), far till
landskaps- och porträttmålaren Hugo
von H. (H. 2), b) godsägaren Nils von
H. (H. 1), far till kanslisekr. i
Finans-dep. Adolf Erland von H. (f. 1853,
† 1897), bankmannen Erik von H. (H.
4) och godsägaren Gustaf von H. (H.
6), samt c) Christina Johanna Augus-
Nils von Hofsten.
ta von H. (f. 1832, † 1913), förf. till
populära barnberättelser, historiska
skildringar för ungdom och noveller.
Son till kanslisekr. Adolf Erland von
H. är zoologen Nils von H. (H. 7); son
till H. 7 är statistikern Erland von H.
(H. 8), gift med Birgitta von H., f.
Ek (H. 9). —• En yngre son till
hovjunkaren Bengt von H., e. o.
kanslisten i Justitierevisionen,
häradshövdingen Johan Henrik von H. (f. 1782,
† 1853), blev far till löjtnanten vid
ingenjörkåren, bruksägaren Gerhard
Adolf von H. (f. 1819, ‡ 1889). Dennes
äldste son, kaptenen vid Svea livgarde
Carl Henrik von H. (f. 1846, † 1919),
blev far till affärsmannen och
flygaren Gustaf von H. (H. 5). En yngre
son till löjtnanten och bruksägaren
Gerhard Adolf von H. var
överläkaren vid barnsjukhuset Samariten i
Stockholm, tf. e. o. prof. vid Karol.
inst. Sven Adolf Gerhard von H. (f.
1853, † 1914). — Hovjunkaren Bengt
von H:s yngste son, kaptenen vid
Skaraborgs reg. Adolf Ludvig von H.
(f. 1798, † 1867), blev farfar till
godsägaren och politikern Erland von H.
(H. 3).
1. Hofsten, N ils Eberhard
Hjalmar von, jordbrukare, f. 13 sept.
1828 på Valåsen i Karlskoga, † 20
mars 1912 på Kilagården i Västra
Gerums skn, Skarab. län. Föräldrar:
brukspatronen och bergmästaren
Erland von H. och Johanna Fredrika
Nordenfeldt. — H. blev student i
Uppsala 1847, avlade officersex. 1849,
blev vidi Skaraborgs reg.
underlöjtnant s. å. och löjtnant 1855 samt tog
avsked sistn. år. Från 1852 ägde och
brukade han godset Kilagården, som
blev bekant för sin högklassiga
nötkreatursstam. Sin främsta insats
gjorde H. i Skarab. läns
hushållningssällskap, där han var led. av
beredningsutskottet 1862—78 och av
förvaltningsutskottet 1S78—1910. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
