Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huldt, släkt - 1. Huldt, Hampus - 2. Huldt, Kristoffer - 3. Huldt, Åke - Hullgren, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huldt
547
Hullgren
Kristoffer Huldt.
bror, f. d. verkst. dir. i Sundsvalls
enskilda banks huvudkontor i
Sundsvall Ivar Hugo Eugen H. (f. 1878).
En syssling till H. 1 är
industrimannen Kristoffer H. (H. 2), vars brorson
är arkitekten Åke H. (H. 3)<.
1. Huldt, Hampus Gustaf
Kristofer, lantmätare, lappforskare, f. 18
juli 1866 i Umeå. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Carl Hampus H.
och Selma Gustafva Ericsson- — H.
avlade mogenhetsex. i Umeå 1885,
agronomex. vid Ultuna lantbruksinst.
1887 och lantmäteriex. 1892. Han blev
v. kommissionslantmätare 1895,
av-vittringslantmätare 1895 och
kommissionslantmätare 1903. Efter att från
1894 ha varit justerare av mått och
vikt i Västerb. län blev han
justeringskontrollör 1906 och utnämndes
till statens justerare i Stockholms
stad och län 1910 samt i Malmöh. län
1930; han avgick 1941. — Vid sidan
av sin tjänst har H. ägnat sig åt
lappforskning och därvid särskilt
intresserat sig för den lapska slöjden. Han
har utgivit "Mönsterbok för lapsk
hemslöjd i Västerbottens län" (1920)
och hopbragt omfattande samlingar av
lapska slöjdalster, som han till större
delen avyttrat till Västerb. läns mus.
i Umeå. Han har även varit livligt
verksam inom Fören. för
skidlöpningens främjande, där han, numera
hedersled., tillhörde styr. 1913—30 och var
red. för årsskriften På skidor 1913—
22. — Gift 1) 1S94 med Beda Teresia
Waldenström, † 1918; 2) 1924 med
Ruth Victoria Särenholm. S. L.
2. Huldt, K r i s t o f f e r Andreas,
industriman, f. 19 juli 1871 i Umeå.
Föräldrar: bankkassören Herman
Christopher H. och Ida Christina
Tunell. Syssling till H. 1. — H. blev
student i Uppsala 1890 och bergsingenjör
vid Tekn. högskolan 1894 samt var
gruvingenjör vid Malmberget (ab.
Gellivare malmfält) 1896—99. Han ut-
förde i slutet av lS90-talet mätningar
och undersökningar av Kiirunavaara
malmberg tills, med Hj. Lundbohm.
Åren 1899—1902 var H. disponent vid
Kantorps grufve ab., som ägdes av
ab. Finspångs styckebruk, och 1903—
09 verkst. dir. för Stens bruks ab.,
vilket omfattade Finspångs och Lotorps
gamla järnverk med skogar och
bruksområde. Han deltog 1909 i en
omläggning av ab. Ankarsrums bruk, som
visat sig synnerligen lycklig, och fick
1910 riksbankschefens uppdrag att
ordna den s. k. metallurgiska
härvan, omfattande Guldsmedshytte a.b.,
Stråssa grufveab., Herrängs grufab.
m. fi. År 1913 genomdrev han
bildandet av Finspongs metallverks ab., som
utvecklades till storindustri med H.
som verkst. dir. 1916—19 och
styr.-ordf. 1919—26. År 1918 förvärvade
H. som ledare för ett konsortium
Kohlswa jernverks ab., där han åren
1919—27 var styr.-ordf. och 1922—27
verkst. dir. Åren 1918—20 var H.
vidare verkst. dir. och styr.-ordf. i
Uttersbergs bruks ab. och 1927—32
v. verkst. och verkst. dir. i J. & C. G.
