Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmberg, Erik - Holmberg, Gustaf - Holmberg, Herman - Holmberg, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmberg
504
Holmberg
Gustaf Holmberg.
i Sv. brottningsförb. samt 1928—33
ordf. i Stockholms
brottningsdomar-klubb. Han var sekr. 1918—28, ordf.
1929—30 och v. ordf. 1930—38 i
idrottssammamslutningen Stockholms
yrkeskorporationer. År 1943 invaldes
H. i Sv. gymnastik- och idrottsfören:s
riksförb:s överstyr. — Gift 1920 med
Maria Elisabet Ström. G. T.
Holmberg, Gustaf Henriksson,
skriftställare, tidningsman, f. 3 febr.
1864 i Torsåkers skn, Västernorrl. län,
† 20 juli 1929 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Henrik H. och
Ulrilca (Ulla) Augusta Lieberath. ■—
H. utexaminerades från Ultuna
lant-bruksinst. 1884 och var efter studier
vid Stockholms högskola lärare vid
Nordviks lantbruksskola 1885—S6
och vid N. Kalmar läns folkhögskola
1890, medarb. i Västernorrl.
Allehanda 1S91—93 och i Nordsv.
Dagbladet 1893—94, red. och utgivare av
Hudiksvalls Allehanda 1895—1900, av
Ljusdalsposten 1899—1900 och
Dalarnes Nyheter 1902—04 samt red.-sekr.
i Värmlands Dagblad 1904—05. Efter
1906 ägnade sig H. helt åt
skriftstäl-larverksamhet. — Under några
studieår i Tyskland lärde H. bl. a. känna
den positivistiske filosofen Eugen
Dühring, vars förkunnelse kom att
utöva ett stort inflytande på hans egen
åskådning och som han ägnade en
broschyr, "Katedersocialismen och E.
Dühring" (1888). Han påverkades
även av anarkister som Bakunin ocli
Proudhon, stod ofta i nära kontakt
med Krapotkin och fann en sv.
föregångsman i N. H. Quiding, vars lära
han gjorde känd genom två
instruktiva skrifter (1909 och 1928). Vid
syn-dikalismens framträdande i Frankrike
greps han av denna rörelse, vars
främste företrädare i vårt land han blev.
H. tog både i tal och skrift
uppmärksammad del i kampen för frigivning
av de s. k. Amaltheamännen, som 1908
förövat ett attentat mot strejkbrytare
och dömts till hårda straff. Bland
lianis skrifter märkas: "Sanningen
skall fram ur processmvsterierna mot
K. P. Arnoldson" (1895*),
"Landtarbe-taren" (1904), "Kooperationen bland
de jordbrukande klasserna" (s. å.),
"En svensk ’utopist’. Nils Herman
Quiding", "Syndikalismen, dess väsen,
teori och taktik med jämväl fäst
avseende på svenska förhållanden"
(1910), "Socialismen i Sverige 1770—
1886" (1913), "De två världarna
arbetarklassen och syndikalismen . .."
(1918), "Syndikalismen i praktiken"
(1919), "Sociologiens allmänna
väsen" (1923) och "Anarkismen" (1928).
— H. var led. i A. B. F:s
föreläsningsnämnd 1921—29. — Ogift. R. A.
Holmberg, Herman Birger,
arméofficer, f. 7 juli 1844 i Vadstena,
† 14 aug. 1935 i Lidingö. Föräldrar:
apotekaren Johan August H. och
Hilda Johanna Hartwich. — H. blev
underlöjtnant vid Wendes artillerireg.
1863, genomgick Krigshögskolan på
Marieberg 1865—67, blev major i
armén 18l91 och följ. år vid Svea
artillerireg. och överstelöjtnant vid
Andra Svea artillerireg. 1894. Han
utnämndes till överste och chef för
Norrlands artillerireg. 1898 och erhöll
avsked ur aktiv tjänst 1907. H. var
artilleristabsofficer 1873—74 och sekr.
i Artilleristaben 1874—78. Åren 1878
—92 var han lärare vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan, 1891—98 chef för
denna och 1896—97 för fältartilleriets
skjutskola på Marma. II. hade sinne för
nya idéer och var icke bunden av
gängse åsikter. Han förordade sålunda i
en uppsats i Krigsvet, akad:s tidskr.
1881 minskning av kalibern,
pansarsköld på lavetten till servisens skydd,
stillastående lavett för
snabbskjutning m. m. Förslagen, som icke rönte
förståelse i sv. artillerikretsar,
upptogos av Thorsten Nordenfelt, och då
tekniken hunnit längre, blevo flera av
Herman Holmberg.
John Holmberg.
H:s idéer förverkligade. Som lärare
vid Artilleri- och ingenjörhögskolan
författade H. en lärobok i artilleri i
fyra delar (1881—86), ett
standardverk, som användes under tjugu år
som lärobok. Han blev led. av
Krigs-vet. akad. 1886. — Gift 1875 ined
Louise Josephina Hedenblad. F. M.
Holmberg, J ohn, språkman,
universitetslärare, f. 18 okt. 1886 i
Västerlösa skn, Östergötlands län. Föräldrar:
handlanden Johan Erik H. och Hilma
Kristina Åberg. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1905 inskrevs H. vid
Uppsala univ. 1906 och blev där fil.
mag. 1909, fil. lic. 1913 samt fil. dr
och docent i tyska språket 1916. —
H. tjänstgjorde 1918—19 som
assistent vid Hamburgs univ:s tyska
seminarium och vissa perioder 1925—
28 som examinator i tyska språket vid
Uppsala univ. Sedan lian 192S—29
på förordnande uppehållit professuren
i tyska språket vid Göteborgs
högskola, blev han ord. innehavare av
denna professur H930 och av
motsvarande tjänst vid Uppsala univ. 1934.
— H. har under upprepade studieresor
ocli forskningar i ett stort antal
utländska bibi. särskilt ägnat sitt
intresse åt äldre tysk och holländsk
litteratur.— I sin drsavh. "Zur
geschich-te der periphrastischen verbindung des
verbum substantivum mit dem
parti-zipium präsentis im
kontinentalgerma-rnschen" (1916) behandlade H. vissa
formhistoriska problem, bl. a.
uppkomsten av den i nutida tyska vanliga
formen för futurum. Hans mest
betydande arbeten äro emellertid hans
båda texteditioner "Eine
mittelnieder-fränkische übertragung des Bestiaire
d’amour" (1925) och "Das Moralium
dogma philosophorum des Guillaume
de Conches" (1929), som avhandla
det medeltida språket i
Nederländerna och Nordtyskland. H:s
vetenskapliga verksamhet präglas av försiktig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
