- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
494

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Hofsten, Birgitta von - Hogenskild, släkt - 1. Hoghusen, Henrik - 2. Hoghusen, Johan - Hogner, släkt - 1. Hogner, Richard - 2. Hogner, Einar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hogenskild

494

Hogner

assistent vid Fredrika-Bremer-förb.
och sekr. i Kommittén för ökad
kvinnorepresentation samt är sedan
1943 sekr. i Statens
ungdomsvårds-kommitté. Hon har utgivit bl. a.
"Deltidsarbete" (1941) och "Vad 900
kvinnor tycker" (1943), vilka beröra
kvinnans yrkesproblem, samt "Familjen
vill veta" (1942), en socialpolitisk
hjälpreda i frågor rörande hem och
familj. —- Gift 1936 med aktuarien
Erland von Ilofsten (H. 8). R. K.

Hogenskild, ursprungligen dansk
adelssläkt, befryndad med ätten
Huit-feldt. Till Sverige inkom i slutet av
1400-talet väpnaren Clemet
(Bengtsson) H. († 1512), som redan 1502 var
i sedermera riksföreståndaren Svante
Nilssons (Sture) tjänst och 1512
äktade Anna Hansdotter (Tott), änka efter
lagmannen Henrik Bidz. Clemet H:s
postumt födda dotter Anna
Clemets-dotter H. (f. 1513, † 1590), en av sin
tids mest kända sv. adelsfruar, var
intelligent oeh bildad. Hon gifte sig
första gången 1530 med hövitsmannen
Jacob Krumme († 1531) och blev 1537
omgift med häradshövdingen Nils
Pedersson (Bielke) († 1550) samt moder
till bl. a. riksrådet friherre
Hogenskild Bielke. Anna Clemetsdotter
H. styrde som rik änka noga och
skickligt sina många jordagods. Hon
bodde slutligen på Åkerö i Bettna skn
i Södermanland. Hon var en tid
hovmästarinna hos drottning Katarina
(Stenbock) samt 1565 åter
hovmästarinna. —- Litt.: F. ödberg, "Om
Hogenskild Bielkes moder, fru Anna
Hogenskild ..." (Västergötlands
forn-minnesfören:s tidskr., 2, 1908); S. U.
Palme, "Erik Sparre och Arild
Huit-feldt 1598" (Personhist. tidskr. 1938).

B. H—d.

1. Höghusen, Henrik,
ämbetsman, f. 7 okt. 1624 i Stockholm, † 1
april 1684 därstädes. Föräldrar:
vinhandlaren Johan H. och Gertrud
Huusman. —- H. blev student i
Uppsala 1639 och blev efter juridiska
studier och utrikes resor under sju år
sekr. hos rikskanslern Erik
Oxenstierna. I denna egenskap bevistade han
underhandlingarna med kurfursten av
Brandenburg fram till traktaten i
Wehlau 1656. H. var även sekr. i
fredsunderhandlingarna med
Danmark 1658 och 1660, varvid han en tid
vistades i danskt fängelse. Han deltog
även som legationssekr. i Claes Totts
ambassad till Frankrike 1661. H.
adlades 1662, blev statssekr. 1673 oeh
kansliråd 1674. År 1680 blev ban
häradshövding i Hälsingland. Under
förmyndarstyrelsen tillhörde H. — till
en början som anhängare av
rikskanslern De la Gardie — den omyndige
Karl XI:s s. k. sängkammarråd — en
mindre krets, som utövade ett viktigt

Richard Hogner.

politiskt inflytande. Han synes
skickligt ha anpassat sig efter de skiftande
politiska konjunkturerna. Då Karl XI
mitt under kriget mot Danmark bröt
med sina högadliga rådgivare ökades
H:s inflytande på konungen, som han
ständigt under kriget åtföljde. Han
deltog i störtandet av De la Gardie
och Lindschöld och blev omsider
Johan Gyllenstiernas trogna redskap. År
1682, då rådet helt sköts åt sidan och
hänvisades till rent juridiska
uppgifter, kom H. jämte Bengt Oxenstierna
och Claes Fleming att bilda konungens
närmaste rådgivarkrets. Han blev en
rutinerad tjänare av den nya
envåldsmakten. H. slöt själv sin ätt. — Gift
1677 med Ursula Grotjohan. O. II.

