Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmström, Ragnar - Holmström, Tora Vega, målarinna, se s. 527 - Holmström, Torsten, tecknare, författare, journalist, se s. 527 - Holmström, Wiktor - 1. Holmström, Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmström
526
Holmström
Wiktor Holmström.
och lian har återgivit dessa
erfarenheter från olika yrkesmiljöer i sina
romaner. H:s författarskap kan
hemfalla åt det schablonmässiga och
gott-köpsromantiska men karakteriseras,
när det är som bäst, av en ärlig
strävan efter väsentlighet. Han debuterade
1924 med sjöromanen "Den långa
resan" och skildrade s. å. i "Ensamma
människor" den norrländska
industrialismens framträngande. År 1925
gav han ut sina första noveller, "Den
underbara marknaden", vilka följts av
bl. a. samlingarna "Barn, mödrar och
manfolk" (1928) och "Hårt väder"
(1929). Sjömännens hårda öden ha
dessutom beskrivits i bl. a. romanerna
"På däck och durk" (1927),
"Flyktingarna" (1931) och dess fortsättning
"Benjamin" (1932), av vilka den
förstnämnda med sin romantiserade men
ändå verklighetsbetonade bild av
kamratskapet på sjön blivit mycket
populär och utgått i stora uppl. Koman i
vanlig bemärkelse är däremot icke den
"på muntliga och dokumentära fakta"
byggda "Män ombord" (1942}, en
frasfri och skakande skildring av en
krigs-förlisning under det andra
världskriget. Till den norrländska miljön har
H. förlagt de av skuldproblemet
präglade familjeromanerna "Jonas
Öd-marks historia" (1926) och "Jonas
ödmarks söner" (1927), och bland
hans övriga böcker må nämnas den
mot brackigheten satiriska
stockholmsromanen "Den lycklige mannen"
(1930, ny stor uppl. 1941 under
titeln "Karl Gustav Svensson erövrar
staden"), samt diktsamlingen
"Dårarnas park" (1936). Under pseud.
Paul Michael Ingel utgav H.
novellsamlingen "Ryskt monument" (1933),
samt romanerna "Ungdom i
landsflykt" (1934) och dess fortsättning
"Flyktingar söker hamn" (1939)
jämte "Jordens röst" (1935). — Gift 1920
med Anna Carlson. —• Litt.: H. Ahle-
nius, "Arbetaren i sv. diktning"
(1934); H. Ternblad, "R. H." (Hola,
1936). R. A.
Holmström, Tora Vega,
målarinna, se s. 527.
Holmström, Torsten, tecknare,
författare, journalist, se s. 527.
Holmström, Karl Wiktor,
politiker, fackföreningsmän, f. 30 maj
1868 i Hällestads skn, östergötl. län.
Föräldrar: befallningsmannen Anders
Magnus Jansson och Klara Bengtsson.
— H., som ursprungligen var
metallarbetare vid bl. a. Finspongs
metallverks ab:s och ab. Bofors’
kanonverkstäder, utförde redan vid unga år ett
värdefullt arbete i såväl den fackliga
som den politiska arbetarrörelsen.
Han var led. av Sv.
metallindustri-arbetareförb:s styr. 1895—97 och
1904—20 (sekr. 1907—13, ordf. 1913—
20) samt av Landsorganisationens
representantskap 1910—22 och dess
sekretariat 1917—22. Han tillhörde
socialdemokratiska partistyr:s verkst.
utskott 1917—21 och var 1921—28
samt en kortare tid 1932 led. av
Andra K. H., som anlitats för ett
flertal politiska och offentliga
uppdrag, var led. av Sociala rådet 1918
—26 oeh 1928—37, av Arbetsrådet
1919—41 (från 1939 som tf.
tjänsteman ) samt tillhörde Statens
arbetslöshetskommission 1921—26 och var
Pensionsstyr: s ombud 1927—30. —
Gift 1) 1.893 med Hilda Erika
Danielsson, † 1916; 2) 1936 med Signe
Wik-toria Bergström. R. A.
1. Holmström, L e ön ar d Pontus,
"den svenska folkhögskolans fader",
geolog, f. 29 okt. 1840 i Västerstad,
Malmöh. län, † 21 maj 1919 i Lund.
Föräldrar: fanjunkaren Lars Peter H.
och Amelie Charlotta
Ilagman-Täck-lind. — H. blev 1858 student, 1865
fil. dr och 1867 docent i geognosi, allt
i Lund. Han var adjunkt vid Lunds
katedralskola 1867—69. Han avbröt
sin akademiska bana 1868, då han
mottog uppdraget att bli
föreståndare för den nyupprättade
folkhögskolan Hvilan i Tottarps skn,
Malmöh. län, en av de tre första i vårt
land. Han arbetade sedan hela sitt
liv med entusiasm för den sv.
folkhögskolan och har mer än någon
annan bidragit till att giva denna
skolform dess säregna prägel. Som
föreståndare för Hvilan fram till 1908
(som lärare kvarstod han till sin död)
införde H. flera nyheter, bl. a.
kvinnlig sommarkurs från 1873 och
lantmannaskola från 1876, och han har
som medl. av kommittén för
lantbruksundervisningens omorganisation
1882 bestämmande medverkat vid
utformningen av den sv.
lantmannaskolan. — En stor del i hans skolas
framgång hade hans egen eminenta
pedagogiska förmåga. Han gav gärna
sin undervisning en praktisk och
aktuell prägel, undvek allt oäkta och
uppstyltat samt förstod som få att
anpassa sig efter elevernas
fattningsförmåga. För teoretisk pedagogik hade
han ringa intresse. — Vid sidan av
sin lärarverksamhet ägnade sig H. åt
varjehanda praktiska värv. Han
inrättade sålunda 1880 vid Hvilan
Sveriges första andelsmejeri och 189S
dess första mjölkkontrollföreningsamt
verkade för trädgårdsodlingens
höjande. — Trots sitt krävande
folkhögskolearbete fann H. tid att 1877’—86
under sommarhalvåret tjänstgöra som
lärare i geodesi vid Alnarps
lantbruks-inst, och att därjämte bedriva
vetenskaplig forskning. I sina tidigaste
geologiska arbeten, "Märken efter
istiden, iakttagna i Skåne" (drsavh.,
1865) och "Iakttagelser öfver istiden i
södra Sverige" (1867), anslöt lian sig
till sin lärare professor Otto Torells
inlandsisteori. Denne gav honom även
uppslaget till de undersökningar av
nivåförändringarna, som han 1888
framlade i "Om strandliniens
förskjutning å Sveriges kuster", vars
förnämsta förtjänst ligger i en noggrann
granskning av våra
vattenståndsmärken, medan den i arbetet företrädda
vattenminskningsteorin fått vika för
G. De Geers s. å. framställda
landhöjningsteori. En imponerande
sammanfattning av egna och andras
undersökningar av inlandsisens rörelse gav H.
1904 i "öfversikt af den glaciala
af-slipningen i Sydskandinavien". — En
åminnelse av H:s vetenskapliga
insats äro namnen Holmströms glaciär
och Leonards névé på Spetsbergen. -—
Utom geologiska arbeten har H.
utgivit talrika läroböcker i olika ämnen
samt författat en mängd skrifter och
artiklar i skol- och andra frågor. -—
H. var lekmannaombud för Lunds stift
vid 1893 års kyrkomöte. Han blev 1906
led. av Lantbruksakad. Lärare och
Leonard Holmström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
