Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hullgren, Oscar - Hult, se även Huldt, Hulth - Hult, Alrik, uppfinnare, se s. 549 - Hult, Gösta, arméofficer, kartograf, se nedan - Hult, Hugo, arméofficer, se nedan - Hult, Olof - Hult, Oscar, ingenjör, uppfinnare, se nedan - Hult, Phillips, rättsvetenskapsman, se s. 549 - Hult, släkt - 1. Hult, Hugo - 2. Hulg, Gösta - 1. Hult, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hult
54S
Hult
Olof Hult.
en något torr och matt kolorit till
allt klarare och fulltonigare färger.
År 1942 var en retrospektiv
utställning av hans konst anordnad i
Stockholm. Han blev led. av Konstakad.
1917 och är repr. i Nat. mus. och
Lunds univ:s mus., Göteborgs, Malmö,
Norrköpings mus. och i Statens
Museum for Kunst i Köpenhamn, samt
i nationalgalleriet i Buenos Aires och
i ett mus. i Moskva. Han har även
framträtt som etsare. — Gift 1915
med målarinnan Julie Elise H., f.
Dinesen (f. 1879 i Aalborg, Danmark),
som bedrivit studier i Köpenhamn och
Paris och företagit vidsträckta resor
i Sydeuropa. Hon utställde landskap,
porträtt och stilleben första gången
1943 i Stockholm. — Litt.: H.
Schiller, "O. H., havets målare" (i "Sv.
konstnärer" 1936). Th. N.
Hult, se även Huldt, TJulth.
Hult, Alrik, uppfinnare, se s.
549.
Hult, Gösta, arméofficer,
kartograf, se nedan.
Hult, Hugo, arméofficer, se nedan.
Hult, Olof Torgny, läkare,
medicinhistoriker, f. 2 dec. 1868 i
Stockholm. Föräldrar: läroverksrektorn
Hans Ferdinand II. och Maria
Christina Elisabeth Hedman. — Efter
mo-genhetsex. i Halmstad 1SS7 blev H.
med. kand. 1894, med. lic. 1S99 och
med. dr 1914, allt i Stockholm. Han
blev marinläkare av andra graden
1903 och av första graden 191Ö samt
förste marinläkare vid
Marinläkarkåren 1926 (i reserven sedan 1929).
Ären 1902—08 var han kronprinsens
läkare och blev 1921 livmedikus. Vid
Karol. inst. blev han 1916 docent i
epidemiografi — i sin drsavh. hade
han behandlat typhus recurrens i
Sverige 1788—90 — och 1924 erhöll han
därstädes docentur i medicinens
historia; 1934 fick han prof:s namn. Inom
sistn. fack faller H:s huvudsakliga
gärning vid sidan av läkarpraktiken;
med ett åttiotal arbeten över
huvudsakligen sv. äldre läkarhistoria,
varibland märkes "Vilhelmus Lemnius
och Benedictus Olai, ett bidrag till
svensk läkarhistoria under Vasatiden"
(1918), har han dokumenterat sig som
Sveriges främste nu levande
medicinhistoriker, beläst, väl förfaren i
gångna tidsåldrars naturvetenskapliga
uppfattningar och utrustad med en
personligt utmejslad stil. — H. var en
av stiftarna av Sv. Linné-sällskapet
och är medl. av dess styr. sedan dess
stiftande 1917. Han blev led. av
örlogsmannasällskapet 1914 och av
Krigs-vet. akad. 1927 samt
korresponderande led. av Vitt. akad. 1940. — Gift
1902 med Gertrud Vendela Amalia
Rinman. P. H. T.
Hult, Oscar, ingenjör,
uppfinnare, se nedan.
Hult, P h i II i p s,
rättsvetenskaps-man, se s. 549.
Hult, släkt från Småland, vars
äldste kände stamfar, borgaren i
Borås Håkan Larsson H., levde i slutet
av 1600-talet. En sonson till honom,
prosten och kyrkoherden i Målilla i
Småland Lars Berndt H. (f. 1735, †
1812), blev farfars far till översten
och chefen för Dalreg. Carl Gustaf H.
