- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
536

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Horn, Gustaf - 10. Horn, Henrik - 11. Horn, Krister - 12. Horn, Bengt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Horn

536

Horn

Henrik Horn. Målning (detalj) av D. K.
Ehrenstrahl.

Upplands reg. 1635, major 1637,
överstelöjtnant vid Leslies reg. 1638,
överste för Wittenbergs reg. 1640 och
generalmajor av kavalleriet 1647. År
1651 blev han friherre till Marienburg
(i Livland), 1653 riksråd och 1654
generalguvernör i Ingermanland och
Keksliolms län, där lian trots ytterligt
små medel med kraft kämpade mot
ryssarna. År 1658 utnämndes han till
rikstygmästare och 1660 till lagman
i Närke samt kallades s. å. att ersätta
den gamle Lars Kagg som befälhavare
för de stridskrafter, som opererade
mot Norge. År 1663 blev han
fältmarskalk ooh generalguvernör i
Bremen-Verden. — Gift 1) 1638 med Maria
Mörner, † 1643; 2) 1644 med
friherrinnan Barbro Kurck, † 1658; 3)
1661 med Maria Silfverhielm.

B. B., (B—z).

10. Horn, Henrik, friherre,
riksråd, krigare, f. 22 maj 1618 i
Stockholm, † 22 febr. 1693 i Stade,
Tyskland. Son till H. 5. — H. blev 1634
fänrik vid Livgardet, 1643 överste för
det kurländska reg. och 1654
generalmajor vid kavalleriet. Han utmärkte
sig under Karl X Gustavs polska
fälttåg och deltog i slaget via Warszawa
1656, utnämndes s. å. till
generallöjtnant och chef för Västgöta rytterireg.,
blev 1657 chef för armén i Finland
och utnämndes 1665 till fältmarskalk.
Han upphöjdes i friherrligt stånd
1651 och blev riksråd samt
hovrättsråd i Svea hovrätt 1660,
generalguvernör i Bremen-Verden 1666 och överste
för Bremiska reg. 1672. År 1674
erbjöds honom posten som
generalguvernör i Finland, men han avböjde, enär
han hellre ville tjäna i fält. När
Sverige följ. år som bundsförvant till
Ludvig XIV angrep Brandenburg och
Danmark, blev det H:s uppgift att
försvara de sv. besittningarna mellan
Elbe och Weser mot en överlägsen

koalitionsarmé. Han nödgades snart
inskränka sig till att söka hålla
hertigdömet Bremens huvudstad, Stade,
en av de starkaste fästningarna under
Sveriges krona. Han skötte försvaret
ihärdigt och skickligt och erhöll
någon tillförsel av förnödenheter dels
från England, dels från Hamburg, där
hans maka, Beata Wittenberg, var
livligt verksam som agent. Men då en
sv. undsättningseskader från Göteborg
misslyckats och penningar och
proviant tagit slut, måste han slutligen
kapitulera i aug. 1676. Följ. vår
utsågs H. mot sin vilja av Karl XI, som
hyste misstro till flottans män, till
tf. chef för Amiralitetskollegium och
överbefälhavare för huvudflottan samt
utnämndes till generalamiral. I början
av juni 1677 löpte flottan i mycket
dåligt skick ut från Dalarö. I det
ryktbara slaget vid Köge Bugt vann
den överlägset skicklige danske
amiralen Niels Juel en lysande seger, som
gjorde den danska flottan till herre
i Östersjön för återstoden av kriget.
H:s nästa uppgift blev att ta upp
kampen med den norska här, som
utan motstånd fått intränga i
Jämtland. Norrmännen utrymde
landskapet vid hans ankomst, men hans eget
försök till vinterfälttåg i Norge
misslyckades på grund av bristfällig
utrustning. Våren 1678 övertog H.
ledningen av en armé, som från Livland
skulle företa en diversion mot den
brandenburgske kurfurstens
besittning Ostpreussen för att därigenom
lätta trycket mot sv. Pommern. Detta
sitt sista krigiska företag skötte H.
onekligen utan tillräcklig energi, men
de ekonomiska och politiska
förutsättningarna för fälttåget voro också
synnerligen vanskliga. När kurfursten
själv grep till offensiven och Pommern
till största delen redan gått förlorat,
drog sig H. med sin avsevärt
reducerade styrka tillbaka till Biga (1679).

Krister Horn. Målning (detalj) av okänd
konstnär

Efter fredssluten blev han 1680 åter
generalguvernör i Bremen-Verden. —
Gift 1) 1643 med friherrinnan
Margareta Leijonhufvud, † 1645; 2) 1650
med Kerstin Bååt, † 1657; 3) 1661 med
Emerentia Ribbing, † 1670; 4) 1674
med grevinnan Beata Magdalena
Wittenberg. G. B.

11. Horn, Krister, friherre,
riksråd, krigare, f. 13 nov. 1622 på Viks
hus i Balingsta skn, Uppsala län, †
26 maj 1692 därstädes. Föräldrar:
riksrådet friherre Klas H. ocli
friherrinnan Sigrid Oxenstierna. Sonson
till H. 4. — År 1636 inskrevs H. vid
Uppsala univ. och 1638 vid Dorpats
univ.; 1638—42 studerade han i Biga.
Han blev överste och guvernör i Biga
1654 och kort därefter generalmajor
av kavalleriet. Åren 1657—59 var lian
generalguvernör över Ingermanland
ooh Keksholms län med uppdrag att
försvara dessa provinser mot
ryssarnas angrepp. H. erhöll 1660 plaits i
riksrådet, där han stödde sin vän,
rikskanslern Magnus Gabriel De la
Gardie. Följ. år blev han hovrättsråd
i Svea hovrätt och 1663 guvernör för
Karl XI. Ehuru tapper ocli
kunskapsrik ansågs H. allmänt mindre lämpad
därför, då han var mycket bekväm
och njutningslysiten. Konungens
uppfostran blev också mycket
bristfällig. År 1669 blev H. lagman i
Karelen och 1674 i Värmland samt
utnämndes 1672 vid konungens
myndighetsförklaring till fältmarskalk. Åren
1674—86 var han generalguvernör i
Livland men tog avsked, då
reduktionens fullföljande krävde en
kraftigare hand. — H:s brevväxling med
brodern Bengt H. (H. 12) är delvis
tryckt i "Handlingar rörande
Skandinaviens historia" (28, 1847) och utgör
en viktig källa för kännedomen om
Sveriges inre historia under Karl XI: s
förmyndarregering. —- Gift 1) 1654
med friherrinnan Görvel Sparre, †
1659; 2) 1662 med friherrinnan Anna
Elisabet Wrangel af Lindeberg. O. H.

12. Horn, Bengt, friherre,
riksråd, krigare, f. 10 nov. 1623 på
Vikhus i Bytterns skn, Västmanl. län,
† 7 febr. 1678 i Biga. Bror till H. 11.
■— H. blev student i Uppsala 1636 och
förde sedan några år tills, med sin
bror Krister H. (H. 11) och andra
adelsynglingar en något överdådig
tillvaro i Stockholm. Han fullbordade
sin uppfostran med en utländsk resa
för att utbildas till en karriär i den
civila förvaltningen. Hans intressen
drogo honom emellertid över till
krigarlivet. År 1646 lämnade han Kom,
där han då vistades för att studera,
och begav sig till C. G. Wrangels armé
i Tyskland. Följ. år blev han kapten
vid Blå regementet, och han
avancerade 164S till överstelöjtnant. År 1651

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free