Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hülphers, Herman - 3. Hülphers, Walter - 1. Hylteen, Anders von - 2. Hylteen, Samuel von - Hyltén-Cavallius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hülphers
573
Hyltén-Cavallius
Herman Hulphers.
1871—94 var lian. läkare vid
Fri-murarbarnhuset. Han invaldes i
Krigs-vet. akad. 1877. — H:s båda främsta
insatser äro knutna till lians två
uppmärksammade föredrag "Om bruket
af distillerade spritdrycker från
militär-hygienisk synpunkt" (1880,
tryckt 1881), som gav impulsen till
spritens avhysande från
militärlogementen, och "Om sjuksköterskor och
deras danande" (1881, tryckt 1882),
varmed frågan om
sjuksköterskeutbildningen först bragtes på
dagordningen i Sverige. — H. var kunnig,
livlig och allmänintresserad; ännu in
i hög ålder bevarade han vitalitet,
minne och vetgirighet. — Gift 1) 1862
med Turinna, Carolina Charlotta von
Axelson, ‡ 1888; 2) 1895 med
Mathilda Charlotta (Lotten) Hellström.
■—• Litt.: nekrolog av E. Edholm i
Tidskr. för militär hälsovård 1905.
P. H. T.
3. Hulphers, Ernst W alter,
tidningsman, författare, f. 29 juli 1871
i Styrnäs skn, Västernorrl. län.
Föräldrar: kamreraren Walter Sebastian
H. och Charlotta Bergöö. — Efter
studier vid Uppsala univ. 1890—93
och Stockholms högskola 1894—95
medarbetade H. i Västernorrlands
Allehanda 1896—98, Nyaste
Kristianstadsbladet 1S98—99, Vårt land 1900
—02, Värmlands Dagblad 1903—04
och Västernorrlands Allehanda 1915
—17. Som förf. debuterade han 1899
med novellsamlingen "Linier och
dagrar", vars norrländska
stämnings-bilder och romantiskt-heroiska motiv
lian senare åter upptagit i flera
böcker, bl. a. "Där stjärnorna tindra"
(1905), "Timmer" (1906) och "Efter
Herrens hästar och andra berättelser
från Norrland" (1907). År 1904
utgav han den ganska uppmärksammade
tendensromanen "Ruinen", riktad mot
bristande manlig sedlighet. Som
skå-despelsförf. har han framträtt med
bl. a. "Carolus rex" (uppförd på
Stadion 1913), "En svensk marsch"
(uppförd 1918) och "Doktor Palm"
(uppförd 1925), och bland hans
diktsamlingar märkas "Lvsmasklågor"
(1910), "Vallonsmide" (s. å.) samt
"Livets sång" (1931), av vilka den
senare liksom bl. a. hans "Ockulta
noveller" (1921) och "Märkliga varsel
i tiden" (1928) röjer dragning mot
teosofi och kristen mystik.
Diktsamlingen "Svenska brigadsånger" (1918)
bygger på erfarenheter och
minnen från finska inbördeskriget 19IS,
då han som frivillig bl. a. deltog i
stormningen av Tammerfors och
erhöll tapperhetsmedalj. Under sina
senare år har han som tidningsman
medarbetat i Vestmanlands Läns Tidn. —
Gift 1907 med Oktavia Flora Grey.
R. A.
1. Hylteen, Anders von, före
adlandet Hylthén, ämbetsman,
politiker, f. 1669 i Stockholm, † i
nov. 1721 därstädes. Föräldrar:
assessorn Lars Andersson Hylthén och
Anna Hammarin. —- H. blev 1680
student i Uppsala, 1691 auskultant i
Svea hovrätt, 1704 Stockholms stads
sekr. och 1705 justitieborgmästare
där. Som sådan var han
borgarståndets självskrivne talman på
utskottsmötet 1710 och riksdagarna 1713—14
och 1719. Han adlades 1714. Under
Ka-rl XII:s tid var H. en av de mest
betydande oppositionsmännen och
yrkade vid 1710 års utskottsmöte ivrigt
på fred samt förordade en föryngring
av riksrådet. På 1714 års riksdag
framlade han i sekreta utskottet ett
förslag, att regeringen och ständerna
skulle påbörja fredsunderhandlingar
och kasta sig i kejsarens, Frankrikes,
Englands och Hollands armar, ett
förslag, som antogs av riksdagen,
innan denna på konungens befallning
upplöstes. H. tillhörde sedermera den
krets omkring landshövdingen Per
Ribbing, som redan före Karl XII:s
död överlade om en ny konstitution.