(f. 1841, † 1912). Dennes son var
översten och kartografen Giistaf
(Gösta) H. (H. 2). En kusin till H.
2:s far var generalmajoren Hugo H.
(H. 1).
1. Hult, Hugo Emfrid,
arméofficer, f. 13 okt. 1861 i Vimmerby, † 22
sept. 1934 på Hakunge i össeby-Garns
skn, Stockholms län. Föräldrar:
apotekaren Ejlert Gustaf H. och Anna
Maria Wilhelmina Hernblom. — H.
blev underlöjtnant i Kalmar reg. 1881,
löjtnant vid Generalstaben 1891 och
befordrades efter vederbörlig
trupptjänstgöring vid Dalreg. till major vid
Generalstaben 1901 och till
överstelöjtnant vid Västmanlands reg. 1903.
Hugo Hult.
År 1905 utnämndes han till
överstelöjtnant vid Generalstaben och 1906
till överste. Han var chef för
Lantför-svarsdep:s kommandoexpedition 1905
—09 och sekundchef för Svea livgarde
1909—15. Sistn. år tog han avsked
och utnämndes till generalmajor i
Generalitetets reserv. Efter avskedet
från aktiv tjänst ägnade sig H. åt
vården av sina egendomar Hakunge
och Rönninge i Uppland och var
styr.-ordf. i flera bolag. H. var en
kraftfull, beslutsam och strängt saklig
natur och en skicklig militär med stor
författningskännedom och
behärskning av formerna. — Han utgav
"Statistisk öfversigt af de europeiska
staternas härordningar" (1892). År 1900
blev han led. av Krigsvet. akad. -—
Gift 1893 med Märta Maria Elisabeth
Walldén. F. M.
2. Hult, Gustaf (Gösta) Carl
Wilhelm, arméofficer, kartograf, f. 14
mars 1877 i Målilla, Kalmar län.
Föräldrar: översten Carl Gustaf II. och
Martina Langenberg. Kusinson till
H. 1. —- H. blev underlöjtnant vid
Kalmar reg. 1S96 ocli genomgick
Krigshögskolan 1900—02. Han blev löjtnant
vid Generalstaben 1906, kapten 1908,
utnämndes efter trupptjänstgöring
till major i Generalstaben 1916, till
överstelöjtnant 1919 och till överste
1923. Han avgick ur aktiv tjämst 1937.
H. var lärare i strategi vid
Krigshögskolan 1909—13, avd.-chef vid
Generalstabens krigshistoriska avd. 1918—
19 och avd.-chef vid Generalstabens
topografiska avd. och chef för Rikets
allmänna kartverk 1920—37. Han var
ordf. för de sv. kommissionsled. vid
gränsuppgången Sverige-Finland 1926
—27 och sv. gränskommissarie vid
gränsuppgången Sverige-Norge 1929
—30. H. blev led. av Krigsvet. akad.
1923. — Gift 1906 med Gerda Klara
Elisabeth Dahlbäck. F. M.
1. Hult, Oscar Walfrid, ingenjör,
uppfinnare, f. 12 okt. 1863 på
Chris-tineliolm, Nyköping, † 23 sept. 1937
i Stockholm. Föräldrar:
smedsmästaren Olof II. och Maria Christina
Lagervall. — H. visade redan vid unga
år stor teknisk begåvning och
fallenhet för uppfinningar inom det
mekaniska området. Efter praktik på en
del mekaniska verkstäder i Stockholm
for han 1887 till Förenta staterna,
där han, jämsides med
verkstadspraktik, tills, med sin bror Alrik H. (H.
2) ägnade sig åt
uppfinnarverksamhet, resulterande bl. a. i den s. k.
Excelsiorseparatorn. H. återkom 1892
till Stockholm, där lian och brodern
1S94 inrättade en experimentverkstad.
Där gjordes med åren flera
betydelsefulla uppfinningar, bland vilka särskilt
märkas den mycket uppmärksammade
rotationsångmaskinen, belönad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