Bolinders mekaniska verkstads ab.,
Stockholm. Han tog 1935 initiativet
till ab. Trelleborgs linoleumindustri
och blev dess verkst. dir. H. var även
en av initiativtagarna till den 1918
bildade Sv. exporttackjärnsfören. och
var dess ordf. 1920—34. Han var ordf.
i Sv. teknologfören. 1926—28 och 1932
—33 saint v. ordf. där 1924—25. Han
var styr.-led. i Sveriges allm.
export-fören. 1910—35 och i Sveriges
indu-striförb. 1929—34 samt led. av
tull-och traktatkommittén 1919—24. -—
Gift 1) 1898 med Elin Johanna
Torell, † 1929; 2) 1930 med
premiärdansösen Ebon Theodora Vilhelmina
Strandin. S. R., H. Wn.
3. Huldt, Åke Hampus, arkitekt,
f. 20 okt, 1910 i Västervik. Föräldrar:
direktören Gustaf Kristoffer H. och
Sigrid Alice Luthander. Brorson till
H. 2. — H. avlade studentex. 1928 i
Eslöv och utbildade sig sedan till
arkitekt i Tyskland och Ungern. År 1934
var han arkitekt för de sv.
utställningarna i Riga, Tallinn och Kaunas
och följ. år anställdes han i Sv.
slöjd-fören., vars v. verkst, dir. han var
1942—45; ban var red.-sekr. för dess
tidskr. Form 1939—44. År 1945 blev
han rektor för Slöjdfören:s skola i
Göteborg. — Tills, med I.
Weern-Bugge var H. 1942 sakkunnig i en
undersökning för Socialdep:s räkning
ang. bosättningslånens användning,
varefter de utgåvo Riksbankens
broschyr "Bosättning" (1944). Han har
även utgivit "Konsthantverk och
hemslöjd i Sverige 1930—1940" (1941)
och "Konsthantverk" (1944) m. fi.
arbeten. Sedan 1944 är han medl. av Sv.
slöjdförems Bo-kommitté. Vid den
stora bostadsutställningen "Bo bäittre"
på Guldheden i Göteborg 1945 var H.
kommissarie för bohagsavd. — Gift
1937 med Märit Sonja Helena Berg.
R.L-y.
Hullgren, Carl Oscar, marin- och
landskapsmålare, f. 10 aug. 1869 i
Pataholm, Målilla skn, Kalmar län.
Föräldrar: köpmannen Carl Johan
.ff. och Clai~a Mathilda Persson. —
Efter skolgång i Kalmar läroverk 1S81
—85 studerade H. 1887—88 för Axel
Kulle och vid Konstakad. 1888—93
med G. von Rosen, G. Cederström och
J. Kronberg som lärare. Under en
studieresa 1893—94 till Frankrike och
England var lian elev till
figurmålaren H. Herkomer i Bushey utanför
London och vistades i Cornwall vid
havet ett år. Efter fortsatt utbildning
vid Konstakad. i Stockholm 1894—96
belönades han med hertigliga medaljen
1896 och k. medalj 1897. År 1898 erhöll
han det Wohlfartska stipendiet. Han
fick guldmedaljer i München 1905 och
i San Francisco 1915. Han har
sedermera företagit en rad studieresor och
besökt Lofoten, Cornwall, Portugal,
Spanien, Bretagne, Provence, Sicilien,
Egypten, Palestina och Tunis. Till
Bornholm och Christiansö, där han
redan under akademitiden funnit en
miljö, som passade honom, har han
alltid med förkärlek återvänt. H.
tillhör den realistiska skolan från
sekelskiftet och har troget hållit fast vid
den objektiva iakttagelsen och
naturstudiet som konstens bärande princip.
För den provinsiella romantiken ocli
det vaga stämningsmåleriet liar han
visat ringa intresse, även om han
målat både Öland ocli västkusten med
noggrann lokalfärg. Han är främst
havets och den fria horisontens
målare men liar även målat stadsvyer
och landskap från inlandet. Hans
utveckling har gått från detaljrealism
mot allt större bredd och frihet, från
Oscar Hullgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
