Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Horn, Vivi - Horn, von, släkt - 1. Hoorn, Johan von - 2. Horn, Brita von - Horney, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Horn
543
Horney
Jenny Linds levnadssaga" (1940;
om-arb. uppl. 1945) samt "En fjärilslek.
Emilie Högqvists levnadssaga" (1942).
"Du lyckliga tid" (1943) och dess
fortsättning "Resan ut i livet" (1944)
innehålla H:s egna barndoms- och
ungdomsminnen med talrika
interiörer från herrgårdslivet. •— Gift 1903
med överstelöjtnanten Christer
Michael Horn af Rantzien. R. A.
Horn, von, tysk borgarsläkt från
Bremen, enligt P. von Gebhardt, "Die
ältere Genealogie des Geschlechts von
Horn" (1938) känd i Bremen sedan
1300-talets början och av adligt
ursprung. En gren av släkten kom över
Hamburg till Amsterdam, där Paridon
von H. (f. troligen 1568, † 1644), i
slutet av 1500-talet var klädesfabrikant,
framstående köpman och politisk agent
för Sverige i Holland. Han flyttade
1607 till Sverige och bdev brukspatron
på Tyresö-Ornö järnverk, Stockholms
län, samt slutligen
generaltullarrenda-tor av stora sjötullen. En yngre bror
till honom, köpmannen och borgaren i
Amsterdam Didrik von H. (f. omkr.
1576, † före 1627), blev far till Johan
von H. (f. 1607, † 1675), som 1631 kom
till Sverige; han var i många år
förvaltare vid farbrodern Paridon von
H:s järnbruk i Tyresö och flyttade på
1650-talet till Stockholm, där lian
1656 svor borgared ooh var en av
stadens mest ansedda köpmän; efter
farbroderns död blev han även
brukspatron vid Tyresö. Han blev far till
läkaren Johan von Hoorn (H. 1), som
1719 upphöjdes i adligt stånd men
ej tog introduktion på Riddarhuset.
Hans andre son, Johan Ludvig von
H. (f. 1696, † 1766), var ingenjör vid
Dannemora gruvor och blev 1752
kommendant på Malmö slott. Från en
sonsons son till denne,
kommendörkaptenen Frans Axel Leopold von H. (f.
1809, † 1879), härstamma alla nu i
Sverige levande medl. av släkten.
Sonson till honom är majoren och
kabinettskammarherren Leopold Robert
von H. (f. 1879), ägare till
Hjälmarsnäs i Stora Mellösa skn, Örebro län,
landstingsman sedan 1930 och led. för
högern i Första K. sedan 1937. Son
till honom är kammarjunkaren Knut
Raoul Leopold Robert von H .(f. 1907)-,
amanuens i Handelsdep., vilken 1939
—42 var avd.-chef i Statens
handelskommission och sedan 1942 är
föredragande rörande utrikeshandeln i
Folkhushållningsdep. Syssling till
honom är byråchefen vid Järnvägsstyr: s
militärbyrå, majoren vid
Generalstabskåren och Försvarsstaben Carl
Carlsson von H. (f. 1903), brorson
till författarinnan Brita vonH. (H. 2).
1. Hoorn, Johan von, läkare, f.
6 febr. 1662 i Stockholm, † 11 juni 1724
därstädes. Föräldrar: bruksförvalta-
Johan von Hoorn. Målning (detalj) av D.
von Krafft (Medicinalstyrelsen).
ren, sedermera köpmannen Johan von
Horn och Esther Riegel. — H. blev
1678 student i Uppsala och reste
redan 1679 till Holland, där han
studerade i Dordrecht, Leiden och
Amsterdam. Efter ett kort studiebesök vid
baden i Aachen och Spa reste han
16S7 till Paris, där han studerade
kirurgi och obstetrik. Det senare
ämnets art ansågs dåförtiden så
ömtålig, att H. måste vidtala en
"förståndig och mycket hurtig" barnmorska
för att mot kontant erkänsla till
patienterna få närvara och praktisera
vid förlossningar. Efter ett kortare
studiebesök i England 1689 återvände
han s. å. till Leiden, där han 1690 blev
med. dr. Återkommen till Stockholm
avlade han 1691 examen practicum
och blev medl. av Collegium medioum.
Han tog till sin viktigaste uppgift att
reformera barnmorskeutbildningen;
så skrev han den första sv. läroboken
i obstetrik, "Den Swenska Wälöfwade
Jord-Gumman" (1697), senare åtföljd
av en kortare barnmorskebok, "Siphra
och Pua" (uppkallad efter två bibliska
jordemödrar; 1715, nya sv. uppl. 1719
och 1777; åtta tyska och två
holländska uppl.). Sedan han 1708 utnämnts
till stadsmedikus, hade han därjämte
själv att — från 1711 offentligen -—
hålla kurser för barnmorskor och
utarbetade det första sv.
barnmorskereglementet, daterat 1711 och gällande
för Stockholm samt 1723 åtföljt av
motsvarande åtgärder för riket. H.
blev 1719 assessor i Collegium
me-dicum, s. å. livmedikus och adlad samt
1720 arkiater. Från 1709 var han
läkare vid Norrmalms surbrunn och
hade i Stockholm vidsträckt enskild
praktik. — H. var icke blott
banbrytare för förlossningskonsten i Sverige
utan vann också, främst genom sina
mycket anlitade läroböcker, varaktig
internationell berömmelse; den store
A. von Haller kallade honom "en god
auktor, icke så känd som han
förtjänar". — Gift 1694 med Catharina
Pincier. — Litt.: V. Djurberg,
"Läkaren J. von H." (1942). P. H. T.
2. Horn, Brita Clara Alice
Augusta Florence von, författarinna,
f. 1 april 18S6 i Stockholm. Föräldrar:
kammarherren Johan Henning von H.
och friherrinnan Florence Charlotta
Lucie Bonde. ■— H., som vid unga år
och senare under upprepade resor för
studier vistats i Tyskland och
Frankrike, har ägnat nästan allt edtt
intresse åt teatern. Hon har skrivit
teaterkritik i Östergötlands Dagblad 1930
—40 och i Arbetet 1931—40, föreläst i
teaterhistoria på
Folkbildningsförbundet och startat tre experimentteatrar,
av vilka en består med namnet
Dramatikerstudion (Stockholm) och med
H. som sekr. från starten 1940. Den
åtnjuter stats- och kommunalanslag.
Hon har främst gjort sig bemärkt som
förf. av historisk dramatik. "Kring
drottningen" (uppförd på Sv. teatern
1917), ’’Kungens amour"
(Komediteatern 1924) och "Aschebergskan på
Wittskövle" skriven i samarbete med
Elsa Collin (uppförd på Södra teatern
och Hälsingborgs stadsteater 1944) ha
alla haft stor framgång hos publiken.
Pjäserna bygga på ingående historiska
studier, men årtal och andra data ha
delvis rubbats till förmån för den
dramatiska tekniken. H. har även
författat romaner och noveller, "Den
döda gården" (1922; omarb. uppl.
1926), "Hennes nåd översten" (1925),
"Jakobs dröm" (1929), "Kärlekens
narr" (s. å.), "Bobo och
aristokraterna" (1938) m. fi. — Ogift. A. L—r.
Horney, Nils, tidningsman, f. 4
sept. 1S95 i Stockholm. Föräldrar:
muraren Knut August Dihlé och Hulda
Amanda Horney. — Efter skolstudier
var H. under första världskriget
utlandsreporter bl. a. i Serbien och
Grekland för Social-Demokraten (Morgon-
Brita von Horn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
