Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holden, Andreas - Holger Hansson - Holger Karlsson, riksråd, se Gera - Holgers, John - Holl, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holden
496
Holl
Andreas Holden,
Holden, Andreas Hansen,
industrimän, f. 28 okt. 1871 på Holdens
gård i Telemarken, Norge. Föräldrar:
agronomen Peder Hansen och Lise
Halvorsdatter. —- Efter
middelskol-ex. vann H. inträde vid Chalmers
tekn. inst., från vars väg- och
vatten-byggnadsavd. han utexaminerades
1894. Han fortsatte sina studier vid
Chemnitz Papierwarenfabrik samt
under vidsträckta resor i Tyskland,
England, Frankrike, Ryssland och
Förenta staterna. Åren 1895—97 var
han ingenjörsassistent vid Skottfors
pappersfabrik i Norge samt 1897—98
förste verkmästare vid Kuusankoski
pappersfabrikab. i Kouvola, Finland.
Han kom sedan åter till Sverige ocli
var 1898—1908 driftsingenjör vid
Långeds pappersbruk i Dalsland. Åren
1908—16 var han verksam som
konstruktör och driftsingenjör vid ab.
Skellefteå trämassefabrik. Han gjorde
under denna tid ett flertal
uppfinningar, på vilka han uttagit patent;
de ha varit av stort värde inom
cellulosa- och pappersindustrin och
ha tillvunnit sig även internationell
uppmärksamhet. H. har lett
utförandet av dammbyggnad vid Skaftets såg,
Kalmar län, ooh uppförandet av
Skellefteå trämassefabrik i Ursviken. År
1916 blev H. delägare i samt
disponent och verkst. dir. för Gemla
fabrikers ab. i Diö, Kronob. län. Det var i
ett för bolaget tämligen besvärligt
läge, som han tog sig an detsamma.
Där kom hans tekniska och
organisatoriska förmåga till sin rätt. Med
framsynthet och idérikedom har han
utvecklat företaget till ett av de
ledande inom möbelbranschen.
Tillverkningen, för vilken moderna
fabriksbyggnader under H:s tid uppförts,
avser bl. a. inredningar, biograf- och
teaterstolar, sjukhusmöbler och
sportartiklar. — Gift 1899 med Linnea
Maria Wikman. H. N—m.
Holger Hansson, vanligen kallad
Holgert Målare, tecknare, målare, f.
omkr. 1570, begravd 25 juli 1624 i
Stockholm. — H. nämnes 1583 som
mästersven lios Baptista van Uther.
År 15S6 omtalas lian som anställd vid
Stockholms slott och 1588—94 var
han målare där. Han liar troligen
mest ägnat sig åt dekorativ konst
men även utfört en serie porträtt,
bl. a. av Erik XIV, Johan III och
Karl IX. Det enda av H:s verk, som
med säkerhet finns bevarat, är den
graverade bilden av Gustav II Adolf i
1618 års kyrkobibel, till vilken H.
tecknat förlagan. År 1615 fick H. i
uppdrag av Gustav Adolf att göra en
ritning av Augdows belägring, som
skulle tjäna som förebild till
utomlands beställda tapeter. H., som hör
till våra få inhemska
renässanskonstnärer, synes ha varit en god men något
stel tecknare. —• H:s hustru hette
Gertrud. Th. N., B. L.
Holger Karlsson, riksråd, se Gera.
Holgers, John Peter, tandläkare,
f. 31 mars 1874 i Hälsingborg.
Föräldrar : köpmannen Peter Nilsson och
Johanna [Hanna) Svensson. ■— Efter
mogenhetsex. i Hälsingborg 1891
avlade H. tandläkarex. 1895 och blev
doctor of dental surgery i Illinois i
Förenta staterna 1897. Han innehade
tandläkarpraktik i Hälsingborg 1897
—1920 och är sedan sistn. år
praktiserande tandläkare i Stockholm. H.
liar företagit flera utländska
studieresor och bl. a. i Tyskland 1915 och
1917 studerat genom kriget
uppkomna käkskador. Han tillhörde stiftarna
av Sydsv. tandläkaresällskapet 1906
och var dess ordf. 1906—11 och 1916
—17 samt styr.-led. i Sv.
tandläkaresällskapet 1920—27 och därunder
ordf. 1921—23. I Sveriges
tandläkare-förb. var han ordf. 1925—28 och 1932
—33, och i Skandinaviska
tandläkare-fören. var han sekr. 1912—16,
skattmästare 1923—26 och ordf. 1936—39.
John Holgers.
H. blev hedersdr i odontologi vid
medicinska fakulteten i Leipzig 1926.
Han har i fackpressen publicerat ett
stort antal uppsatser i odontologiska
och kårsociala ämnen. — Gift 1899
med Anna Kristina Persson. S. L.
Holl, Matthias, byggmästare,
mekaniker, av tysk börd, verksam i
Sverige omkr. 1648—81, † i början
av 1681 på Ulriksdal utanför
Stockholm. H. är möjligen identisk med
Mattheus H., f. 16 maj 1620 i
Augsburg, vars föräldrar voro arkitekten
Elias H. och Rosina Reisehlerin. ■—
Till Sverige tros H. ha inkommit
omkr. 1648 i samband med Jacob De
la Gardies anläggning av Jakobsdals
trädgård (nuv. Ulriksdal), vars
bekanta "grotta", en kupoltäckt
sten-paviljong med sinnrika
vattenkonster i bottenvåningen, tillskrives
honom. Från 1650-talet förskriver sig
lians aldrig realiserade förslag till
ombyggnad av Hapsals gamla slott,
en av M. G. De la Gardies estländska
förläningar. Projektet, som bevarats i
ett antal ritningar, uppvisar med sina
tunga palladianska fasader, originella
altantak och sitt fristående
fyrkant-torn stildrag, som tydligt visa mot
Sydtyskland. Från samma period,
under vilken H. synes ha varit verksam
omväxlande på De la Gardies estniska
och sv. gods, härrör den nu försvunna
slottsbyggnaden på Höjentorp i
Västergötland, där H:s stil, troligen
under intryck av Jean de la Vallées
konst, närmat sig den förhärskande
fransk-holländska smaken. Även till
planen för Läckö slotts reglering och
tillbyggnad under 1650-talet är hans
namn knutet. Han har där icke själv
fått leda byggnadsarbetet, men
anläggningens huvudidéer — förborgen
och de flankerande tornen — liksom
ett antal inredningar, framför allt
riddarsalens och kämpasalens, återgå
på honom. Andra byggnader i
Västergötland, där H:s hand kunnat spåras,
äro Lidköpings rådlius (tidigare
jaktslott) och den vid en restaurering
tillkomna takryttaren på Varnhems
klosterkyrka. År 1661 placerades H.
definitivt vid Jakobsdal, där han i den
dubbla egenskapen av arkitekt och
konstruktör av vattenkonster gjorde
betydande insatser vid den påkostade
trädgårdens fortsatta utbyggnad. När
slottet 1669 såldes till drottning
Hedvig Eleonora, övergick H. i hennes
tjänst som uppsyningsman för
vattenkonsterna. — H. representerar i
1600-talets sv. arkitekturhistoria en
ger-manistisk sidoströmning, som till
kynne och egenart, liksom givetvis
även till kvalitet, skiljer sig från
Tessins och De la Vallées konst, som han
dock i viss utsträckning kom att
anpassa sig efter. Han är en typisk re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
