Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hägg, Jacob - 4. Hägg, Gustaf - 5. Hägg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hägg
590
Häggart
Jacob Hägg (3).
3. Hägg, Ja c o b Adolf, tonsättare,
pianist, f. 26 juni 1850 i östergarns
skn, Gotland, † 1 mars 1928 i
Hudiksvall. Föräldrar: lantbrukaren Niclas
(Nils) H. och Anna Johanna
Vilhelmina Eneqvist. Kusin till H. 1 och H. 2.
— H. visade redan som barn prov pä
ovanlig musikalisk mognad. År 1865
inskrevs lian vid konservatoriet i
Stockholm, där J. van Boom blev hans
lärare i piano. Efter avlagd
organist-ex. lämnade H. konservatoriet 1870
för att som Jenny Lindstipendiat
fördjupa sina musikaliska kunskaper
utomlands. H. studerade för Gade i
Köpenhamn och mottog av denne
impulser, som blevo avgörande för bela
hans kommande tonsättargärning. I
Wien studerade han piano för Anton
Door och hade 1S72 sitt egentliga
genombrott som tonsättare med en
vio-loncellsonat i e-moll, op. 1, vilken
spelades av Grützmacher i Dresdens
Ton-künstlerverein. Efter ett
sammanträffande med Jenny Lind-Goldschmidt,
då denna på eget bevåg utsträckte
stipendiets giltighetstid till ytterligare
två år, begav sig H. till Berlin, där
han studerade kontrapunkt för Fr.
Kiel 1872—73, och vistades därefter
en tid i Italien. Efter hemkomsten till
Sverige hindrade honom sjukdom ocli
förvärvsarbete från att komponera
och han drog sig helt tillbaka från
offentligheten. Samtidigt försjönk lian
i religionsgrubbel och hemsöktes
av-svåra andliga kriser. Fr. o. m. det nya
seklets början återvann H. sin hälsa;
en vistelse i Norge 1900—06
återställde honom fullt, och han
började nu, sedan lian slagit sig ned i
Hudiksvallstrakten, att bearbeta ocli
utge sina tonsättningar. Tiden liade
emellertid löpt ifrån honom, hans
stilideal var icke längre samtidens. Av
H:s utgivna pianosaker må nämnas:
två pianosonater op. 20 i f-moll ocli 29
i d-moll, en ballad i f-moll, op. 45, ka-
raktärsstycken och impromptus. Av
orkesterverken är symfonien i
Essdur ("Nordiska symfonien", op 2)
H:s mest spelade komposition,
präglad av sval nordism och flödande
melo-dik. II. är i sina bästa verk en god
repr. för den tidigare nordiska
romantiken, med en osökt, naturlig melodik
och en utpräglad känsla för balans
och proportioner. En viss dragning åt
rytmiska egenarter kan man icke
frånkänna hans verk. Han
kombinerade ofta folkmusik eller folklig
tematik med en barockmässig
kontra-punktik och blev däruti en
föregångare till H. Fryklöf och framför
allt Knut Håkanson. H. blev led. av
Mus. akad. 1917. — Gift 1878 med
Augusta Nyman. —- Litt.: G. Hetseh,
"J. A. H." (1903); S. Kjellström ocli
E. Westberg i "Musikmänniskor"
("Hågkomster ocli livsintryck", 24,
1943). G. P.
4. Hägg, Gustaf Wilhelm
Peterson, musiker, tonsättare, f. 28 nov.
1867 i Visby, † 7 febr. 1925 i
Stockholm. Föräldrar: orgelbyggaren ocli
musikern Nils Peterson och Anna
Helena Hägg. — H. studerade vid
konservatoriet i Stockholm 1884—91,
avlade där organistex. 1886 samt
kyrko-sångar- och musiklärarex. 1889; han
var tillika elev till Dente i
kontrapunkt och komposition. Från 1893 var
han organist i S:ta Klara kyrka i
Stockholm. Vid Musikkonservatoriet
var lian verksam från 1904, först som
biträdande lärare i harmonilära ocli
från 1908 som orgellärare. Han blev
led. av Mus. akad. 1906 och prof. där
1915 samt erhöll s. å. Litteris et
artibus. —- Efter sin första orgelkonsert
1895 nämndes H. som vår främste
orgelvirtuos efter Wilhelm Heintze.
Med årliga konserter befäste han sitt
rykte, varvid hans repertoar
omfattade verk från Bach till hans egen
samtid. Åren 1897—1900 innehade
han Statens tonsättarstipendium och
Gustaf Hägg.
Erik Hägg.
företog 1898 en studieresa till
Tyskland och Frankrike. Efter
hemkomsten vann II. snart ryktbarhet som
komponist med en rad gedigna verk,
till karaktären efterromantiska ocli i
Widors ocli Francks stil. Bland dessa
kunna nämnas orgelkompositioner och
en konsertouvertyr i g-moll (1891)
samt kammarmusik. Hans främsta
arbete, pianotrio i g-moll op. 15, fyllt av
rik fantasi och rytmiskt och
harmoniskt intressant för sin tid, spelades
första gången 1896 ocli framfördes
därefter såväl i Tyskland ocli England
som i Förenta staterna. H. var 1909
—12 led. av Mus. akad:s
läroverks-styr. och av den kommitté, som skulle
utarbeta nya stadgar för Akademien
och nytt reglemente för dess
konservatorium; 1909—13 tillhörde lian Mus.
akad:s tonsättarstipendiekommitté.
Från 1909 var ban led. av Sveriges
allm. organist- ocli kantorsfören:s
centralstyr. — Gift 1900 med Hanna
Sofia Bergman. G. P.
5. Hägg, Erik, sjöofficer,
ämbetsman, f. 8 nov. 1870 i Karlskrona. Son
till H. 2. — H. blev underlöjtnant vid
flottan 1892, genomgick
Sjökrigsliög-skolan 1898—1900, utnämndes till
kommendörkapten av andra graden
1915 och av första graden 1917, blev
tf. generaldir. och chef för Lotsstyr.
1919 och var generallotsdir. 1920—36.
Han var föreståndare för
sjöinstrument- ocli sjökarteförrådet i
Stockholm 1905—06 och lärare vid
Sjö-krigshögskolan 1906—15, tjänstgjorde
i Flottans stab 1900—02 och i
Marinstaben 1909—11 samt var adjutant
hos inspektören av flottans övningar
till sjöss 1911—14 och stabstflief hos
befälhavande amiralen i Karlskrona
1917—19. Han fortsatte faderns
betydelsefulla arbete med flottans
mili-tärledssystem. H. var chef på
torpedbåtar och mindre fartyg 1901—07,
chef på torpedbåtsdivision och ja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
