Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högberg, Olof - Högberg, Thor - 1. Högberg, Lars Erik - 2. Högberg, Fritz - Högbom, släkt - 1. Högbom, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högberg
601
Högbom
(1915), "Under ’Jesu bröders’ spira"
(1915), "Boltzius och andra gubbar"
(1920) samt "Medelpad och
Ångermanland" (1920, tills, med Maria
Bieck-Müller). •—■ Som
hembygdsforskare förvärvade H. under omfattande
resor rika samlingar av sägner och
krönikor, och han organiserade tills,
med prof. A. Wide Medelpads
fornhem i Sundsvall. — H. erhöll
Samfundet De nios pris 1921. — Ogift. — Litt.:
T. Jonsson, "Stor-Norrland och
litteraturen" (1938); G. Hasselberg, "O.
H. Motiv och idéer i hans
författarskap" (i Sv. litt.-tidskr. 1939). R. A.
Högberg, Karl Thor Désiré,
tidningsman, f. 7 dec. 1864 i Tjärstads
skn, östergötl. län, † 23 febr. 1939 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Carl August K. och Anna Catharina
Lovisa Andersson. — Efter skolgång
i Linköping och mogenhetsex. 18S4
inskrev® H. s. å. vid Uppsala univ., där
hans studier dock ej ledde till någon
examen. Från 1889 ägnade han sig åt
privat lärarverksamhet i Sverige och
Tyskland och studerade 1892—93 vid
Sorbonne i Paris. Sistn. år blev han
medarb. i Sv. telegrambyrån, där han
1908 blev chef för utrikesavd., och som
sådan kvarstod han tills bolaget 1920
uppgick i ab. Förenade
telegrambyråer. År 1921 knöts lian till
Tidningarnas telegrambyrå som chef för
utrikesbyrån och kvarstod på denna
post till 1929. — H. var delegat vid
internat, presskongressen i Paris 1900
och repr. för Tidn:nas telegrambyrå
vid den av Nationernas Förbund
föranstaltade internat,
telegrambyråkonferensen i Genève 1926. H. var under
några år led. av styr. för Alliance
frangaise i Stockholm. — Ogift. J. C.
1. Högberg, Lars Erik,
missionär, f. 18 dec. 185S i Nora landsförs.,
Örebro län, † 4 maj 1924 i Stockholm.
Föräldrar: smeden Johannes K. och
Justina Persdotter. —• Tillhörande en
gudfruktig familj av gammal
soldat-och bergsmanssläkt och tidigt van vid
praktiskt arbete genomgick II.
Värmlands Ansgariifören:s predikantskola
i Kristinehamn 1877—79. Som en av
Sv. missionsförb:s första missionärer
reste H. till Ryssland. Efter att först
ha liaft sin verksamhet i S:t
Petersburg, varifrån han dock utvisades,
slog han sig ned i Lenkoran och Tiflis
i Kaukasien. Trots svåra ekonomiska
förhållanden ocli ständiga förföljelser
från myndigheterna kunde
missionsarbetet bland förvisade sekterister där
vidmakthållas under sken av
kommersiell rörelse. Åren 1889—93 ledde H.
en skola för infödda medarbetare i
Tabris i Persien, varom H. utförligt
berättat i den även ur etnografisk
synpunkt värdefulla "Bland Persiens
muhammedaner" (1920). Han blev
Lars Erik Högberg.
därefter den egentlige banbrytaren för
missionen i östturkistan, där han
verkade 1894—1916 med stationering
i Kaschgar och Jengi Hessar, varom
han berättat i jubileumsskriften "På
obanade stigar" (1917). Efter
hemkomster från östturkistan arbetade
H. 1917—21 som KFUM:s resesekr.
i ryska krigsfångeläger i
Mellaneuropa. Han utgav "En missionärs
minnen" (1924). — Gift 1) 1882 med
Eva Eriksson, † 1892; 2) 1894 med
Sigrid Johanna Adelaide Braune.
