- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
507

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Holmberg, Teodor - 4. Holmberg, Cecilia Bååth- - 5. Holmberg, Emma, författarinna, syster till H. 3, se Bendz - 6. Holmberg, Oswald - 1. Holmberg, Nils - 2. Holmberg, Olle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Holm-Lundberg

507

Holmberg

Cecilia Bååth-Holmberg.

förf. Cecilia Bååth-Holmberg. (H. 4).
— Litt.: "Svensk folkhögskola under
75 år" (utg. av K. Hedlund 1943).

T. D.

4. Holmberg, Cecilia Ulrika
Lovisa Bååth-, författarinna, f. 1
mars 1857 i Malmö, † 30 juli 1920 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden i
Hammarlöv Lorentz Andreas Bååth
och Alfhilda Lundblad. Syster till
skalden A. U. Bååth. — H. var sin
mans (H. 3) främsta stöd, då denne
organiserade Tärna folkhögskola i
Västmanland, och grundade 1881 en
kvinnlig avd., vars föreståndare hon
var t. o. m. 1912. Åren 1907—12 ledde
hon den likaledes av henne själv
startade Tärna husmodersskola. År 1909
stiftade hon i Stockholm Sv. riksförb.
för sedlig kultur och var förb: s första
ordf. samt utgav i dess skriftserie
bl. a. "Förädlande folknöjen" (1911).
Hennes sista mera uppmärksammade
initiativ var att efter mönster från
England, Förenta staterna och Norge
införa "Mors dag" i Sverige (1919).
—- Huvuddelen av H:s
författarskap upptogs av biografiska och
kulturhistoriska arbeten, präglade av
entusiasm och ett betydande
person-historiskt vetande men också av en
okritisk hjältedyrkan. Hennes mest
lästa bok torde vara lundaskildringen
"När seklet var ungt" (1897), men
även flera andra verk ha nått stor
spridning, ss. "Frihetens sångarätt
i Sverige på lS40-talet" (1889), "Carl
XV .. (1S91), "Giuseppe Garibaldi"
(1892), "Charles G. Gordon" (1894),
"Far och son" (1907) och "Från
gammal tid och ny" (1916). Hennes
senare författarskap består till
betydande del av bygdeskildringar, med
vilka hon syftade att ur
hembygdskänslan mana fram kärleken till
fosterlandet. Hit höra "Västmanland"
(1904), "I heta striders land" (om
Skåne, 1917), "Vid slott ocli sund"

(om Kalmar, 1919) och "Från
drottningens ö" (om Öland, 1920). — H.
erhöll Litteris et artibus 1904 och
Illis quorum 1917. — Gift 1877 med
rektor Teodor Holmberg (H. 3).

