Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hybinette, Robert - Hyckert, Anders - Hydén, Nils - Hylander, Anders - Hylander, Erik, bergsingenjör, se s. 571 - Hylander, Fride
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hyckert
570
Hylander
H. blev student 1904, med. kand. 1908
och med. lic. 1914, allt i Stockholm.
Efter amanuensförordnande i patologi
1911—12 innehade han 1913—17
förordnanden vid Stockholms stads allm.
försörjningsinrättnings sjukhus,
Barnsjukhuset Samariten, vid Allm.
barnhuset och Karol. inst:s poliklinik för
sjuka barn i Stockholm. Han blev
bataljonsläkare 1914, tjänstgjorde
1916—19 i Arméförvaltningens
sjukvårdsstyr., 1919—27 vid Livreg:s
dragoner och 1928—34 vid Livreg. till
häst, blev reg.-läkare 1927 och
fältläkare 1932 samt är sedan 1934
fältläkare vid 4:e militärbefälsstaben.
Sedan 191S utövar han praktik i
Stockholm. Åren 1920—41 var lian
red. för Tidskr. i militär hälsovård.
H. blev 1939 led. av Krigsvet. akad.
och valdes 1942 till ordf. i Sveriges
läkarförb. — Ogift. P. H. T.
Hyckert, Anders Jansson,
riksdagsman, f. 7 aug. 1770 i Söderbärke
skn, Kopparb. län, † 8 aug. 1826 på
Ytterboda, Älvkarleby skn, Uppsala
län. Föräldrar: inspektören Johan H.
och Maria Elisabet Ahlm. — H. blev
student i Uppsala 1790 och knöts som
informator och biträde i brukets
ekonomiska skötsel till brukspatron Th.
Tottie på Älvkarleö samt tillträdde
1S05 hemmanet Ytterboda, som han
erhållit som belöning för sina
tjänster. Han tillhörde bondeståndet vid
samtliga riksdagar 1S09—23 med
undantag för 1812, då han undanbad sig
val. Han var en av de ledande bland
"1809 års män" i sitt stånd, var
medl. av det konstitutionsutskott, som
hade att behandla den nya
regeringsformen, samt stod i spetsen för den
rörelse inom bondeståndet, som
hårdnackat vägrade låta talmannen
underskriva regeringsformen, innan
medstånden medgivit privilegieutjämning
och all jords lika beskattning
("Hyck-ertska memorialet"). I slutet av 1809
Anders Hyckert. Etsning av L. H. Roos 1823.
—10 års riksdag blev han utsedd till
tf. talman, var v. talman 1810, 1815
och 1817—18 samt talman 1-823. Åren
1809—12 var han
riksgäldsfullmäk-tig och från 1823 fullmäktig i Riksens
ständers bank. Som politiker var han
framsynt och insiktsfull; som talman
visade lian lugn och oväld. — Gift 1811
med Gertrud Sundmark. — Litt.: G.
Hedenström, "Sveriges bondestånd"
(1922). B. B., H. Wn.
Hydén, Nils, journalist,
författare, predikant, f. 16 juli 1870 i
Motala, † 25 nov. 1943 på Karolinska
sjukhuset, Solna. Föräldrar:
grosshandlaren Albert Teodor Eugen H.
och Anna Sofia Hydén. — Efter
mo-genhetsex. i Linköping 1888 ämnade
H. först bli läkare och avlade
medi-cinsk-filosofisk ex. i Uppsala 1893
men slog sedan om och verkade som
journalist först i Motala och under
lS90-talets senare hälft i Malmö, där
lian, främst på grund av sina
musikaliska intressen, kom i kontakt med
Strindberg, som då bodde i Lund. År
1900 bosatte sig H. i Stockholm och
skrev en rad ungdomsböcker i
Alexandre Dumas d. ä:s stil, bl. a. "Gula
brigadens hjältar" (1899—1900, 2:a
uppl. 1924—25). Efter att ha
genomgått en religiös kris blev H.
omvänd genom Frälsningsarmén 1912,
var 1915—23 resesekr. i Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsens
ungdomsorganisation och anslöt sig 1929 till
pingströrelsen. Av hans senare litterära
alstring, som var uppbyggelsebetonad,
förtjänar särskilt nämnas "Mannen
som hatades" (1933, om George Fox)
och "Mannen som väckte ett folk"
(1943, om John Wesley). Ett urval av
H:s religiösa journalistik, "Den som
vill älska livet", utkom 1944. — Gift
1921 med Laura Johanna (Jane)
Dammberg. G. W.
Hylander, Anders, teolog, f. 23
febr. 1750 i östra Tunhems skn i
Skarab. län, † 1 juni 1830 i Lund.
Föräldrar: komministern Sven H. och
Christina Davidsson. — Tidigt
föräldralös togs H. om hand av prosten
A. Forssenius i Tunhem, blev efter
skolgång i Skara student i Uppsala
1771 men överflyttade snart till Lund,
där han blev magister 1775. Följ. år
kallades lian till docent i österländska
språk därstädes, blev adjunkt 1782
och fick 1790 prof:s titel. Sedan han
1795 blivit teol. dr utnämndes han
1798 till e. o. prof. och 1S06 till prof.
i teologi vid Lunds univ. Vid
promotionen 1826 blev han jubelmagister.
— H. blev redan under gymnasietiden
genom den fromme skaralektorn
Anders Knös gripen av herrnhutismen.
I Lund samlade lian studenterna
till uppbyggliga bibelförklaringar och
andaktsövningar. H. predikade även
Anders Hylander. Målning av P. Krafft d. y.
1816 (Lunds domkapitel).
i landsförsamlingar och utövade med
sin livliga målande stil stor
dragningskraft som ordets förkunnare.
Hans herrnhutiskt färgade skrift
"Frågor och svar rörande salighetens
grund, medel och ordning" (1817; det
s. k. "Hylanders schema") blev
mycket populär särskilt bland allmogen.
Han betraktades gärna av
studenterna med en viss medlidsam
skepsis, om än hans ärliga uppsåt och
oskrymtade fromhet gjorde ett visst
intryck. Mest känd torde H. vara som
Thomas Thorilds svärmiske
ungdomsvän "Arist". — Gift 1796 med Hedvig
Juliana Troberg. — Litt. över H. är
förtecknad å s. 291 i B. Hildebrand,
"C. J. Thomsen..." (1937). O. H.
Hylander, Erik, bergsingenjör,
se s. 571.
Hylander, Fr ide Bothild, läkare,
f. 2 febr. 1898 i Raus förs.,
Hälsingborg. Föräldrar: missionspastorn Nils
H. och Edla Hedberg. — H. blev
student 1919 samt med. kand. 1922
och med. lic. 1926, allt i Stockholm.
Åren 1926—32 var han missionsläkare
i Abessinien, där lian byggde
Taf-fari Makonnens sjukhus i Harrar
samt sjukstuga och missionsstation i
Arussi. Efter kortare förordnanden
vid Södertälje lasarett och
Akademiska sjukhuset i Uppsala var han
1933—37 förste underläkare vid
Jönköpings lasaretts kirurgiska avd.
Ål-en 1935—36 var H. ledare och
chefläkare för Sv. Röda korsets
Abessinienambulans. Han blev 1938
underläkare vid Tranås kuranstalt. Åren
1939—40 verkade han som kirurg vid
Sv. Röda korsets Finlandsambulans.
Han blev 1941 förste underläkare vid
S:t Eriks barnbördshus och 1944
förste underläkare vid
Södersjukhusets kvinnoklinik samt bitr.
överläkare därstädes. H. har företagit
resor till England, Frankrike, Pale-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