G. W.
2. Högberg, Fritz, genre- och
landskapsmålare, f. 22 mars 1899 i
Kaschgar, östturkistan. Son till H. 1
i hans andra gifte. — H. fick sin
grundläggande konstnärliga
utbildning hos C. Wilhelmson i Stockholm
samt i Knirr Schule i München 1921
—22. Han har sedermera företagit
studieresor i Italien 1923, i Frankrike
1926 och 1930 samt i Österrike och
Italien 1937. Sedan 1945 är lian bosatt
i Umeå. — H. håller sig i regel till ett
mycket litet format och utarbetar sina
oljemålningar med minutiös omsorg
om detaljen. Den stilistiska
utgångspunkten torde vara 1920-talets nya
saklighet, men han har säkerligen
också tagit intryck av flamländska
mästare som Jan Steen, D. Teniers, Pieter
Brueghel och även av 1800-talets tyska
genremålare, när han målar
humoristiska motiv som "Bonddans",
"Vinpressning" och "Det nya vinet
avsmakas". I den surrealistiskt formade
"Brinnande själar" yppar sig en
satirisk ton. H:s landskap från Italien
och hemlandet ha betydande
förtjänster i koloriten och den fasta
kompositionen, t. ex. "Stranden, vingården
och bergen". Han har även framträtt
som porträttmålare (t. ex. porträttet
av kommunalborgmästaren Johan
En-berg i Solna, 1943). H. har deltagit i
flera grupputställningar samt ut-
ställt separat i Stockholm 1937 ocli
1942. — Gift 1945 med Gunhild
Zu-lima Humble. Th. N.
Högbom, släkt. Namnet H. antogs
först av prästen i Ladugårdslands
förs. i Stockholm Olof H. († 1761),
som härstammade från Besele skn i
Ångermanland. En brorson till honom,
kapellpredikanten och v. pastorn i
Bjurholm i Västerbotten Johannes H.
(f. 1776, † 1852), blev far till
komministern i Lövånger i Västerbotten
Johan Gustaf H. (f. 1811, † 1884), från
vilken alla nu levande medl. av
släkten härstamma. Äldre söner till
honom voro rektorn vid Umeå
folkskoleseminarium Magnus Gideon H. (f.
1851, † 1910) och geologen Arvid H.
(H. 1), far till geologen och
industrimannen Bertil H. (H. 2) samt till
geologen och ekonomiske geografen Ivar H.
(H. 3). Yngre söner till komministern
Johan Gustaf H. voro rektorn vid
samskolan i Sala Daniel Valfrid H.
(f. 1859, † 1929) och assistenten vid
Örebro kemiska station Johannes
Emanuel H. (f. 1863, † 1924), far till
geologen Alvar II. (H. 4) och
statskartografen Gustaf Martin H. (f. 1895).
1. Hög born, Arvid Gustaf,
geolog, f. 11 jan. 1857 i Vännäs skn,
Västerb. län, † 19 jan. 1940 i Uppsala.
Föräldrar: komministern Johan
Gustaf H. och Catharina Carolina
Kjel-lerstedt. — Efter mogenhetsex. i
Umeå 1S76 blev H. 1S77 student vid
Uppsala univ. och där 1880 fil. kand.,
1884 fil. lic. och 1S85 fil. dr och
docent i geologi. Vid samma univ. var
han 1’8S6 en kort tid tf. e. o. prof. i
kemi och 1887—90 tf. prof. i
mineralogi och geologi. År 1S91 blev han tf.
lärare och 1895 prof. i sistn. ämnen
vid Stockholms högskola, varefter lian
1896—1922 var prof. i mineralogi och
geologi vid Uppsala univ. — I Uppsala
studerade H. först humaniora men
slog snart om och blev
naturvetenskapsman. Han var som forskare
ytterst mångsidig och som akademisk
lärare synnerligen framstående och
omtyckt. Vissa av hans
föreläsningsserier drogo till sig åhörare långt
utanför geologkretsarna, och hans
verksamhet blev av stor betydelse
även för de geografiska studierna. H:s
mycket viktiga insatser inom
geologin beröra många olika delar av dess
vidsträckta forskningsfält. Han ökade
väsentligt kännedomen om den
skandinaviska fjällkedjans geologiska
byggnad, inlade stora förtjänster om
forskningen rörande urberget och de
postarkäiska eruptiven samt bidrog
kraftigt till kvartärgeologins
utveckling. År 1SS9 framlade han
övertygande bevis för att Gerard De Geers 1SS4
framförda åsikt, att den varviga
glacialleran lager äro årsskikt, verkli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
