Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häckner, Yngve - Häger, Bror - Häger, Sten - Hägerflycht, ätt - Hägerflycht, Carl Henric - Hägerström, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hager
5S6
Hägerström
skola 1923. Sedan 1937 driver lian
egen advokatverksamhet i Stockholm.
Sedan 1938 deltar han i utgivningen
av "Försäkringsjuridiska föreningens
rättsfallssamling". — H. tillhörde
1913—IS världseliten av
spjutkastare. Han vann under denna tid fyra
sv. mästerskap i spjutkastning samt
segrade i flera landskamper. År 1916
satte han nytt sv. rekord med 106,61
m, höger- och vänsterhandskasten
sammanräknade. År 1917 uppnådde
han världsrekordet 114,28 m (61,81 m
med höger och 52,47 m med vänster
hand). H. är sedan 1937 medl. och
sedan 1940 sekr. i Sv. gymnastik- och
idrottsfören:nas riksförbrs
idrottsnämnd. — Gift 1920 med Tyra Maria
Jansscm. G. T.
Häger, 1} ror Olof, ingenjör,
uppfinnare, f. 19 dec. 1907 i Söderhamn.
Föräldrar: kassören Olof H. och Britta
Vestberg. — H. blev student i Örebro
1929 och utexaminerades från Tekn.
högskolan 1933. Åren 1934—46 var
han anställd vid Bolidens gruvab., där
lian arbetat med problemet att skydda
trä och andra organiska material mot
rötsvampar, termiter och skeppsmask
(Teredo) medelst arsenikföreningar.
Han har uppfunnit flera
impregneringsmedel, främst Bolidensaltet, och
utarbetat metoder för deras införande
och fixering i materialet. Genom
Bolidensaltet, som är svårt att laka ut
och ger fullständigt skydd i berörda
avseenden, flerdubblas träets
bruk-ningstid. Den årliga
virkesbesparingen i Sverige genom H:s metoder
uppgår f. n. till över 20 mill. kr. Sedan
1946 är H. verkst. dir. i ab. Förenade
träimpregneringsanläggningar. 11. har
besökt Förenta staterna och de flesta
europeiska länder för studium av
träimpregnering. Han har publicerat
uppsatser inom sitt fackområde och i
företagsekonomi. — Gift 1939 med
Irma Maria Ekström. B. G.
Häger, Sten Alfred Emanuel,
tandläkare, f. 12 dec. 1869 i
Tryse-rums skn, Kalmar län. Föräldrar:
kontraktsprosten Klas Alfred II. och
Beda Amalia Teresia Ringström. —
H. avlade mogenlietsex. i Norrköping
1888 och tandläkarex. 1892. Han
företog sistn. år en studieresa till
Berlin, Paris och London och var 1892
—94 förste assistent på
tandfyllnads-avd. vid Polikliniken för
tandsjukdomar i Stockholm. Åren 1892—1944
bedrev han tandläkarpraktik i
Stockholm. H. intar en bemärkt ställning
inom sin kår, som givit honom många
förtroendeuppdrag. BI. a. var han
ordf. i Sv. tandläkaresällskapet 1913
—14 och 1923—24, i Sveriges
tand-läkareförb. 1908—10 och i Stockholms
tandläkarefören. 1916—18. År 1914
var han officiell sv. repr. vid inter-
Carl Henric Hägerflycht.
nat. tandläkarkongressen i London.
Han var 1925—30 ordf. i Sv.
kennelklubben och i Sv. stövareklubben.
— Gift 1894 med Lovisa (Lilli)
Teo-fila Schmidt. S. L.
Hägerflycht, ätt, härstammande
från en adlig släkt i Schwaben,
Tyskland, varifrån den äldste med visshet
kände stamfadern Hans Weinheim för
religionsförföljelses skull flydde till
Sverige. Hans sonson, Nils
Arvidsson Weinheim (f. 1635, † 1702),
slutligen överinspektör över tullarna och
accisen i hela Sverige och Finland
och tillika assessor i
likvidationskommissionen, adlades 1675 och erhöll
namnet H. Från hans söner,
överstelöjtnanten vid Ostgöta kavallerireg.
