Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo, Yngve - Huitfeldt, Margareta - Huldberg, Per - Huldt, se även Hult, Hulth - Huldt, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huitfeldt
546
Huldt
Yngve Hugo.
—32 var lian skolans rektor. Vid
sidan av sistnämnda befattning var
lian 1928—31 rektor för
Landsorganisationens skola. H. ivrade tidigt för
de flyttande folkhögskolekurserna och
var under en läng följd av år
initiativtagare till och ledare av ett flertal
olika bildningskurser i skilda delar av
landet. Åren 1917—19 var han
föreståndare för Dalarnes
folkhögskole-kursfören. En ledande ställning har
han även intagit i Arbetarnas
bild-ningsförb., vars förste instruktör han
var 1912—17 och bland vars nuv.
lo-kalavd. flera tillkommit på hans
initiativ. Åren 1918—23 var han
föreståndare för förb:s centralbyrå, som
då var förlagd till Brunnsvik, och 1918
—26 dess riksstudieledare. Sedan 1931
har H. huvudsakligen ägnat sina
krafter åt Radiotjänst. Han var chef för
dess föredragsavd. 1931—42 och är
dess riksprogramchef ocli verkst. dir.
sedan 1942. Bland mera
uppmärksammade radioprogram, i vilka han
själv medverkat, märkas de biologiska
radiosamtalen från Uppsala univ.,
vilka han samlat och utgivit, "Livets
och dödens problem" (1942; 2:a uppl.
1944 med tillägget "Krigets biologi").
Han var led. av
folkbildningssakkunniga 1920—23, sekr. i 1933 års
rundradioutredning och led. av
Kulturrådet 1935—44 samt tillhör Teaterrådet
från 1936, teatersakkunniga från 1937
och 1943 års rundradioutredning. Åren
1940—41 var han verkst. led. i
Statens informationsstyrrs sektion för
kulturell folkberedskap ocli 1942—44
led. av Informationsstyr. År 1943
utgav han på uppdrag av
Centralkommittén för det frivilliga
försvarsarbetet "Man ur huse", en orientering i
det militära, civila och andliga
hemortsförsvaret; sedan 1944 är han ordf.
i Centralkommitténs arbetsutskott.
—• Gift 191’2 med Sigrid Maria
Johansson. K. A.
Huitfeldt, Margareta
(Mar-grete), godsägarinna, f. 5 nov. 1608
på Skjelbreds gård i s. Norge, †
16 nov. 1683 på Sundsby gård i Valla
skn, Göteb. län. Föräldrar:
bergs-liauptmannen Eartvig Andersen Ii.
och Bente Skak. ■— H., som var sina
föräldrars enda överlevande barn,
ärvde på mödernet stora egendomar,
bl. a. Sundsby gård på Tjörn i
Bohuslän, och utvidgade, sedan hon 1651
blivit änka efter Thomas Dyre,
ansenligt sina godsbesittningar bl. a. genom
köpet av Åby i Tossene skn. Efter
Bohusläns övergång till Sverige 165S
förstod hon att skickligt vinna den
sv. regeringen, främst Per Bralie d. y.,
för sina intressen och tillskansade sig
därigenom ekonomiska fördelar, bl. a.
lindringar i sina bönders pålagor. År
1663 dog H:s ende kvarlevande son,
den nittonårige Ivar Dyre, på en
studieresa i Frankrike, och delvis i
överensstämmelse med hans sista uttalade
önskan författade hon följ. år sitt
bekanta testamente. Därigenom skapade
H. av sina jordpossessioner, främst
Sundsby och Åby, en
stipendieinrättning, som sedan 1694, då Karl XI
genom donation återställde en del
under reduktionen indragna gods, kallas
Kungl, och Hvitfeldtska
stipendieinrättningen. Stiftelsen, vars fonder
numera belöpa sig till över tre mill.
kr., bereder bl. a. stipendier åt
gymnasister vid läroverken i Göteb. län
och åt studerande vid univ. och
högskolor samt understöd åt vetenskaplig
och pedagogisk verksamhet. — Gift
1635 med Thomas Dyre. — Litt.: H.
Fröding, "Fru M. H." (i Biografiska
studier från skilda tider, 1905).
B. B—é.
Huldberg, P er Adolf, boktryckare,
bokförläggare, f. 21 april 1816 i
Uppsala, † 1 nov. 1887 i Stockholm.
Föräldrar: boktryckaren och handlanden
Gustaf Adolph H. och Magdalena
Kjellmodin. — H. kom vid sexton års
ålder till Stockholm som sättare vid
Norstedt & söners tryckeri men
flyttade 1836 till Falun, där han 1838
grundade Fahlu Tidn., som trycktes
på ett av honom inköpt tryckeri. I
staden bedrev H. ockiså
förlagsverksamhet samt innehade en bokhandel.
Samtidigt ägde han ett tryckeri i
Hudiksvall, varifrån han 1845—57 utgav
Hudiksvalls Veckoblad. Omkring 1848
började lian emellertid avveckla sin
rörelse i Falun och flyttade till
Stockholm, där han inköpte det öbergska
boktryckeriet. Där ägnade han sig åt
förlagsverksamhet, varjämte han var
innehavare av en bokhandel. Dessutom
inköpte lian Lundequists förlag i
Uppsala och Östlund & Berlings boklager i
Norrköping. Under en tid var lian en
av vårt lands främsta förläggare, bl. a.
Per Huldberg,
tillkom på hans initiativ Stockholms
adresskalender 1856, som lian
fortsatte att utge till sin död. Ekonomiska
svårigheter tvingade honom 1862 att
sälja förlaget men redan följ. år
startade han en ny bokhandel och en ny
förlagsrörelse i huvudstaden.
Bokhandeln sålde han dock redan 1865, under
det att förlagsverksamheten
fortsattes till 1875, då den ombildades till
P. A. Huldbergs bokförlagsab., där H.
först var syssloman ocli sedan verkst.
dir. till sin död. — H. var en originell,
kunskapsrik och energisk man med
starka religiösa och nykterhetsvänliga
intressen. Under påverkan av
metodistpredikanten George Scott under
sina tidiga Stockholmsår anslöt lian
sig till metodismen ocli verkade för
den i sina tidningar. Dessutom utgav
han "Bref i andliga ämnen från så
kallade Läsare, särskildt bland allmogen
i Norrland" (1838). Hans på K. bibi.
i Stockholm förvarade brevväxling
belyser de frikyrkliga rörelsernas
historia i vårt land. Han tog
initiativet till de s. k. årsföreningarna
genom bildandet av fören. 1816 års män
(1876). — Gift 1840 med Sophia
Wilhelmina Spornberg. — Litt.: E.
Herlenius, "Ur Dalarnes Kultur- och
Personhistoria" (1931). T. M.
Huldt, se även Hult, Hultli.
Huldt, släkt, härstammande från
löjtnanten vid Kalmar reg. Erland H.
(f. 1701, † 1765). Hans äldste son,
överjägmästaren i Kalmar län och
Blekinge Carl Fredrik H. (f. 1726, †
1787), adlades 1762 med namnet
Hul-tenheim och blev stamfar för den nu
levande ätten med samma namn.
En yngre son var jägmästaren
Cris-topher H. (f. 1737, f 1794), som blev
stamfar för släktens nu levande gren
och farfar till borgmästaren i Umeå
Christopher H. (f. 1800, † 1832), vars
sonsöner äro lantmätaren och
lappforskaren Hampus H. (H. 1), och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