År 1719 var H. borgarståndets
obestridde ledare och medl. av sekreta
utskottet, deputationen över
fredsverket och det utskott, som tillsatts för
att utarbeta en ny regeringsform,
och utövade ett betydande
inflytande på utformningen av
frihetstidens statsskick. Att han hade
blicken öppen för faran av ständernas
alltför starka makttillväxt
framgår av att han opponerade mot
riksrådets nedkallande i sekreta
utskottet såsom ägnat "att göra överhetens
välde knappare än det bör vara".
Han var också en av de två borgare,
som sutto i kommissionen över Görtz.
—■ Även till 1720 års riksdag valdes
H. av Stockholms magistrat till led.
och presumtiv talman i borgarstån-
det. Nu bröt emellertid
borgerskapets ovilja mot adliga representanter
ooh dess opposition mot
magistratkretsarnas alltför starka inflytande
ut i öppen konflikt. H. förklarades
inkompetent att vara talman och
undandrog sig då genom att förete
sjukintyg helt sitt riksdagsmannaskap i
borgarståndet. — Gift 1701 med
Regina Petre. B. B.
2. Hylteen, Samuel von, fore
adlandet Hylteen, friherre,
ämbetsman, f. 13 nov. 1671 i Stockholm,
† 8 maj 1738 på Skillinge i
Munka-Ljungby skn, Kristianst. län. Bror
till H. 1. — H. blev student i
Uppsala 16S0, auskultant i Svea
hovrätt 1691 och e. o. kanslist i
Kanslikollegium 1692 samt tjänstgjorde
från 1700 i Karl XII:s fältkansli,
från 1705 som registrator. Hans
oregerliga lynne gjorde honom illa
tåld av hans överordnade, och
sedan han 1710 fällt "några
oanständiga ord" om konungen, insattes han
i arrest och fick avsked. Han synes
emellertid snart lia återvunnit Karl
XII:s ynnest, utnämndes s. å. till
assessor i Svea hovrätt men
kvarstannade i högkvarteret, användes av
konungen i diplomatiska uppdrag,
adlades 1714 ooh återkom först 1716 till
Sverige. S. å. blev han lagman i Skåne
och Blekinge och 1718 i Kristianstads
läns lagsaga. Vid 1719 års riksdag var
H. led. både av grundlagsutsikottet
och av sekreta utskottet. Liksom
brodern var lian en avgjord frihetsvän
och uppsatte på lantmarskalkens
begäran den skrivelse, vari Ulrika
Eleonora avsade sig arvsrätten. Medan
riksdagen ännu pågick, utnämndes han
till friherre ooh landshövding i
Kristianst. län. Han anklagades 1723 för
tjänstefel, som föranledde en
långvarig process. Därunder tillkom år 1728
en politisk anklagelse med anledning
av att H. ej nog kraftigt ingripit mot
en sinnesrubbad officer, som beskyllt
Fredrik I och Ulrika Eleonora för att
lia mördat Karl XII och utestängt
hertigen av Holstein från tronen. En
regeringskommission dömde H. till
avsättning och han suspenderades från
sitt ämbete 1730, innan domen av K.
M:t blivit fastställd. På riksdagen
1731 blev målet ett led i den bittra
partistriden och H. återinsattes i sin
tjänst genom ingripande av det
Gyllenborgska partiet. — Gift 1706 med
Helena Maria■ König. B. B., H. Wn.
Hyltén-Cavallius, gren av
smålandssläkten Cavallius. Söner till
prosten fil. mag. Carl Fredrik
Cavallius (f. 1781, † 1857) voro
sjöofficeren Gustaf H. (H. 1), apotekaren i
Kungälv, senare läraren i kemi och
kemisk teknologi vid Chalmersska
slöjdskolan Carl Erengisle H. (f. 1S17,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