Johan Axel H. (f. 1666, † 1740) och
ryttmästaren vid sv. adelsfanan
Gustaf H. (f. 1669, † 1708),
härstammade ättens två huvudgrenar.
Sonsöner till Johan Axel H. voro bröderna
a) översten och kommendanten i
Lovisa Johan Axel H. (f. 1733, † 1805),
far till översten och chefen för
Vendes artillerireg. Carl Arvid H. (f.
1770, † 1822), som hade sonen
generalmajoren Carl Henric H. (se nedan),
med vilken ätten 1S81 utdog på
svärdssidan, samt b) översten och
chefen för den i Stockholm förlagda
delen av artilleriet Johan Gustaf H.
(f. 1736, † 1805), som fick
generalmajors avsked. Han blev far till
översten och chefen för Hälsinge reg.
Nils Henrik H. (f. 1803, † 1870).
Hägerflycht, Carl Henric,
arméofficer, f. 21 april 1817 i
Kristianstad, † 24 aug. 1SS1 i Stockholm.
Föräldrar: översten Carl Arvid H.
och Juliana Margaretha Charlotta af
Klercker. — H. blev underlöjtnant
vid Svea artillerireg. 1832,
utexaminerades från Högre
artilleriläroverket 1838, blev major vid reg. 1857,
överstelöjtnant i reg. 1863, överste i
reg. 1867, generalmajor i armén s. å.,
var tf. generalfälttygmästare och chef
för artilleriet 1867—72, blev överste
och chef för Svea artillerireg. 1871,
generalfälttygmästare och chef föl
artilleriet 1872 och tog på grund av
sjukdom avsked ur aktiv tjänst 1874.
— H. företog, av officerskåren utsedd
till stipendiat, 1845 en utländsk
militär studieresa. Han var led. av
artillerikommittén 1856—57, av sv.-norska
artillerikommittén 1863, av
kommittén för granskning av planer för
fästningsbyggnader 1S67 m. m., var 1863
kommenderad till artillerilägret vid
Somma i n. Italien och 1S61—67 chef
för artilleristaben. H. följde med
vaksamhet artilleriets utveckling i
utlandet men var en försiktig natur och
prövade noga förslagen, innan han
tillstyrkte dyrbara nyanskaffningar. År
1868 inrättade han i artilleristaben
ett konstruktionskontor, där under
ledning av en som konstruktionsofficer
kommenderad artilleristabsofficer
ma-terielkonstruktioner och ritningar
skulle utföras och bestämmelser för
materielens tillverkning ooh
besiktning utfärdas. H. blev led. av
Krigs-vet. akad. 1851. — "H. förblev ogift,
kärleken till artillerivapnet var hans
första och enda, och hos denna brud
kvarlever också troget hans ärade
minne" (Krigsvet. akad:s nekrolog).
F. M.
Hägerström, Axel Anders
Theodor, filosof, universitetslärare, f. 6
sept. 1868 i Vireda skn, Jönköp. län,
† 7 juli 1939 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden Karl Fredrik Theodor
II. och Augusta Maria Skarin. — H.
avlade mogenhetsex. i Jönköping 1886
ooh inskrevs s. å. vid Uppsala univ.,
där ban först ägnade sig åt teologin.
Kontakten med filosofin, sådan den i
Uppsala representerades av prof. E.
O. Burman, kom dock hans teologiska
intresse att hastigt svalna. Han blev
fil. kand. 1888, fil. lic. 1892,
disputerade 1893 på en avh. om Aristoteles
samt utnämndes s. å. till docent i
praktisk filosofi, allt vid Uppsala univ.
Under det följande decenniet ägnade
ban sig åt ett väsentligen
filosofi-historiskt författarskap. I den mån
man kan säkert fastställa hans egen
åskådning från denna tid, synes den
ha varit en av boströmianismen färgad
transcendentalfilosofi. Via ett
fördjupat Kantstudium, till vilket han
stimulerades av Burman och vars
resultat framlades i det digra verket
"Kants Ethik" (1902), kom H.
emellertid att betvivla
transcendentalfilo-sofernas grundläggande antagande om
jagets centrala roll i kunskapen. I
den kunskapsteoretiska skriften "Das
Prinzip der Wissenschaft" (190S) —
vilken H. egendomligt nog ständigt
skulle betrakta som sitt viktigaste ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