B. A.

5. Holmberg, Emma,
författarinna, syster till H. 3, se Bendz.

6. Holmberg, Torsten Oswald
Magnus, arméofficer,
gymnastiklärare, f. 17 juli 1882 i Malmö. Föräldrar:
grosshandlaren Magnus H. och
Augusta Lindqvist. Kusins sonson till
H. 2. — H. studerade först vid Lunds
univ. och avlade där
juridisk-filoso-fisk ex. 1901 men blev s. å. volontär
vid Wendes artillerireg. Han blev
1903 underlöjtnant och 1916 kapten;
1932 tog lian avsked och utnämndes
därvid till major i armén. —
Huvudsakligen har H. ägnat sig åt
gymnastiken. Mycket framstående som
aktiv gymnast var han medl. av de sv.
gymnastiktrupperna vid Nordiska
spelen 1901, 1905, 1909 och 1913,
uppvisningarna i S:t Petersburg 1909,
Svenska spelen 1916 samt Olympiska
spelen 1906, 1908 och 1912; vid de
två sistn. erövrade lian guldmedalj.
Han biträdde som ledare av den sv.
gymnastiktruppen vid Olympiska
spelen 1912 och 1920 och’ ledde själv
Stockholms gymnastikfören: s turné
till Förenta staterna och Kanada 1913
samt de sv. masstruppernas
uppvisningar vid Baltiska spelen 1914. Åren
1907—09 och 1910—11 genomgick han
Gymnastiska eentralinst. samt
tjänstgjorde som lärare där 1911—12 och
1922—44 (ord. 1938), varjämte han
varit gymnastiklärare vid
Kristianstads högre allm. läroverk 1912—22,
Krigsskolan på Karlberg 1922—26
och Nya elementarskolan i Stockholm
1928—44; han blev idrottsinstruktör
för armén 1926. Åren 1919—20
undervisade han vid Elisabeth Duncan
School i Tarrytown vid New York
samt vid Swedish Gymnastic Institute
där, och 1929—32 ledde han kurser
vid The International School of
Physi-cal Education i Genève. H. liar bl. a.
utgivit "Principer och rörelseförråd i
svensk pedagogisk gymnastik" (1926)
och. "Gymnastiskt rörelseförråd för
de allmänna läroverken" (1929) samt
"Den svenska gymnastikens
utveckling" (1939), varjämte lian medverkat
i "Instruktion i gymnastik för armén"
(1925) och "Lärobok i gymnastik
avsedd för Gymnastiska
centralinstitutet" (1—3, 1932—39). — Gift 1942
med Anna Jeanette (Deth)
Reuterskiöld. G. T.

1. Holmberg, Nils Vilhelm,
tidningsman, f. 11 okt. 1891 i Stockholm.
Föräldrar: typografen Axel Wilhelm
H. och Maria Kristina Olsson. — Efter
läroverksstudier i Kalmar var H. med-

Oswald Holmberg:.

arb. i olika landsortstidn. samt 1916
—18 i Sv. Dagbladet och åter i denna
tidn. 1920—24; under mellantiden var
lian red.-sekr. i Aftontidn. och
Tidningarnas telegrambyrås riksdags referent.
Från vintern 1924—25 organiserade
H. den sv. radions
programverksamhet och var programchef hos ab.
Badiotjänst till 1930 samt red. för
Radiolyssnaren 1930—38. H. var 1921
—41 stenograf i riksdagens Första K.
Sedermera liar H. varit en våra
flitigaste översättare. — Gift 1922—40
med Ingeborg Johansson. H. ö.

2. Holmberg, Axel Olof (Olle),
litteraturhistoriker, f. 20 okt. 1893 i
Stockholm. Bror till H. 1. — Efter
studentex. i Kalmar 1912 blev H. fil.
kand. 1914, fil. lic. 1920, disputerade
1922, blev docent i litteraturhistoria
med poetik s. å., fil. dr följ. år samt
prof. i samma ämne 1937, allt vid
Lunds univ. — II. framträdde tidigt
som Litteraturhistorisk förf. med
uppsatser i tidskr. samt 1921 med boken
"Frödings mystik", framhävande och
undersökande de vid den tiden mindre
beaktade religiösa och spekulativa
dragen hos Fröding. Följ. år utkom drsavh.
"C. J. L. Almqvist. Från Amorina till
Colombine". Under de tidigare
docentåren sysslade H. huvudsakligen med
studiet av poetiken. Följande sin
böjelse för å ena sidan det litterära,
å andra det psykologisk-filosofiska
skrev han det på detta område
nyskapande arbetet "Inbillningens värld" (1,
"Fantasien", 2: 1—2, "Poesien", 1927
—30), vilket alltjämt kan betecknas
som H:s huvudarbete. H. har där,
grundande sig på modern psykologisk
och antropologisk forskning, givit en
fängslande framställning av det
litterära skapandet och dess samband
med drömmen. — I "Viktor Kydbergs
lvrik" (1935) samt i "Sex kapitel om
"Stagnelius" (1941) har H. återgått
till litteraturhistorien; i den senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:27:31 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/3/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free