2. Höghusen, Johan, friherre,
ämbetsman, f. 4 april 1634 i
Stockholm, † 24 dec. 1715 därstädes. Bror
till H. 1. — H. var fältkassör vid den
bremiska expeditionen 1665—66 och
blev e. o. kommissarie i kammar- och
reduktionskommissionen 1668 och ord.
kommissarie 1671. År 1674 blev han
kommissarie i Reduktionskollegium.
Under det sv.-danska kriget var H.
generalproviantmästare vid skånska
armén och synes då skickligt lia löst
sin krävande uppgift, som
försvårades av snapplianarnas verksamhet.
År 1677 erhöll han adelskap. Efter
freden deltog H. med framgång i
organisationen av indelningsverket.
Han blev krigsråd 16S5 och bevistade
i denna egenskap flitigt
mönstringarna. En mängd bevarade
promemorior i krigsärenden av H:s hand visa
att han i många år var ett slags
statssekr. för krigsärenden och antagligen
Karl XI: s främsta rådgivare på detta
område, särskilt 1685—90. Han hade
en väsentlig andel i skapandet av den
karolinska yrkesarmén. Han var en
av Karl XI :s skickligaste och
trognaste ämbetsmän, som nästan
beständigt åtföljde sin konung. Åren 1695—

1714 var han landshövding över
Uppsala län och ståthållare på Uppsala
slott. År 1696 blev han friherre. Som
landshövding var H. avhållen för sin
rättrådighet och handlingskraft. Han
vinnlade sig t. ex. om restaurationer
och nybyggnader efter den stora
branden i Uppsala år 1702. — Gift 1680
med Helena Trotzig. O. H.

Hogner, släkt, vars äldste kände
stamfar var bonden på Alkorp i Viby
skn i Östergötland Lars Andersson.
Hans son, ryttaren för rusthållet
Stora Harg i Vikingstads skn i
öster-götland Anders Larsson (f. 1753)
antog släktnamnet Hugner. Namnet
ändrades till H. av dennes son,
stadsbyggmästaren i Linköping, slotts- och
länsbyggmästaren Per H. (f. 1781,
† 1852), farfar till läkaren Richard
H. (H. 1) och kontraktsprosten i
Nyköping Carl Victor Gudmar H. (f.
1859, † 1935). En brorson till H. 1
är hydrodynamikern Einar H. (H. 2).

1. Hogner, Per Gustaf R i ch ar d,
läkare, samlare, f. 15 febr. 1852 i
Stockholm, † 20 okt. 1930 därstädes.
Föräldrar: kommissionslantmätaren
Per Gustaf H. ocli Augusta Elisabeth
Carlén. — Efter mogenhetsex. i
Strängnäs 1S71 blev H. med. kand. i
Stockholm 1876, med. lic. därstädes
1879 och efter disp. 1883 med. dr i
Uppsala 1S84. Efter förordnanden
bl. a. vid Garnisonssjukhuset i
Stockholm 1873—74 blev han
provinsialläkare i Nordmalings distrikt 1879,
amanuens vid Serafimerlasarettets
medicinska avd. 1880, underkirurg vid
samma sjukhus sistn. år,
lasarettsläkare i Ljungby 1881 samt
provinsialläkare i Överkalix distrikt 18S2, i
Nederkalix distrikt 1885 och i
Hässleholms distrikt 1890. Då han ansåg sig
förbigången vid en utnämning,
lämnade han 1893 Sverige och reste till
Förenta staterna, där han som
praktiserande läkare slog sig ned i Boston.
Han publicerade talrika smärre
arbeten i fackpressen både i Sverige och i
Amerika. I den sv. kolonin i Boston
kom H. snart att inta en ledande
ställning.’ Svenskheten låg honom livet
igenom varmt om hjärtat; han
befordrade sv. sång och sv. gymnastik samt
skänkte gåvor till sv. museer, särskilt
Riksmus. Till dettas etnografiska avd.
kunde han genom sina förbindelser —•
enj son till H. var gift med en
navajo-hövdings dotter —• skaffa
svåråtkomliga etnografica belysande
indianernas liv. Änniu i hög ålder förblev han
ovanligt spänstig och avlade bl. a. som
jubelsimmagister förnyade
magisterprov. Han återvände till Sverige
1929. — Gift 1883 med Adrienme
Clara Lindström. P. H. T.

2. Hogner, Einar Gustaf Evald,
liydrodynamiker, f. 24 aug. 1892 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free